Visar inlägg med etikett bank. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bank. Visa alla inlägg

tisdag 2 januari 2024

2023 Ett år drivet av AI, geopolitiska konflikter och kollapsade banker i USA

Ett år är bakom oss och ett nytt framför. 2023 var ett intressant år med fortsatt krig i Ukraina, banker som kollapsade i USA, en avtagande inflation mot slutet av året och en stark AI boom som reflekterats på USA börsen. Inte minst marknadsräntorna som under sista månaderna under 2023 började sjunka, speciellt de långa räntorna vilket reflekterar en lägra förväntad räntenivå på långsikt. Syftet är dock att lätt sammanfatta en del av de viktigaste händelserna under 2023.

Aktiemarknaderna var något splittrade under 2023, USA drog iväg tack var bolag exponerad till AI trenden som exploderade 2023.Prisindexen reflektera klart att AI boomen i USA gav en god avkastning medan Helsingforsbörsen var sämst av de nedan nämnda med sin -8% (cirka -3% dividend korrigerat). Helsingforsbörsen är också något stort exponerad mot grövare industrier än de flesta andra börserna som har ett större utbud av industrier. Dock ett sämre år har sällan betytt evigt dåliga år.

S&P 500 +25% 

NASDAQ 100 +55%

OMX Stockholm +13%

OMX Helsingfors -8%

STOXX Europe 600 index +12%

Stigande Räntor: Under året ökade oron för inflation, vilket påverkade investerarnas beslut. Flera centralbanker justerade sina penningpolitiska strategier för att hantera inflationen och balansera ekonomisk stabilitet. Aktier, särskilt tillväxt- och teknologisektorer, påverkades när investerare omprövade sina portföljer med hänsyn till inflationstrycket. Tillväxt- och småbolag tappade en stor del av marknadsvärdet då positiva resultat började betyda mera för investerare.

Banksektorns Utmaningar: Året präglades av utmaningar inom banksektorn, särskilt i USA. Flera stora banker stod inför svårigheter, och några upplevde till och med kollapser. Detta skakade förtroendet på marknaden och man spekulerade om vilken bank som stod näst i kö att kollapsa. En utspridd bankkrasch hindrades dock då misslyckade bankerna köptes upp och garantier gavs för att lugna ner kontohavarna.

Kryptomarknadens Utveckling: Kryptomarknaden fortsatte att vara dynamisk. De ledande kryptovalutorna, som Bitcoin och Ethereum, genomgick prisfluktuationer. Året kännetecknades av ökad institutionell acceptans av kryptovalutor, men samtidigt ställdes frågor om reglering och stabilitet. Bitcoin steg med hela 158% under 2023 vilket var en väldigt snabb återhämtning.

Hälso- och Biotechsektorn: Med fortsatt fokus på hälsa och medicinsk innovation såg hälso- och biotechsektorn en betydande tillväxt. Investeringar i forskning och utveckling, tillsammans med ökat intresse för hälsovårdsteknologier, drev upp många aktier inom sektorn.

Handelsspänningar: Handelsspänningar mellan viktiga handelsparter påverkade vissa företag negativt. Företag som var beroende av globala leveranskedjor upplevde störningar, vilket återspeglades i deras aktiekurser. Inte minst spänningen mellan USA och Kina samt senaste attacker på fraktfartyg vid Jemen. Inte minst Hamas attack mot Israel där konflikten fortsätter var ett minst sagt icke önskad händelse. Den ökade geopolitiska spänningen visar bara att det är en volatil framtid vi kan förvänta oss.

Sammanfattningsvis var året 2023 en komplex period på aktiemarknaden, där investerare navigerade genom både positiva och utmanande händelser. Bankkollapserna i USA och förändringar inom teknologi, energi och regleringar var några av de faktorer som definierade investeringslandskapet och påverkade aktieportföljernas prestanda. Osäkerheten och dynamiken under året betonade vikten av att vara försiktig, diversifierad och väl förberedd för att hantera olika marknadsförhållanden. Som alltid är det bäst att ta det lugnt och göra genomtänkta beslut.

 

söndag 4 december 2022

Placera i bankaktier under inflation

 Ni har säkert läst om att banker vinner när räntor stiger. Men är det verkligen sant, finns det några risker och är det för sent att hoppa på tåget? 

Fokuserar här på de större bankerna så som Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank. Det finns flera banker noterade på Stockholmsbörsen och Helsingforsbörsen men det kan man ta en annan gång.

På basen av aktiekursens utveckling är svaret på frågan något delat. Nordea, SEB och Swedbanks kurs är lägre idag än vad den var i början av året (ej dividend justerat). Svenska Handelsbanken är bolaget som bidragit med en positiv avkastning YTD (ej dividend justerat). Samtidigt har kronans kurs försvagats med 7,8% till euron. Om du rapporterar i kronor skulle din Nordea europlacering ligga något på plussidan medan kronor nominerade placeringar för euroinnehavare har sett ett ytterligare fall pga kronans försvagande. På basen av kursutvecklingen kunde man delvis argumentera att bankerna klarar nedgången kanske bättre än många andra bolag eller sektorer (finns stor spridning). 

Intressant nog är att Nordeas kurs kommit mest ner sedan 3 januari jämförts med de andra bankerna. En orsak kan ligga i kronans försvagande som kan dämpa nedgången på Stockholmsbörsen (förmånligare för utländska investerare att köpa bolagen). 

Bankaktiernas aktiekursutveckling sedan 3 januari 2022
 

Frågan är då vad har respektive banks resultat varit fram till september, kan det ge något svar på frågan och hur ser kreditförlusterna (kreditreserveringarna) ut. Tabellen nedan sammanfattar bankernas resultaträkning och kreditförlusterna. På basen av tabellen skulle man kunna dra slutsatsen att SEB och Handelsbanken gör bra resultat (netto marginalen) men man måste gräva lite djupare för att se vad det egentligen beror på.

(mEUR/ mSEK)NordeaSEBSvenska HandelsbankenSwedbank
Intäkter6,89845,75936,24237,097
Rörelseresultat3,63427,47220,80621,432
Rörelsemarginal52.7%60.0%57.4%57.8%
Vinst efter skatt2,33519,55515,54915,068
Netto marginal33.9%42.7%42.9%40.6%
Vinst per aktie0.619.067.5813.38
Förväntade kreditförluster-37-1,5017800

Kreditrisker (kreditförluster)

Kreditrisken en bank bär är något en ägare av bankaktier borde noggrant följa med. Gör de reserveringar eller minskar de på reserveringarna? 

Minskning av reserveringar betyder ofta en positiv inverkan på resultatet då man frigör gamla risker. Ökning av reserveringar innebär en kostnad i resultaträkningen och minskar på resultatet (baken förväntar sig eller har realiserade kreditförluster då folk eller bolag inte kunnat betala tillbaka sina krediter).

Det är viktigt att förstå vad för risker banken bär och i vilka länder den är verksam. Till exempel kom Nordeas kreditförluster under Q3 2022 främst från Danmark då bostadspriserna sjönk (riskjustering som banken gör). SEB som gjort de största kreditförlusterna (delvis bokföringsmässig då en del är reserveringar och en del är realiserad) 2022 kan inte bara bedömas på basen av ett år. Orsaken till att vi inte kan göra bedömningen på 2022 siffror är att sedan 2020 har Coronan orsakat en del reserveringar hos banker som stegvis har lösts upp och nu kommer makroekonomiska läget fram som också påverkar. med andra ord är kreditrisken inte svart och vitt utan något man måste tolka och följa med.

Visst innebär det att man måste läsa kvartalsrapporter och bokslut men det är en del av kostanden om man investerar i aktier.

Stiger bankaktiekurserna mera

Bankernas aktiekurser har tagit ett litet skutt sedan september, främst har Nordeas aktie stigit kraftigt drivet av resultatet. Men kommer bankaktierna att ytterligare stiga under 2022? 

Om vi gör det enkelt, vi tittar på P/E-talet och endast resultaten till och med september. På basen av förverkligade resultat har Swedbank lägsta P/E-talet på 12,77 följt av SEB på 13,37, Handelsbanken 14,04 och sist kommer Nordea på 16,56. Om man blint stirrar på P/E-talen nu kan det slå tillbaka en dag. Orsaken är att vi ännu har ett kvartal på kommande då många bolag och hushåll börjar känna av högre räntor och lägre bostadspriser som kan öka på kreditrisken hos bankerna. 

Köpte bankaktier i juli och har sedan dess inte funnit banker riskjusterat prisvärda. Det är ju trots allt min åsikt och risken bär jag själv. Tanken är dock inte att på kortsiktiga uppgångar göra pengar utan på långsikt via stigande dividender och större pris stigning bygga upp en portfölj med löpande kassaflöde.

Slutsats

Visst vinner banker då räntor stiger men kreditriskerna stiger också. Hur förhållandet mellan dessa går är en bra fråga. För det behöver vi veta vad för krediter banken gett och till vem (personer och bolag) vilket kräver att man jobbar på banken. Även om banker inte gjort några större kreditförlustreserveringar än så finns det fortfarande en risk för det i närmaste framtiden då både bolag och hushåll drabbas av inflationen och stigande räntor (som en dubbel örfil 😉). 

Viktigaste frågan för spekulanter är om kurserna kommer ännu att stiga. Svar på den frågan har jag inte, men on vi ser på nordiska banker så kan de stiga lite givet rätt nyheter och inga negativa överraskningar (tänk på att finska Aktia som redan resultat varnat). Själv tittar jag på bolagens värderingar (P/E, ROE, dividend i procent osv.). För mig är banker inte så intressanta nu då andra bolag och branscher är billigare främst p.g.a. energipriset och andra oroligheter. Frågan är om dessa billigare bolag och branscher kommer att fortsätta lika dåligt eller normaliseras vinsterna? Högst sannolikt normaliseras vinsterna i framtiden (när är nästa fråga) men tålamod är vad som krävs av en långsiktig ägare.

söndag 17 oktober 2021

Inflation, hyperinflation och andra kommande Halloween oroligheter

 Kan inte neka att det skulle vara en inflationspress på marknaden. Inflationen verkar främst drivas av producenterna och rådande utmaningar inom globala logistiken. Hur leder detta till inflation då? Jo, producenter i alla delar av kedjan har brist på allt från råvaror till komponenter för att kunna producera sin vara. Det leder till att man vill försäkra sin andel genom att bjuda mera och så snabbt som möjligt, vanligt utbud efterfråga ekvation. Konsumenterna kommer att känna av den kommande inflationen, först i minskad köpkraft och sedan kanske i en liten löneökning som hoppeligen återanskaffar köpkraften.

Ett undantag, i Finland lär detta inte hända, utan man indirekt höjer på skattesatsen så vi får mindre i hand samtidigt som man minskar på möjliga avdrag. Minskar köpkraften och hindrar en ekonomisk tillväxt. Sverige har en bättre förståelse för hur ekonomier fungerar, köpkraften är bättre och du får mera "deg för pengarna". Det finns demografiska skillnader mellan länderna (demografi handlar om populationens storlek, sammansättning och utveckling) och där skiljer sig Finland och Sverige väldigt mycket. Finland är fyllt med åldringar "det var bättre förr" medan Sverige har en bättre balanserad demografi.


Låt oss hoppa på inflationssiffrorna som i USA har kritiserats av Michael Burry (känd från The Big Short filmen och sin fond Scion Asset Management). Enligt Burry har FED inte tittat på de verkliga inflationssiffrorna i USA utan på harmoniserade siffror som passar dem bättre för att motivera en låg ränta. På detta sätt kan man få alla inflationssiffror att se låga ut, du bara tar bort det som uppvisar den största tillväxten. 

Om vi snabbt blickar på harmoniserade konsumentprisindexet inom EU, Danmark, Finland, Norge, Sverige och USA (grafen nedan) ser vi klart och tydligt en stark uppgång i USA följt av Norge, Sverige, Finland samt hela EU området. Danmark uppvisar dock en låg inflation vilket var överraskande. I USA har inflationen sedan april 2021 legat över 6% vilket tyder på att man snart borde se räntan stiga. I Europa har bränslepriset haft en stor inverkan på inflationen, men vi kan utgå ifrån att ECB inte beaktar det i sina bedömningar. Tänk om människorna nyktrar till och ser att de satt sina pengar i hopplösa projekt. Bankerna skulle åtminstone dra en nytta av höjda räntor och kanske kunderna kunde se avgifterna något minska (sannolikheten är dock liten).

Man borde inte oroa sig över en stigande ränta som en följd av inflation. Det har ju varit central bankernas målsättning att uppnå en inflation kring 2 procent. Varför får så många personer fnatt då? Delvis beror det på att i dagens samhälle finns det många bolag som lever på en låg ränta, om bolagets finansieringskostnader stiger kommer de inte att klara sig länge. Det kan orsaka en höjd kreditförlust för många banker samt investerare och vi vet ju att de definitivt inte betalar fakturan.

 

Grafen visar harmoniserat konsumentprisindex för Nordiska länder, EU samt USA
Grafen visar harmoniserat konsumentprisindex per månad med årliga förändringen.

I april skrev jag lite om harmoniserade konsumentpris indexet och om vi kunde förvänta oss någon form av inflation eller hyperinflation. Hyperinflation lär vi uppleva om central bankerna fortsätter att stimulera ekonomierna i samma grad samtidigt som globala logistiken inte hinner ikapp efterfrågan. Vi lär nog se ett hopp i priser från och med januari, även om bränslepriset tagit sig en snabbstart (måste samla lite extra vinst ifall råoljepriset skulle sjunka).

Grunden med att harmonisera och "stabilisera" data är bra men i detta fall borde man kanske kunna ta en jämförelse på säg senaste 3 eller 6 månaderna, få produkter kan se sitt pris stiga väldigt länge. Problemet jag ser som också Michael Burry tar upp är att beslutsfattarna vill medvetet ignorera verkliga data och i stället köra en egen agenda som inte verkar gynna samhället men gynnar marknaderna och speciellt stater. Nu kan stater ännu låna förmånligt från marknaderna men om räntorna höjs kommer deras nya lån att bli dyrare, frågan är då om de kan betala tillbaka lånet inklusive räntan. Vi vill ju inte se ett nytt Grekland, Argentina, Ryssland eller Kinesiska Evergrande som orsakat stök på marknaderna. För att inte tala om italienska bankerna som verkligen har haft problem i många år, men ingen verkar bry sig om det då ECB måste komma till undsättning.

För att snabbt hoppa till ett lite annat ämne men också relevant. Under hösten kom det fram att en del FED anställda samt chefer för vissa delstaters lokala FED har utnyttjat interna information för handel på börsen. Med andra ord har det egentligen gjort sig skyliga till insider trading (handla med information som ej ännu blivit tillgängligt på marknaden) vilket man inte vill se hos personer i deras position. Ni kan läsa mera om det på businessinsider.com.

Ur ekonomiskt perspektiv lär vi närma oss en intressant Halloween, ingen verkar veta hur saker och ting står till. Det vi säkert vet är att priser är på vägen upp och pressen är stor. Vi kan hoppas på att lönerna och pensionerna börjar följa inflationen annars lär vår köpkraft ta en hård smäll från och med januari. Sammanfattat tycker jag att vi inte borde vara oroliga över inflationen givet att den är måttlig. Om vi ser en inflation på över 6% lär det börja bli jobbigt för många. Speciellt många pensionärer och högt belånade individer kommer att få problem.