tisdag 22 februari 2022

Inflation och rädsla för krig i Ukraina

 Börserna fortsätter sin nedgång drivet av rädslan för ett krig i Ukraina och inflationen som löper amok i samhällen. STOXX Europe 600 har sjunkit med -7,49%, NASDAQ -14,43%, Stockholm GI -16,35% och Helsingfors GI -11,39%. Mycket röda siffror drivet av osäkerhet och rädsla för potentiell ny konflikt och ökade kostnader som bolag inte kan föra direkt i priset. 

Inlägget är uppdelat i två delar där jag först börjar med Ukraina krisen och sedan snabbt diskuterar inflationen.


Ukraina krisen

Ukraina har sedan 2014 varit på Putins (Rysslands) agenda, då klev oidentifierade soldater iland på Krim-halvön och inte långt efter det konstaterades att området nu tillhör Ryssland. Konflikten följdes av ekonomiska sanktioner mot Ryssland och Putins närmaste krets. En del av EUs sanktioner drabbade medlemsstater så som Finland väldigt hårt då exporten föll och fortfarande kan man inte exportera vad som helst till Ryssland.

För tillfället är nyheterna om situationen i Ukraina delad, en del säger att ryska trupper klivit in i Ukraina och andra säger att man inte vet vad som händer där. Detta har en stor inverkan på börserna som uppvisar en stor osäkerhet, bolag med exponeringar i Ryssland har sett sina kurser sjunka kraftigt och det kunde man förvänta sig. Frågan är om krisen eskalera till ett krig eller om det endast blir en mindre konflikt med politiska komiker som försöker berömma sin egen insats. 


Inflationspressen

2021 tog inflationen fart både i USA som i Europa (fokus på dessa geografiska områden), centralbankerna togs på bar gärning när deras förväntningar och prognoser visade sig vara på en nybörjarnivå och inte den förväntade professionella standarden. I USA var den ej säsongsjusterade inflationen i januari 2022 +7,5% (januari 2022 jmf. januari 2021) vilket är en otroligt hög årlig inflation som inte skådats på närmare 40 år. Pressen på FED att höja räntan är därför stor, även om de oroar sig över en möjlig stagflation (hög inflation och arbetslöshet). Det spekuleras redan mellan 3 och 7 räntehöjningar i USA vilket är ju trots allt spekulationer. Säkert kommer vi att se några räntehöjningar i USA under 2022 och de lär vara marginella och inte innebära en förödande inverkan på ekonomin. 

Europa har också sett en stark inflation slå hårt mot konsumtionskraften, +5% i december och trenden verkar fortsätta med högre press. man förväntar sig en årlig inflation på 5,1 % i januari vilket kommer att pressa ECB till räntehöjning alternativt avslutande av penningpressen.

Det intressanta i diskussionen kring inflation och räntehöjningar är att centralbankerna varit väldigt dåliga på att estimera inflationen. Visst är deras estimationer politiskt drivan så som besluten men om deras uppgift är att hantera inflation så kunde man konstatera att de inte får ett godkänt betyg för det senaste året. Argumenten är väldigt enkla, om vi har en inflation på 5% och lönerna stiger med 0,5% förlorar konsumenterna sin köpkraft vilket minskar på konsumtionen som är en av de största drivkrafterna vid uträkningen av BNP. En räntehöjning skulle minska på skuldsättningen och äta en del av köpkraften. Själv anser jag att en räntehöjning innebär en mindre ekonomisk risk, istället kunde räntehöjningen rensa ekonomin på zombiebolag som inte normalt klarar av att uppvisa ett positivt resultat. Det skulle också drabba zombie hushåll som överskuldsatt sig och tvingas in i en otroligt svår situation, men kanske byte till en förmånligare bil kunde hjälpa dom. Trots allt har vi väntat på inflationen i många år och då kommer också räntehöjningen. 

Det positiva med räntehöjningen är att en del tillgångars värde kommer att sjunka, bostäder och värdepapper är oftast de som först tar smällen. Det är inte dåliga nyheter, istället kan man börja fynda när gratis pengar försvinner från marknaden. Kort sagt, de som är kreditvärdiga och har en säker arbetsplats kommer att vinna. Förlorarna är många och ofta är det samhällets mest utsatta som alltid tar den första smällen. Själv har jag tagit ett marginellt bullet lån som använts till köp av aktier, eftersom jag inte ser Ukraina krisen som det största problemet utan det är inflationen och jag vill begränsa minskningen av min köpkraft. 

För dom som nu tänker på att ta en massiv kredit eller bullet lån så kan jag inte rekommendera om du inte har full koll på din ekonomi och har en stark ekonomi. Stark ekonomi betyder inte att du har mycket tillgångar utan att du har ett starkt positivt kassaflöde varje månad. Om du saknar ett positivt kassaflöde är ytterligare lån inte en lösning utan då lönar det sig att söka hjälp förrän det är för sent.