Vilka ETF har jag i min portfölj?

 Öppnar upp vilka ETFs jag har i min portfölj för tillfället och vilka fördelar och nackdelar ETF har. Man kan fråga sig varför teckna i en traditionell fond efter detta inlägg, ger min syn på saken i slutet på inlägget.

Snabb upprepning för de som inte vet vad en ETF är, en ETF är en fond noterad på börsen som kan handlas lika lätt som vanliga aktier. ETF har ofta lägre kostnader än en traditionell fond vilket beror på att man inte har löpande teckningar och inlösningar (endast vid notering och vid eventuell upplösning av ETFn). Man kan lätt titta vad för bolag en ETF innehåller och utbudet av olika ETF är stort, från återinvesterande till ETF som betalar dividender. En ETF måste hålla sig inom investeringsramen precis som alla andra fonder och ur det perspektivet finns det inte någon extra konkursrisk.

Fördelar med ETF

En ETF (Exchange Traded Fund) är en fond som kan handlas på börsen lika lätt som en vanlig aktie. Det innebär att du snabbare och lättare kan köpa eller sälja jämförts med en traditionell fond vars teckning och inläsning kan ta upp till fem dagar innan registrerat eller mottagande av pengarna. Här kom redan första fördelen med en ETF, den är lättare att sälja eller köpa än vanliga fonder. Andra fördelen ligger i kostnaderna som ofta är en bråkdel av traditionella fonder. När man tar bort löpande administration med teckningar och inlösningar och endast balanserar fonden en till fyra gånger per år har man effektivt dragit ner på kostnaderna. Tredje fördelen är det stora utbudet av ETFs som täcker mängder av industrier, geografiska områden, bolags mognadsfaser med fler, utbudet verkar oändligt.

Nackdelar med ETF

Nackdelen med en ETF är att ibland kan värdet ligga under eller över underliggande tillgångarnas värde. Med andra ord betalar folk ibland mera eller mindre än om man skulle köpa alla innehav i proportion. Detta må låta konstigt men verkar allmänt och vardag under volatila dagar. Andra nackdelen med en ETF är relaterad till första, snabb handel är inte alltid den bästa lösningen för sparare. Det passar traders men kan driva sparare till onödig handel som inte ger någon nytta (förvaltaren gör dock pengar på er). Tredje nackdelen är också nämnd som en fördel, utbudet är stort men det innebär mera tid att hitta bra ETFs som uppfyller just de kraven man har. Även om de flesta liknande ETFs har exakt samma innehav kan de skilja sig i kostnad, balanserings intervall, möjlighet till användning av hävstång, användning av derivata instrument med fler. Sita nackdelen är greenwashing, ESG trenden har medfört att många marknadsför ESG fonder men samtidigt kan bolagen vara allt annat än miljövänliga, socialt ansvarsfulla och uppfylla ledningsstruktur. Speciellt socialt ansvarsfulla kan nog inte Meta (Facebook) vara och varje smarttelefon innehåller metaller som kommer från gruvor med barnarbetskraft (tänk på det nästa gång du köper en iPhone). Läs ESG konceptet som marknadsförs noggrant, det kan framkomma att fonden har som syfte att pressa ledningen till att minska på utsläpp och förbättra sina metoder vilket är en positiv sak även om fonden innehåller Shell, BP, Exxon eller Chevron. 

Vilka ETFs har jag i portföljen? 

För tillfället representerar ETFs cirka 0,96% av mitt placerade kapital. Med andra ord en väldigt liten andel vilket drivs av min placeringsfilosofi att vara en ägare i bolag och inte en i mängden. Nedan finns de ETFs jag för tillfället har.

iShares Global Infrastructure

iShares MSCI European Quality Dividend

iShares MSCI World Quality Dividend

iShares EDGE MSCI World Value Factor

iShares Asia Pacific Dividend

iShares Core FTSE 100

iShares STOXX 600 Real Estate

iShares MSCI Eastern Europe Capped

SPDR S&P Global Dividend Aristocrats

Wisdom Tree US Quality Dividend Growth

Eastern Europe, STOXX 600 Real Estate samt Wisdom Tree fonderna ligger något på minus till placerat kapital. På kort sikt kan det verka oroväckande att man betalat mera än vad marknadsvärdet är idag men mig stör det ej och ser det främst som en möjlighet att öka på innehavet. 

Som ni ser har jag främst iShares ETFs i min portfölj. Orsaken ligger främst i att iShares i de flesta fallen varit lättast tillgängligt på de plattformar jag använder. När jag valde dessa ETFs berodde det främst på att de innehöll de bolagen jag ville ha och kostnaden var marginell. Idag kan situationen vara något annorlunda då urvalet ökat men råkar då ut för samma dilemma som barn vid godishyllan. Vad ska man köpa med den begränsade summan man har? Många ser lockande ut men innehållet kan vara en besvikelse, kör man då med det säkra eller tar man en liten risk? Skall man sälja en ETF i hopp om att andra ger bättre avkastning?

Man får relativt lätt och snabbt svar på frågan genom att överväga transaktionskostnaderna, om kostnaderna är höga är steget för en försäljning och köp högre än annars. Alternativt om en ETF har varit väldigt dålig så kan det vara bättre at ta smällen och omallokera även om man i värsta fall måste sälja på förlust. 

Kan snabbt kommentera de ETFs jag har, de flesta betalar en dividend varje kvartal, med undantag European och World Quality Dividend som betalar två gånger om året. Wisdom Tree betalar ingen dividend utan återinvesterar de dividender fonden får. Handel med Eastern Euope har stoppats som en följd av kriget i Ukraina och värde rasade dagarna före handeln stoppades. Beslöt själv att inte sälja ETFn då efter att konflikter har lösts (kan ta många år ännu) behöver man bygga upp hela området och en kraftig tillväx boom kan skådas. Eastern Europe hade en del positioner i Ryska bolag som de eventuellt likviderade eller fortfarande försöker sälja vilket påverkar fondens NAV (Net Asset Value- motsvarighet till eget kapital i ett bolag).

 Varför en traditionell fond?

Mitt svar på frågan om traditionella fonders värde och betydelse är kort sagt, traditionella fonder bidrar med värde. Orsaken ligger i att de kan snabbare anpassa sig till förändrade marknadsomständigheter, hitta kommande stjärnor, värdera ledningens kompetens och bland annat identifiera konkursrisker. Visst är det sant att aktivt förvaltade fonder oftast förlorar mot en index fond på långsikt och att det är svårt att hitta vinnaren i myrstacken. Men passivare traditionella fonder kan skapa mervärde genom sitt urval av bolag. 

Om jag tittar på de ETFs jag har kan jag konstatera att de är passiva och balanseras med jämna mellanrum. Detta innebär att fonden kan bära på en stor risk innan balanseringen sker, jämförts med en traditionell fond. Man måste själv överväga om det är något man kan leva med och vill ha eller om man tycker att det är en för stor risk. Själv finner jag balanseringen lite tråkig då det finns bolag jag gärna skulle köpa ut från börsen, men om priset är över 500 miljoner euro så kan det vara lite svårt (kanske Nordea skulle bevilja det lånet, Nalle skulle nog ta det givet att räntan är bra och risken är måttlig). 

Uppföljning av Nordiska SPAC-bolag

 Följer upp situationen hos de Nordiska SPAC-bolagen och om det hänt något nytt på den fronten, skrev tidigare ett inlägg om de noterade SPAC bolagen och om att Virala gjorde nästan ett världsrekord i snabbaste köpet eller egentligen i deras fall en fusion.

Totalt finns det sex noterade SPAC bolag på nordiska börserna. Dessa är ACQ, Aligro Planet, Creaspac, Lifeline och tbd30. Lifeline är noterade på Helsingforsbörsen medan resten finner man på Stockholmsbörsen. Av de fem bolagen är det ett bolag som redan uppfyllt sitt SPAC ändamål, Virala som fann ett köpeobjekt, eller i deras fall korrekt sagt ett fusionsobjekt. Bolagsstämman godkände fusionen den 13 december och fusionsprocessen har godkänts av Finska Finansinspektionen, vi får vår första lyckade Nordiska SPAC drag som nu finns på Helsingforsbörsen och bolaget heter Purmo Group.

ACQ Bure SPAC

 

På Stockholmsbörsen hittar vi alfabetiskt det första bolaget, ACQ Bure SPAC. Syftet med ACQ Bures SPACen är att förvärva ett nordiskt kvalitetsbolag vars marknadsvärdet är mellan 3-7 miljarder kronor. 

Bolaget har för tillfället 35 miljoner aktier utestående och en kassa på 3,4 miljarder kronor eller 98,26 kronor per aktie. För tillfället äter den operativa verksamheten cirka 0,07 kronor varje kvartal. Med tanke på senaste aktiekursen 96,40 och att kostnaderna hålls kring 0,07 kronor per aktie per kvartal tar det över 2 år innan bolagets kassa motsvarar aktiekursen. Denna snabba data är från Q1 2022 rapporten och hoppeligen kan bolaget hitta ett bra objekt till måttlig värdering som kommer at skapa värde för ägarna på långsikt. Intressant är att det finns 4,2 miljoner warranter som inte har beaktats, dessa har ett pris på 1,30 kronor per styck. Om vi beaktar warranterna står kursen 8,67 kronor högre än kassans värde och inklusive 1,30 kronor betalningen är skillnaden 8,53 kronor. Med andra ord om warranterna utövas och ingen annan förändring sker i bolaget står kursen 8,53 kronor över gängse värdet (gängse värdet är kassan för tillfället då inga andra tillgångar finns).

Om man nu tror att detta skapar en arbitragechans (vi beaktar inte warranterna), kan jag försäkra om att detta inte nödvändigtvis stämmer. Orsaken är osäkerheten kring möjliga köp eller fusions objektet. Riktiga värdet på SPACen kommer att kunna estimeras bättre när de funnit ett objekt vars verksamhet fusioneras eller köps. 

De som tror att kursen borde stiga till motsvarande kassavärde kan ha rätt, vi måste dock beakta rådande marknadssituation där en hög inflation kan försämra bolags resultat åtminstone förtillfället. Att beakta warranterna är en metod som bland annat Benjamin Graham använde sig av för att minimera risken i en placering.

Bolagets aktiekurs har följt den allmänna stämningen på börsen, Stockholms GI är -18,16 % medan ACQ -4,79% vilket visar att bolaget kommit något mindre ner. Orsaken till att ACQ kommit mindre ner kan ligga i kassan och framtida möjligheter. Frågan är om det är köparens marknad eller säljarens när vi pratar om företagsköp eller fusioner.

Om man frågar mig, skulle jag investera i ACQ så kan jag inte ge ett direkt svar. Har tyvärr inte hunnit bekanta mig tillräckligt med bolaget och känner inte de som försöker hitta ett objekt vilket gör det svårt för mig att värdera bolaget på annat sätt än via direkt balansräkningen.

Aligro Planet

 

Aligro Planet söker efter ett ESG uppfyllande bolag vars värde är minst 3 miljarder kronor och nordiskt säte, SPACen är noterad på Stockholmsbörsen. 

Aligro Planet har en kassa inklusive möjliga warrant intäkter till kassan på 80,95 kronor per aktie vilket betyder att aktiekursen står 13,45 kronor högre än bolagets gängse värde. På basen av Q1 2022 rapporten bränner bolaget 0,26 kronor per kvartal vilket ökar skillnaden till marknadsvärdet (givet att marknadsvärdet är oförändrat). För tillfället har bolaget 12,5 miljoner aktier utestående vilket inte låter som mycket men med tanke på aktiekursen och skillnaden i gängse värdet jämförts med aktiekursen skulle jag anse skillnaden relativt stor (tycker inte om att betala för luft om bolaget inte har kunnat uppvisa en bra historik). 

Det svåra med SPAC är deras förmåga att hitta bra objekt som kan skapa långsiktigt värde för ägare och om gamla ägarna stannar eller säljer de snabbt efter köpet eller fusionen. Kunskap och erfarenhet är bra att ha men avgörande är beslutsförmågan under press, jämför med Warren Buffett och Charlie Munger som fått kritik för bolagets stora kassa men tydligt kunnat kommunicera att de söker efter värde och inte en "boom and bust".

Bolagets aktiekurs är nere 2,88% YTD vilket är förhållandevis bättre än Stockholms GI med sin -18,16%. Som jag skrev om ACQ är situationen lite samma gällande alla SPAC bolag, deras kurser har kommit något mindre ner med ett undantag. 

I Aligro Planets situation skulle jag som med ACQ inte lägga mina pengar i bolaget förrän jag vet vad för verksamhet de tar över. Jag må verka kritisk men egentligen handlar det om att jag inte tycker om att förlora pengar.

Creaspac

 

 Creaspac har som syfte att köpa en verksamhet eller ett bolag vars värde är mellan 2-5 miljarder kronor. Intressant är att bolaget klart anger vilka branscher de inte tänker köpa ett bolag i, bland branscherna finns tobak, vapen och alkohol. 

Per Q1 2022 äts 0,08 kronor per aktie per kvartal upp medan kassan motsvara ett värde på  98,24 kronor. Med rådande aktiekurs kan bolaget fortsätta i närmare två år innan kassan motsvarar aktiekursen. Bolaget har 3,75 miljoner teckningsoptioner vars teckningspris är 100 kronor per aktie. Om optionerna används och tecknas efter att ett målbolag hittats skulle värdet motsvara en kurs på 98,47 kronor vilket är 1,97 kronor över marknadsvärdet. Detta antyder att före vi beaktar optionerna är Creaspacs situation lite som ACQ, marknadsvärdet ligger något under kassan. 

Arbitrage möjlighet är som i ACQs fall svårt att kunna konstatera och beroende på målbolaget. Frågan är hur snabbt de hittar ett målbolag och hur bra denna verksamhet är. Under rådande inflation kunde man hoppas på att målbolaget kan lätt föra sina kostnadsökningar i priset men detta gäller inte alla branscher.

Bolagets aktiekurs är nere 4,83% YTD vilket är förhållandevis bättre än Stockholms GI med sin -18,16%.

 Lifeline

 

 Lifelines syfte är att hitta ett målbolag inom olika teknologier, en exakt summa på målbolagets storlek hittade jag inte vilket kan vara positivt då man har mera flexibilitet. bolaget är noterat på Helsingforsbörsen.

Bolaget har en kassa på 8,16 euro per aktie (inklusive kapital för målbolaget) vilket betyder 2,24 euro mindre än marknadsvärdet. Bolaget hade på basen a bokslutet 2,8 miljoner utestående warranter vars teckningspris är 12 euro styck. Om man beaktar warranterna skulle bolaget ha en kassa på 8,87 euro per aktie och skillnaden till marknadsvärdet vara 1,53 euro. Förhållandevis större skillnader än de svenska bolagen och man kunde då fråga sig vad det baserar sig på och om det finns någon grund. Som med alla andra SPAC handlar mycket om framtida värdet och vad för målbolag det blir. Teknologier är ofta svåra att värdera vilket kan skapa en hype eller också en dump. Vad resultatet blir återstår att se men kan själv inte lägga mina pengar i detta då osäkerheten är för stor även om kända finska investerare är med (så som i Virala). Bolaget har inte publicerat ett kvartalsresultat för 2022 utan har endast ett bokslut som omfattar noterings-, marknadsförings och andra kostnader vilket gör löpande kostnaderna svårare att bedöma.

Bolagets aktiekurs är nere 19,50% YTD vilket är förhållandevis mycket när man jämför med de svenska bolagen. Samtidigt är Helsingforsbörsen GI -11,05% vilket kanske kan reflektera en kritik mot SPACen men också att kursen drevs högt upp under 2021.

tbd30

 

 tbd30 syfte är ett målbolag in företags servicebranschen vars värde är mellan 2-5 miljarder kronor. 

Bolagets resultat för perioden som slutade 31 januari uppvisar att de äter 0,07 kronor per aktie per kvartal. Bolaget har en kassa på 80,32 kronor per aktie vilket är 9,68 kronor mera än marknadsvärdet. Bolaget har tre warrant serier som totalt ökar på utestående aktierna med 12,2 miljoner, nästan en dubbling av antalet.

Bolagets aktiekurs är nere 10,45% YTD vilket är något bättre än Stockholms GI -18,16%.

Purmo Group (Virala)

 

Även om Virala inte längre existerar som ett SPAC bolag tar jag upp hur Purmos börshistoria har börjat. Har inte haft tid att fullständigt bekanta mig med Purmos verksamhet och vilka risker som finns och har därför inte köpt aktier i bolaget. Branschen är något okänd för mig vilket också ökar på risken då jag saknar full förståelse hur och under vilka omständigheter bolaget gör sina pengar. Jämförts med Coca-Cola vars verksamhet är lätt att förstå och man vet hur bolaget gör sina pengar.

YTD har Purmo Groups kurs kommit ner med stora 27,46%, mycket mera än Helsingforsbörsens index. Kanske investerare konstaterade att bolaget var lite väl högt värderat vid årsskiftet och började minska på risken inom byggnadsbranschen. Med tanke på att byggnadsbranschen i snabb takt saktar ner i Finland kan risken i bolaget förverkligas, utöver detta har bolaget verksamhet i Ryssland som de avvecklar eller eventuellt säljer bort. Enligt Purmos börsmeddelande representerade Rysslands verksamheten 41,7 miljoner euro i omsättning ( 4,9% av koncernen), 6 miljoner euro av EBITDA ( 5,8% av koncernen) och enligt meddelandet mindre än 3% av totala tillgångar (31,4 miljoner euro av koncernens tillgångar) per bokslutet 2021. 

Purmo är inte det första bolaget som tvingats till större förändringar på grunden av kriget i Ukraina, många andra större internationella bolaget så som finska Nokian Renkaat som haft en större exponering med största delen av produktionen i Ryssland. Geopolitiska risken som tyvärr realiseras nu är också bra att ta i beaktande om man placerar i något bolag.

 Kritik mot SPAC konceptet

Något som fortfarande irriterar mig med hela SPAC konceptet är att man kan tvångsinlösa minoritetsägare om de motsätter sig köpeobjektet. Vill lite utmana hela SPAC konceptet, varför tvångsinlöser man aktieägares aktier om de röstar emot eller inte stöder förvärvet? Är det inte ett sätt att meddela att man inte stöder styrelsens tankar eller finner tanken förhållandevis dyr. Visst argumenterar man att ”de vet bättre”, ”du är en minoritetsägare, så vet din plats”. Visst finns det personer som alltid ska sätta käppar i hjulen men nu och då kan det vara bra att lyssna på vad de har att säga.