söndag 17 oktober 2021

Inflation, hyperinflation och andra kommande Halloween oroligheter

 Kan inte neka att det skulle vara en inflationspress på marknaden. Inflationen verkar främst drivas av producenterna och rådande utmaningar inom globala logistiken. Hur leder detta till inflation då? Jo, producenter i alla delar av kedjan har brist på allt från råvaror till komponenter för att kunna producera sin vara. Det leder till att man vill försäkra sin andel genom att bjuda mera och så snabbt som möjligt, vanligt utbud efterfråga ekvation. Konsumenterna kommer att känna av den kommande inflationen, först i minskad köpkraft och sedan kanske i en liten löneökning som hoppeligen återanskaffar köpkraften.

Ett undantag, i Finland lär detta inte hända, utan man indirekt höjer på skattesatsen så vi får mindre i hand samtidigt som man minskar på möjliga avdrag. Minskar köpkraften och hindrar en ekonomisk tillväxt. Sverige har en bättre förståelse för hur ekonomier fungerar, köpkraften är bättre och du får mera "deg för pengarna". Det finns demografiska skillnader mellan länderna (demografi handlar om populationens storlek, sammansättning och utveckling) och där skiljer sig Finland och Sverige väldigt mycket. Finland är fyllt med åldringar "det var bättre förr" medan Sverige har en bättre balanserad demografi.


Låt oss hoppa på inflationssiffrorna som i USA har kritiserats av Michael Burry (känd från The Big Short filmen och sin fond Scion Asset Management). Enligt Burry har FED inte tittat på de verkliga inflationssiffrorna i USA utan på harmoniserade siffror som passar dem bättre för att motivera en låg ränta. På detta sätt kan man få alla inflationssiffror att se låga ut, du bara tar bort det som uppvisar den största tillväxten. 

Om vi snabbt blickar på harmoniserade konsumentprisindexet inom EU, Danmark, Finland, Norge, Sverige och USA (grafen nedan) ser vi klart och tydligt en stark uppgång i USA följt av Norge, Sverige, Finland samt hela EU området. Danmark uppvisar dock en låg inflation vilket var överraskande. I USA har inflationen sedan april 2021 legat över 6% vilket tyder på att man snart borde se räntan stiga. I Europa har bränslepriset haft en stor inverkan på inflationen, men vi kan utgå ifrån att ECB inte beaktar det i sina bedömningar. Tänk om människorna nyktrar till och ser att de satt sina pengar i hopplösa projekt. Bankerna skulle åtminstone dra en nytta av höjda räntor och kanske kunderna kunde se avgifterna något minska (sannolikheten är dock liten).

Man borde inte oroa sig över en stigande ränta som en följd av inflation. Det har ju varit central bankernas målsättning att uppnå en inflation kring 2 procent. Varför får så många personer fnatt då? Delvis beror det på att i dagens samhälle finns det många bolag som lever på en låg ränta, om bolagets finansieringskostnader stiger kommer de inte att klara sig länge. Det kan orsaka en höjd kreditförlust för många banker samt investerare och vi vet ju att de definitivt inte betalar fakturan.

 

Grafen visar harmoniserat konsumentprisindex för Nordiska länder, EU samt USA
Grafen visar harmoniserat konsumentprisindex per månad med årliga förändringen.

I april skrev jag lite om harmoniserade konsumentpris indexet och om vi kunde förvänta oss någon form av inflation eller hyperinflation. Hyperinflation lär vi uppleva om central bankerna fortsätter att stimulera ekonomierna i samma grad samtidigt som globala logistiken inte hinner ikapp efterfrågan. Vi lär nog se ett hopp i priser från och med januari, även om bränslepriset tagit sig en snabbstart (måste samla lite extra vinst ifall råoljepriset skulle sjunka).

Grunden med att harmonisera och "stabilisera" data är bra men i detta fall borde man kanske kunna ta en jämförelse på säg senaste 3 eller 6 månaderna, få produkter kan se sitt pris stiga väldigt länge. Problemet jag ser som också Michael Burry tar upp är att beslutsfattarna vill medvetet ignorera verkliga data och i stället köra en egen agenda som inte verkar gynna samhället men gynnar marknaderna och speciellt stater. Nu kan stater ännu låna förmånligt från marknaderna men om räntorna höjs kommer deras nya lån att bli dyrare, frågan är då om de kan betala tillbaka lånet inklusive räntan. Vi vill ju inte se ett nytt Grekland, Argentina, Ryssland eller Kinesiska Evergrande som orsakat stök på marknaderna. För att inte tala om italienska bankerna som verkligen har haft problem i många år, men ingen verkar bry sig om det då ECB måste komma till undsättning.

För att snabbt hoppa till ett lite annat ämne men också relevant. Under hösten kom det fram att en del FED anställda samt chefer för vissa delstaters lokala FED har utnyttjat interna information för handel på börsen. Med andra ord har det egentligen gjort sig skyliga till insider trading (handla med information som ej ännu blivit tillgängligt på marknaden) vilket man inte vill se hos personer i deras position. Ni kan läsa mera om det på businessinsider.com.

Ur ekonomiskt perspektiv lär vi närma oss en intressant Halloween, ingen verkar veta hur saker och ting står till. Det vi säkert vet är att priser är på vägen upp och pressen är stor. Vi kan hoppas på att lönerna och pensionerna börjar följa inflationen annars lär vår köpkraft ta en hård smäll från och med januari. Sammanfattat tycker jag att vi inte borde vara oroliga över inflationen givet att den är måttlig. Om vi ser en inflation på över 6% lär det börja bli jobbigt för många. Speciellt många pensionärer och högt belånade individer kommer att få problem.


lördag 2 oktober 2021

Helsingforsbörsen får sitt andra SPAC-bolag

Helsingforsbörsen får sitt andra SPAC-bolag när Lifeline SPAC I Oy kommer att noteras. 28 september, till äran av röda börskurser publicerades börsmeddelandet. Nu närmar sig Finland Stockholmsbörsen i antal SPAC-bolag på börsen (givet att Lifeline noteras och givetvis endast Nord-Europa). Dock måste det bekännas att det redan finns fyra noterade SPAC-bolag på Stockholmsbörsen, ACQ Bure SPAC, Aligro Planet SPAC A, Creaspac SPAC och tbd30 SPAC A medan Helsingforsbörsen endast har ett noterat och ett på kommande.

 Här ser man hur snabbt de agerar i Sverige, ser ut som att fikapauserna ger bra resultat medan finska brännvinet verkar sakta ner allt. 

Tillbaka till Lifeline SAPC I Oy, det finns en del investerare som redan bundit sig att teckna aktier för 68,9 miljoner euro i Lifeline, representerar 68,9% av alla aktier. Med andra ord ska bolaget noteras till ett värde av 100 miljoner euro. För att nämna några av de investerare som redan bundit sig finns Ahlström släktens Ahlström Invest B.V., G.W. Sohlberg, Varma Folkpensionsbolaget, Mandatum Asset Management Oy, Rettig Group Ab och WIP Management Oy. 

Retttig Group är med i Virala då de låter sitt koncernbolag Purmo Group noteras. Resten av parterna är inte så speciella, G.W. Sohlberg är också med i Virala och verkar som att de räknar med en god avkastning.

Lifeline SPAC I Oy ska identifiera ett köpeobjekt i slutfasen av sin tillväxt inom teknologisektorn, på basis av ledningens erfarenhet verkar det som att de redan har ett par bolag i siktet och väntetiden kan bli marginell.

Man kan fråga sig vad var Viralas inverkan på att Lifeline kört i gång sin IPO. Troligen betydelsefull, verkar som att de väntat lite för att se hur det går för Virala och sedan snabbt lämnat in alla nödvändiga papper. 

Måste dock nämna att Supercells Ilkka Paananen är en sponsor, vilket borde väcka förtroende och stort intresse. Dock är resterande personer totalt okända för mig även om en del har en intressant arbetshistorik är säkert kompetenta inom sitt område. 

Vad utfallet blir får vi se, troligen hittar de ett intressant objekt som man ska hoppas ger ägarna en god avkastning i framtiden. Det finns ju den möjligheten att ju bättre det går för bolagen desto större är sannolikheten att skattesatserna sänks lite (eller sen inte med tanke på hur bristfällig finska politikers ekonomiska kunskaper är).