Diskussioner om hyperinflation (hyperinflation enligt Investopedia) eller bättre sagt hög inflation jämförts med rådande 0-1% börjar gå heta. Orsaken är de stora stimulanserna från Central Banker och USAs extra stimulanspacket som når nya höjder. Det beror delvis på Joe Bidens kraftiga stimulans genom höjda stöd till arbetslösa, stödet stiger till $1 400 dollar per vecka enligt CNBC. Snacka om risk fritt liv, snart behöver man bara föda barn och man blir rik på att de går arbetslösa med dessa stöd. Om man skulle fortsätta på dett vis så kunde jag frivillingt flytta till U.S.A. och vara arbetslös för en ersättning på $1 400 per vecka.
Vad man måste beakta är att Europeiska systemet inte fungerar så som i USA. I USA får man socialt stöd om man är arbetslös samt mat kuponger medan vi i Europa delvis har fackföreningar och arbetslöshetskassor som betalar ut ett stöd som kan vara bundet till din lön givet att du tillhört en arbetslöshetskassa (gäller Finland). Om du inte tillhör en arbetslöshetskassa eller fackförening i Finland så går du miste om lönebundet stöd, konstigt då alla trots allt betalar en viss procent av sin lön i arbetslöshetsunderstöd.
Men tillbaka till inflation och spekulationer kring det.
Vad innebär infaltion och värför är det relevant?
Inflation betyder att priset på varor och tjänster i en ekonomi stiger. Mera praktiskt sagt, värdet på din ena euro eller krona minskar för varje dag om det råder infaltion i samhället du lever i. För att kompensera den minskade köpkraften kräver man en löneförhöjning av arbetsgivaren. Detta kan i sig leda till att man höjer på tjänster och produkters pris för att kompensera den löneförhöjningen som anställda får. Nu har vi snöbollen i rullning och om alla förväntar sig en kraftig inflation så kommer man att kräva en högre löneförhöjning som i sig leder till att arbetsgivaren måste höja sina priser mera. Det är inte farligt om det råder en liten inflation, problemet uppstår då inflationen ökar okontrollerat till galna höjder så som i Tyskland 1921-1923 (BBC, Business Insider och PBS sammanfattningar) samt Zimbabwes hyperinflation som började kring 2006.
Grafen visualiserar harmoniserade inflationen i Finland, Sverige, EU och Euro området sedan 2001.
Det att Amerikanska central banken FED också stöder marknader med stora köp av statsskuldsbrev samt företags skuldbrev orsakar lite oro på marknaderna speciellt när Biden nu också undertecknat det nya stödpacketet. Om inflationen får fart i USA så kommer det att ha en positiv inverkan på Europa indirekt via exporten (kommer delvis stöd via en starkare dollar som ökar Amerikanernas köpkraft av utländska produkter). Som vi nu kan se den röda tråden kommer det att troligen sätta fart på inflationen i Europa, bensinen blir dyrare (rå-oljans världsmarknad sker i dollarn), man vill ha en högre lön, bolag ser möjlighet att höja priser när köpkraften tillfälligt ökar (man får väl hoppas på att skatterna inte stiger snabbare för då blir det mindre i hand, men i Finland kna vi beskatta folk och dela det till vänner inom offentliga sektorn riktigt bra, italienarna lär vara svartsjuka).
Hyperinflation lär vi nog inte få, det kräver att central banker fortsätter trycka pengar utan något tak. Det tråkiga är att användningen av kontanter har minskat så man kan inte värma bastun mera med sedlar om vi har hyperinflation. Lär vara billigare att värma hus med sedlar än många andra former.
Om inflationen får fart så borde nog central bankerna snabbt börja höja styrräntan, men det återstår att se om de vågar göra det. Med tanke på de låga räntorna och att människor tydligen föredrar avbetalningar framom att betala för tjänsten eller varan på en gång så lär det bli lite press på individer. Beakta att alla avbetalningar inte inkluderar någr räntor men priserna kan ändras snabbt.
Hur kan man skydda sig mot inflation?
Enligt Warren Buffet (CNBC intervju från 2018 och finance.yahoo.com december 2019) hittar man bra skydd mot inflation i bra bolag som har en möjlighet at höja priset på varan eller tjänsten. Till denna kategori hör inte alla bolag, bolag som kan leverera ett gott kassaflöde oberoende av ekonomiska läget och vars varor eller tjänster människor måste köpa oberoende av ekonomisk situation är de bästa. En hypotetisk fråga, är Tesla ett bra objekt som skydd för inflation? Njaa, låt oss tänka lite, Tesl akonkurerrar främst i biltillverkning, de gör en förlust för varje bil de tillverkar och lever delvis på försäljning av utsläppsrättigheter till andra biltillverkare. Är detta ett bolag med prissättningskraft? Kanske, om människor är villiga att följa bolaget som en kult. Dock lär de inte kunna höja på priset på sina bilar hur mycket som helst och bilen är inte en nödvändighet förrutom i USA (dock lär de byta till en billigare bil vid något skede).
Finns det bolag som kan skydda en mot inflation? Visst finns det, men det är ju upp till en själv att kunna granska och kontrollera om bolagen har den kraften. Bolag som är högt skuldsatta med flytande räntor lär vara de som först faller, så kan vara bra att hålla sig borta från överskuldsatta bolag så som överskuldsatta individer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar