tisdag 31 augusti 2021

Hur jag började spara och placer i aktier och fonder

Sedan början på tonåren har jag varit intresserad av aktier och sparande, jag såg det som en möjlighet att försäkra min framtid genom dividender och en form av fordran på bolaget. Aktiernas rörelse intresserade mig också, varför steg ett bolags värde en dag och sjönk näst om inget relaterat till verksamheten skett. Frågorna ökade och med åren har jag funnit en del svar medan andra om daglig eller kanske rörelser varje sekund har jag börjat utnyttja för goda köp. Personligen ser jag marknaderna som ganska ineffektiva och mänskliga. De blir lätt rädda men lika lätt svävar de bland molnen, båda faserna är en möjlighet.

Nu öppnar jag lite upp för hur jag har placerat i bolag och fonder. Alla placeringar har inte varit en stor succé, har till och med placerat i ett bolag som fortfarande är i likvidations process. men har också bolag som över tio faldigat sedan 2013 ("ten bagger" enligt Peter Lynch). 

Slut på skrytandet och strävan efter sympati. Här börjar min sparande eller placerings historia. Mina första placeringar var på Helsingforsbörsen under 2008 då marknaden var volatil och reflekterade den finansiella krisen. Investerade i bolag som Wärtsilä men drog mig relativt snabbt ut på grunden av höga kostnader. Slutade på plus minus noll vilket var tur men samtidigt borde jag har hållit positionerna då de idag skulle vara värda betydligt mera och har samtidigt missat många dividender. Orsaken varför jag drog mig ur var främst kostnaderna för kontot som var höga, transaktionskostnaderna var marginella men att betala 10 euro varje månad för ett värdeandelskonto var för mycket för mig. Det skulle ha ätit upp en stor del av min kassa då jag inte hade en lön. Beslutet var inte det bästa men det är något jag kan leva med.

Sparandet tog ordentligt fart 2013, då bestämde jag mig för att ta tag i det hela och börja spara så mycket som möjligt för att en dag kunna leva på dividenderna. Valde som bank Nordnet då de marknadsfördes som förmånligaste och många bloggare marknadsförde dom som bäst av alla (visade sig några år senare att Nordnet började vara väldigt dyr om man inte tillhörde de förmögnaste kunderna). 


 

Under åren 2008-2013 sökte jag litteratur, bloggar och youtube videon om investerande. Av det oändliga utbudet fann jag det som passade mig bäst. The Intelligent Investor var boken som enligt mig bäst sammanställer min investerings filosofi. Köpa förmånligt och sälja till en premie, har dock funnit Charlie Mungers perspektiv värdefullt, bra bolag kan man betala en måttlig summa eftersom de avkastar otroligt bra på långsikt. Med måttligt tänker jag på P/E-tal på max 20 och beroende på bransch ett P/B-tal på max 2,5 samt att bolaget skall ha en ROE på helst minimum 10% och en god nettomarginal. Balansräkningen skall vara i skick och inte överskuldsatt, bolaget skall klara av sina kortsiktiga skulder med en god marginal och inte vara exponerad till en stor kund som kan orsaka stora skada om samarbetet avslutas.

Under 2013 fick jag ett deltidsjobb på sidan om studierna, det möjliggjorde en relativt god investeringstakt. Började med mindre summor på några hundra euro om månaden som jag använde för att köpa aktier i finska bolag. Med tiden köpte jag några fonder, också en kortränte fond (dåligt val) som jag höll några år men sålde då aktier gav en bättre avkastning och hittade bättre investeringar.

I takt med ökande dividender började jag söka bolag utanför Helsingforsbörsen. Främst Stockholmsbörsen och USA, där fann jag många bra bolag som var måttligt prissatta. 

Schweiziska bolag spanade jag in och fann några förhållandevis förmånliga, BCV, Nestlé och Zurich Insurance Group. Köpte dock endast Zurich Insurance Group och Nestlé varav Zurich såldes efter cirka ett år på grunden av kapital behov. BCV skulle har varit en bra investering med en cirka 10% brutto dividend varje år. Idag ser jag både BCV och Zurich hårt prissatta.

Nordea ändrade sin prissättning på transaktioner 2016 (om jag minns rätt) och då började jag allt mera använda Nordeas tjänst. Den blev betydligt förmånligare än Nordnet speciellt när det kom till utländska bolag. Kunde köpa utländska bolag med 1% transaktionskostnad via Nordea medan Nordnet hade ett minimum på 10€ på nordiska börser och 15€ för resten av Europa, USA och Kanada. Eftersom jag inte hade stora summor att investera varje månad blev Nordnet liggande och återinvesterade främst dividenderna som hjälpte till en eller två köp per år till en måttlig kostnad. Bolag så som AT&T, Basf, Bayer, BCE, Coca-Cola, Fortum, GlaxoSmithKline, Kraft Heinz, Medtronic, Metso (idag delat på Metso Outotec och Neles), Nordea, Svenska Handelsbanken, Unilever, Verizon, Vodafone och Wells Fargo har funnits och finns i portföljen. Dessa är bara några av de bolag jag har i min portfölj, positionerna är dock marginella (Medtronic sålde jag bort ett tag sedan efter en skandal).

Med tiden har min portfölj blivit väldigt diversifierad, bolag i olika branscher och konkurrerande bolag, men som så många andra är portföljen väldigt känslig för systemisk risk (marknadsrisk, när allt visar rött så sjunker också dessa bolags marknadsvärde). Har inte räknat antalet bolag jag äger aktier i men det lär ligga kring 80 stycken. Dock finns det stora skillnader i vikterna, t.ex. de fem störst bolagen representerar 30% av mitt investerade kapital. Marknadsvärdet är dock inte lika ojämnt fördelat då en del bolag sett sitt marknadsvärde öka signifikant medan de största innehaven ligger på en mera måttlig nivå. Man kan redan se att alla dessa bolag har inte varit en framgångshistoria, vissa har köpts till ett förmånligt pris och är fortfarande förmånliga medan andra stigit till höjder jag inte skulle köpa för men inte är absurt prissatta.

De senaste åren har jag också börjat köpa ETFs, speciellt geografiska och dividendaristokrat ETFs. Har bland annat lite investerat i en Östeuropa ETF då marknaden var lågt prissatt jämförts med många andra marknader. Jag har också några vanliga fonder (med vanlig menar jag de fonder som inte handlas på börsen- ETF), hit hör främst några av Handelsbankens fonder. man kan fråga sig varför jag valt vanliga fonder, de flesta är indexfonder vilket betyder att jag inte betalar allt för mycket. Det finns några lite mera aktiva fonder som har en hög kostnad på 1,5% eller högre per år men alla ligger under 2%. Orsaken är att jag inte funnit motsvarande fonder till en lägre kostnad (om du vet någon kan du gärna informera mig). ETF är ofta billigare då de inte behöver en motsvarande administration som handlägger teckningar och inlösningar i fonden, men en del av dessa ETF har stora vikter i bolag jag inte vill äga vilket reflekteras i de "aktivare" fonderna. Som exempel kan jag nämna Nokia, jag har inte ett intresse av att äga Nokia då det varit en stor besvikelse för ägarna medan en stor nytta för ledningsgruppen och styrelsen. Jag anser också att Nokia har en för stor kassa som de borde minimera för att bli effektivare, att sitta på nästan 7 miljarder euro medan konkurrenter klarar sig med hälften tyder på problem inom bolaget. Med tanke på Nokias kassa har bolaget underpresterat och inte hittat lämpliga mål för allokering, deras köp av egna aktier har varit små med tanke på optionsprogrammen bolaget har. Tråkigt nog har jag en indexfond, Nordnet Finland Index, som har innehav i Nokia.

Idag är jag relativt nöjd med portföljen även om jag hoppas på måttligare aktiekurser. Måttligare aktiekurser givet samma dividend betyder att kapitalet snabbare kan växa och jag vill ha en snabb men stadig tillväxt. Måste dock säga att bolag som Coca-Cola och ETF som SPDR Global Dividend Aristocrats har varit bra placeringar för mig och har säkert om 50 år en riktigt bra avkastning.

Ett bolag jag ägt men var tvingad att likvidera i början på året var Ahlström-Munksjö. Hoppade på Ahlström under 8€ per aktie och hade hoppats på en längre framtid än det blev. Hur bolaget privatiserades fann jag respektlöst och förtroendet för de nya ägarna är lägre än noll, närmare -273,15 grader Celcius (absoluta fryspunkten). Orsaken till kritiken ligger i att det är svårt att hitta lika stabila bolag med samma avkastning på börsen.

Det senaste året har jag främst köpte aktier i små bolag, en del av dessa har glömts bort vilket skapat chanser att till ett bra pris öka sina positioner. De har också lägre värderingar än stora bolag som övervakas av en armé analytiker och småsparare som konstant kommenterar bolagens utveckling. Det finns stora bolag jag ökat mina positioner i, nu tänker jag främst på tiden efter att börsen återhämtat sig från corona chocken. Till dessa har hört Alibaba Group, om man ser på bolagets marknadsvärde idag så har min tajmning varit dålig då kursen sjunkit sedan dess. Alibaba utmanas av kinesiska myndigheter och sist var det en skandal om sexuella trakasserier och våldtäkt. Sexuella trakasserier, våld eller våldtäkt accepterar jag inte och ser det som något bolage måste ta en stark ställning till, om man då tittar på långsikt ser jag Alibaba som ett bra bolag. Anser Alibaba rimligt prissatt och de har stora möjligheter som jag hoppas en dag kommer att synas, förhoppningsvis kanske de börjar betala ut små dividender till ägarna vid något skede. 

 Man kan sammanfatta min historia med full vikt på aktier, från misslyckande till framgång. Med tanke på att jag en dag vill se dividenderna som min största inkomstkälla så har jag ännu en lång väg att gå. Det gör hela sparandet intressant och hoppas nog på att en dag kunna köpa ut några bolag från börsen, om inte i eget namn så via mitt bolag (då kan man åtminstone belåna bolaget så som private equity bolag och hedge fonder).

torsdag 19 augusti 2021

Nordiska SPAC bolag

SPAC verkar vara det nya, heta och kommande miljonärernas hobby. Det kan man tro om man läser amerikanska analyser och ledningens utlåtanden. Men hur ser det ut på de nordiska börserna? Är vi lika optimistiska eller finns det skillnader mellan oss?

Granskar snabbt Helsingfors, Stockholm, Oslo och Köpenhamnsbörsens noterade SPAC bolag och om det finns några som tänkte notera sig snart. På nordiska börserna finns totalt 3 noterade SPAC bolag, de noterades till värde av 697 miljoner euro och är ACQ samt Creaspac på Stockholmsbörsen samt VAC på Helsingforsbörsen medan Viking ACQ 1 (Oslo) har inte noterats än men verkar ha ett förväntat värde på 57,5 miljoner euro och kommer att noteras på Oslobörs.

I Danmark krävs ännu myndigheternas godkännande och sedan kan SPAC bolag noteras. Därmed kan vi konstatera att det ännu finns relativt få SPAC bolag noterade i Norden även om det finns åtminstone ett bolag på kommande. Om dessa SPAC bolag visar sig framgångsrika så lär vi se flera motsvarande noteringar i framtiden. 

Hur har de två noterade bolagen klarat sig?

ACQ (Bure Equities SPAC bolag) i Stockholm

ACQ noterades den 25 mars 2021 på Stockholmsbörsen, Bure Equity Abp innehav är 20% av aktierna. Syftet är att köp ett bolag vars värde ligger kring 3-7 miljarder kronor (motsvarande c. 280-690 miljoner euro) vars verksamhet ligger inom en nisch eller bransch med gott potential samt har en dominant position. 

ACQ kommer med sin delårsrapport den 25 augusti, men tar en snabb titt på deras första kvartal. Kassan var närmare 3,5 miljarder kronor och operativa kostnaderna uppgick till 0,6 miljoner kronor. Kostnaderna för noteringen och konsultering uppgick till 50 miljoner kronor. Närmare 5 miljoner euro för att notera ett bolag är nog en fin bonus för konsulterna och bankirerna.

Aktien listades för 100 SEK per styck och totalt finns det 35 miljoner aktier utestående och cirka 35 000 aktieägare vilket gav bolaget ett marknadsvärde vid notering på 3,5 miljarder kronor eller c. 345 miljoner euro. Nedan ser vi utvecklingen sedan noteringen, orange linjen representerar aktiens utveckling medan blåa staplarna är antalet transaktioner (volymen i antal händelser).

SPAC ACQ Bure börsutveckling

Creaspac (Creades SPAC bolag på Stockholmsbörsen)

Creaspac noterades mot slutet av juni, mera exakt den 23 juni 2021. Det är ett initiativ av investmentbolaget Creades Abp, aktieemissionen var 100 SEK per aktie och 24,8 miljoner aktier tecknades vilket gav Creaspac ett marknadsvärde på 2,48 miljarder kronor vid noteringen på Stockholmsbörsen. Creades Abp har vid noteringen bundit sig att teckna 15% av aktierna i Creaspac och är därmed den störst enskild ägaren i bolaget. Lannebo fonder är andra största ägaren i Creaspac med ett innehav på omkring 9%, Lannebo fonder förvaltar cirka 80 miljarder kronor enligt sin hemsida och bolaget ägs främst av anställda.

Creaspac har kommit endast med första kvartalet 2021 rapport och där finns inget av större värde ännu angivet då bolaget noterades under andra kvartalet. 24 augusti skall bolaget rapportera sitt andra kvartal då man får se hur mycket noteringen kostade i arvoden.

Creaspac har som mål att köpa ett bolag eller verksamhet för 2-5 miljarder svenska koronor inklusive skulderna som följer med. Nedan ser du Creaspacs börsutveckling sedan noteringen.



Virala Acquisition Company i Helsingfors

Efter två inlägg om Virala och min kritik noterades Virala på Helsingforsbörsen den 29 juni 2021. Fokus kommer att vara på aktiens utveckling sedan noteringen och om vi har hört något nytt om ett potentiellt köpeobjekt. Kan kort säga att SPAC verkar vara av stort intresse då vi har en notering i Sverige på Stockholmsbörsen representerad av ACQ Bure Ab och massor i USA. 

Som jag tidigare skrivit deltog jag inte i aktieemissionen och har inte köpt Viralas aktier sedan noteringen. SPAC är för oklart och riskfylld för mig, dock om kursen sjunker under 9,00€ kan en arbitrage möjlighet uppstå. Om kursen är 8,99€ och man inte behöver betala transaktionskostnader så är man garanterad en 9,00€ återköp enligt Virala. Gratis lunch om det sker och då kan jag hoppa på för att snabbt "casha in". Borde nog byta jobb från finansavdelningen till finansvärlden, så länge pengar är gratis och man kan bada i det med gott samvete.

Virala har också publicerat sin första halvårsrapport där de säger sig bekantat med över 60 bolag varav under tio återstår som potentiella investeringar. Rörelseresultatet var som förväntat negativt, nästan -1,8m€ varav styrelsens och ledningens arvode var omkring 137 tusen euro. Resterande kostnaderna var långt noteringskostnader men också det Virala Oy debiterar för sina tjänster. I slutet av juni hade bolaget 10,8 miljoner euro i kassan att använda för operativa kostnader och som lovat var 97,2 miljoner låst i väntan på ett köp. Intressant var styrelsens arvode som till 40% betalas i bolagets aktier och resterande 60% som pengar dock betalas hela första årets arvode som pengar med undantag att varje styrelsemedlem köper för 40% av styrelsearvodet aktier i bolaget. Denna form att binda personer till bolagets prestation tycker jag är bra, då har de ett intresse av att jobba för bolaget och se det utvecklas. Virala har inga anställda utan köper tjänster från Virala Oy (största ägaren), sedan början av juni har en taxa på 41 tusen euro i månaden bestämts och debiteras löpnade varje månad.

Jag tar det snabbt, vid noteringen steg kursen som så många andra bolag sett på första handels dagen. Utvecklingen var dock något sämre än andra noteringar på Helsingforsbörsen. Teckningspriset var 10€ per aktie och för tillfället finns det 10,78 miljoner C- aktier utestående vilket betyder 107,8 miljoner euro i marknadsvärde.

SPAC VAC utveckling på helsingforsbörsen sedan noteringen

Grafen visar aktiens utveckling under den korta tiden, orange linjen är högsta priset och gråa det lägsta priset för dagen medan blåa staplarna är antalet transaktioner. Det är förstås lite för tidigt att säga hur det kommer att gå för bolaget och hur marknadsvärdet kommer att utvecklas över tiden. Beror också på vad för bolag som köps. Jag kan endast spekulera medan de på Virala vet bättre vad de tänker göra. Speciellt att de uttryckt en någon väntan på att kurser skulle rasa, det fann jag intressant.

Viking ACQ 1 AS på kommande till Oslo

I bakgrunden finns Viking Venture som klart nämner sin tidigare framgång genom liknande SPV (special purpose vehicle) arrangemang har noterat bolag. 

Norska SPAC bolaget ska listas på Euronext Growth listan på Oslobörs till ett marknadsvärde av 600 miljoner norska kronor eller cirka 57,5 miljoner euro. hälften av summan kommer att levereras från Lugard Road Capital som är en amerikansk hedge fond. Detta är dock preliminära informationen tillgängligt då det finns vagt med information gällande noteringen. Noteringen är på kommande vilket också betyder att man inte släpper ut allt för mycket information till allmänheten.

Avslutning

 Vi lär få se flera SPAC bolag noteras på de nordiska börserna i framtiden givet de rådande lyckas med att skapa mervärde för ägarna. Stora ägare kommer att få pengarna tillbaka på ett eller annat sätt men de små sparare som hoppas på lottovinsten är jag mera orolig för.

Viralas historia har börjat bra och hoppas för aktieägarna och Helsingforsbörsen att bolaget gör bra ifrån sig. Det stöder framtida noteringar och möjligheten att bra bolag noteras till ett lockande pris. Då hoppar man gärna på tåget.

Bolagens ledning har talat mycket gott om sin framtid och är optimistiska. Visst finns det måttligt prissatta privata bolag som kan noteras genom en SPAC men den stora frågan jag vill ha svar på är, kommer dessa bolag att betala en dividend varje år i minst 50 år i sträck till ägarna? Ännu bättre om de kunde höja dividenden varje år. Bli de nya dividendaristokraterna. Eller kanske det blir väldigt skuldsatta bolag som är beroende av låga räntor. En grundlig analys av verksamheten måste göras och helst fem års historik för att ge analysen ett underlag. Alternativt borde verksamheten ha varit lönsam sedan 2010 för att jag ska bli intresserad.

Min personliga åsikt är att ledningsgrupperna målar en lite för fin bild och att verkligheten inte kommer att vara lika bra på långsikt (50år eller längre period). Jag grundar det på hur mycket pengar som är i rörelse och söker ens någon lite avkastning, oberoende om bolaget går med förlust eller minimal vinst. Att man placerar i en start-up som är 10 år gammal och fortfarande gör operativ förlust brukar vara en dålig investering. 

Nu har jag en längre tid endast lagt fokus på Virala Acquisition Company, det lär ta slut här med en uppföljare när de funnit ett placeringsobjekt. 

Kommentera gärna vad du tycker om SPAC bolag och hur du ser på deras framtid.

(Uppdaterad 21 augusti 2021, Creaspac lagt till inlägget och värdet på noterigarna uppdaterade)