Ni har säkert läst om att banker vinner när räntor stiger. Men är det verkligen sant, finns det några risker och är det för sent att hoppa på tåget?
Fokuserar här på de större bankerna så som Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank. Det finns flera banker noterade på Stockholmsbörsen och Helsingforsbörsen men det kan man ta en annan gång.
På basen av aktiekursens utveckling är svaret på frågan något delat. Nordea, SEB och Swedbanks kurs är lägre idag än vad den var i början av året (ej dividend justerat). Svenska Handelsbanken är bolaget som bidragit med en positiv avkastning YTD (ej dividend justerat). Samtidigt har kronans kurs försvagats med 7,8% till euron. Om du rapporterar i kronor skulle din Nordea europlacering ligga något på plussidan medan kronor nominerade placeringar för euroinnehavare har sett ett ytterligare fall pga kronans försvagande. På basen av kursutvecklingen kunde man delvis argumentera att bankerna klarar nedgången kanske bättre än många andra bolag eller sektorer (finns stor spridning).
Intressant nog är att Nordeas kurs kommit mest ner sedan 3 januari jämförts med de andra bankerna. En orsak kan ligga i kronans försvagande som kan dämpa nedgången på Stockholmsbörsen (förmånligare för utländska investerare att köpa bolagen).
.png "Bankaktiernas kursutveckling sedan 3 januari 2022")
Frågan är då vad har respektive banks resultat varit fram till september, kan det ge något svar på frågan och hur ser kreditförlusterna (kreditreserveringarna) ut. Tabellen nedan sammanfattar bankernas resultaträkning och kreditförlusterna. På basen av tabellen skulle man kunna dra slutsatsen att SEB och Handelsbanken gör bra resultat (netto marginalen) men man måste gräva lite djupare för att se vad det egentligen beror på.
Kreditrisker (kreditförluster)
Kreditrisken en bank bär är något en ägare av bankaktier borde noggrant följa med. Gör de reserveringar eller minskar de på reserveringarna?
Minskning av reserveringar betyder ofta en positiv inverkan på resultatet då man frigör gamla risker. Ökning av reserveringar innebär en kostnad i resultaträkningen och minskar på resultatet (baken förväntar sig eller har realiserade kreditförluster då folk eller bolag inte kunnat betala tillbaka sina krediter).
Det är viktigt att förstå vad för risker banken bär och i vilka länder den är verksam. Till exempel kom Nordeas kreditförluster under Q3 2022 främst från Danmark då bostadspriserna sjönk (riskjustering som banken gör). SEB som gjort de största kreditförlusterna (delvis bokföringsmässig då en del är reserveringar och en del är realiserad) 2022 kan inte bara bedömas på basen av ett år. Orsaken till att vi inte kan göra bedömningen på 2022 siffror är att sedan 2020 har Coronan orsakat en del reserveringar hos banker som stegvis har lösts upp och nu kommer makroekonomiska läget fram som också påverkar. med andra ord är kreditrisken inte svart och vitt utan något man måste tolka och följa med.
Visst innebär det att man måste läsa kvartalsrapporter och bokslut men det är en del av kostanden om man investerar i aktier.
Stiger bankaktiekurserna mera
Bankernas aktiekurser har tagit ett litet skutt sedan september, främst har Nordeas aktie stigit kraftigt drivet av resultatet. Men kommer bankaktierna att ytterligare stiga under 2022?
Om vi gör det enkelt, vi tittar på P/E-talet och endast resultaten till och med september. På basen av förverkligade resultat har Swedbank lägsta P/E-talet på 12,77 följt av SEB på 13,37, Handelsbanken 14,04 och sist kommer Nordea på 16,56. Om man blint stirrar på P/E-talen nu kan det slå tillbaka en dag. Orsaken är att vi ännu har ett kvartal på kommande då många bolag och hushåll börjar känna av högre räntor och lägre bostadspriser som kan öka på kreditrisken hos bankerna.
Köpte bankaktier i juli och har sedan dess inte funnit banker riskjusterat prisvärda. Det är ju trots allt min åsikt och risken bär jag själv. Tanken är dock inte att på kortsiktiga uppgångar göra pengar utan på långsikt via stigande dividender och större pris stigning bygga upp en portfölj med löpande kassaflöde.
Slutsats
Visst vinner banker då räntor stiger men kreditriskerna stiger också. Hur förhållandet mellan dessa går är en bra fråga. För det behöver vi veta vad för krediter banken gett och till vem (personer och bolag) vilket kräver att man jobbar på banken. Även om banker inte gjort några större kreditförlustreserveringar än så finns det fortfarande en risk för det i närmaste framtiden då både bolag och hushåll drabbas av inflationen och stigande räntor (som en dubbel örfil 😉).
Viktigaste frågan för spekulanter är om kurserna kommer ännu att stiga. Svar på den frågan har jag inte, men on vi ser på nordiska banker så kan de stiga lite givet rätt nyheter och inga negativa överraskningar (tänk på att finska Aktia som redan resultat varnat). Själv tittar jag på bolagens värderingar (P/E, ROE, dividend i procent osv.). För mig är banker inte så intressanta nu då andra bolag och branscher är billigare främst p.g.a. energipriset och andra oroligheter. Frågan är om dessa billigare bolag och branscher kommer att fortsätta lika dåligt eller normaliseras vinsterna? Högst sannolikt normaliseras vinsterna i framtiden (när är nästa fråga) men tålamod är vad som krävs av en långsiktig ägare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar