tisdag 22 februari 2022

Inflation och rädsla för krig i Ukraina

 Börserna fortsätter sin nedgång drivet av rädslan för ett krig i Ukraina och inflationen som löper amok i samhällen. STOXX Europe 600 har sjunkit med -7,49%, NASDAQ -14,43%, Stockholm GI -16,35% och Helsingfors GI -11,39%. Mycket röda siffror drivet av osäkerhet och rädsla för potentiell ny konflikt och ökade kostnader som bolag inte kan föra direkt i priset. 

Inlägget är uppdelat i två delar där jag först börjar med Ukraina krisen och sedan snabbt diskuterar inflationen.


Ukraina krisen

Ukraina har sedan 2014 varit på Putins (Rysslands) agenda, då klev oidentifierade soldater iland på Krim-halvön och inte långt efter det konstaterades att området nu tillhör Ryssland. Konflikten följdes av ekonomiska sanktioner mot Ryssland och Putins närmaste krets. En del av EUs sanktioner drabbade medlemsstater så som Finland väldigt hårt då exporten föll och fortfarande kan man inte exportera vad som helst till Ryssland.

För tillfället är nyheterna om situationen i Ukraina delad, en del säger att ryska trupper klivit in i Ukraina och andra säger att man inte vet vad som händer där. Detta har en stor inverkan på börserna som uppvisar en stor osäkerhet, bolag med exponeringar i Ryssland har sett sina kurser sjunka kraftigt och det kunde man förvänta sig. Frågan är om krisen eskalera till ett krig eller om det endast blir en mindre konflikt med politiska komiker som försöker berömma sin egen insats. 


Inflationspressen

2021 tog inflationen fart både i USA som i Europa (fokus på dessa geografiska områden), centralbankerna togs på bar gärning när deras förväntningar och prognoser visade sig vara på en nybörjarnivå och inte den förväntade professionella standarden. I USA var den ej säsongsjusterade inflationen i januari 2022 +7,5% (januari 2022 jmf. januari 2021) vilket är en otroligt hög årlig inflation som inte skådats på närmare 40 år. Pressen på FED att höja räntan är därför stor, även om de oroar sig över en möjlig stagflation (hög inflation och arbetslöshet). Det spekuleras redan mellan 3 och 7 räntehöjningar i USA vilket är ju trots allt spekulationer. Säkert kommer vi att se några räntehöjningar i USA under 2022 och de lär vara marginella och inte innebära en förödande inverkan på ekonomin. 

Europa har också sett en stark inflation slå hårt mot konsumtionskraften, +5% i december och trenden verkar fortsätta med högre press. man förväntar sig en årlig inflation på 5,1 % i januari vilket kommer att pressa ECB till räntehöjning alternativt avslutande av penningpressen.

Det intressanta i diskussionen kring inflation och räntehöjningar är att centralbankerna varit väldigt dåliga på att estimera inflationen. Visst är deras estimationer politiskt drivan så som besluten men om deras uppgift är att hantera inflation så kunde man konstatera att de inte får ett godkänt betyg för det senaste året. Argumenten är väldigt enkla, om vi har en inflation på 5% och lönerna stiger med 0,5% förlorar konsumenterna sin köpkraft vilket minskar på konsumtionen som är en av de största drivkrafterna vid uträkningen av BNP. En räntehöjning skulle minska på skuldsättningen och äta en del av köpkraften. Själv anser jag att en räntehöjning innebär en mindre ekonomisk risk, istället kunde räntehöjningen rensa ekonomin på zombiebolag som inte normalt klarar av att uppvisa ett positivt resultat. Det skulle också drabba zombie hushåll som överskuldsatt sig och tvingas in i en otroligt svår situation, men kanske byte till en förmånligare bil kunde hjälpa dom. Trots allt har vi väntat på inflationen i många år och då kommer också räntehöjningen. 

Det positiva med räntehöjningen är att en del tillgångars värde kommer att sjunka, bostäder och värdepapper är oftast de som först tar smällen. Det är inte dåliga nyheter, istället kan man börja fynda när gratis pengar försvinner från marknaden. Kort sagt, de som är kreditvärdiga och har en säker arbetsplats kommer att vinna. Förlorarna är många och ofta är det samhällets mest utsatta som alltid tar den första smällen. Själv har jag tagit ett marginellt bullet lån som använts till köp av aktier, eftersom jag inte ser Ukraina krisen som det största problemet utan det är inflationen och jag vill begränsa minskningen av min köpkraft. 

För dom som nu tänker på att ta en massiv kredit eller bullet lån så kan jag inte rekommendera om du inte har full koll på din ekonomi och har en stark ekonomi. Stark ekonomi betyder inte att du har mycket tillgångar utan att du har ett starkt positivt kassaflöde varje månad. Om du saknar ett positivt kassaflöde är ytterligare lån inte en lösning utan då lönar det sig att söka hjälp förrän det är för sent.


lördag 8 januari 2022

Liv i stugan, aktiv aktiehandel har ingen samhällsnytta

 En person som aktivt för handel på börsen dagarna i ända bidrar med ingen samhällsnytta och kunde jämföras med en vanlig droglangare, bäst att de är arbetslösa än att de yrar på börsen. Åt det hållet twittrade ekonomen Juha Itkonen och nu får han sociala medians tangentbords NAVY SEAL och Spetsnaz trupper att rikta sin inre ilska mot sig (länken till Helsingin Sanomats artikel var Itkonen lite öppnar upp sin tweet). Day trader, spekulant, aktieguru eller vad annat dessa personer vill kalla sig som vaknat från vinterdvalan.

Itkonens formulering är provocerande (Nalle Wahlroos 2.0) men han ställer en fråga som i många fall är aktuellt i dagens samhälle. Många tänker eller har övergått till att handla värdepapper med korta intervall. Det lär avspeglas i antalet traders som uppvisar sina nya vinnare tekniker på youtube och i andra sociala kanaler. Itkonen nämner att han ville skapa diskussion kring ämnet om vad för jobb och vad för ekonomisk aktivitet bidrar med framtida välfärd för samhället. Frågan om day traders plötsligt försvinner, skulle välfärdssamhället påverkas av det? Det vore också bra för Itkonen att kritisera sig själv med frågan vad för samhällsnytta har han haft som ekonom i samhället? Att ändra sin prognos hela tiden lär inte bidra med något värde även om människor känner sig säkrare om någon sagt att framtiden ser ut på ett visst sätt.

Som vi alla säkert vet blev det liv i stugan efter tweeten och många olika motiveringar har flugit från alla håll och synvinklar. Tråkigt nog har få individer kunnat besvara tweeten kritiskt. Om man tänker något efter och ser det mera som en fråga, vad för samhällsnytta bidrar aktiv handel med? Likviditet på börsen? Nya innovationer? Samhällstjänst som upprätthåller välfärdssamhället? Perspektiven är många, kanske en fråga kunde vara vad för nytta peningflyttare har i samhället? Då ifrågasätter vi dock hela bankväsendet och främst aktivt förvaltade fonder och hedgefonder. 


 Anser att Itkonen väl tar fram att det inte räcker med att man tjänar pengar på det man gör eller att man ger någon enstaka individ nytta. Man måste kunna se över muren och hur det påverkar samhället. Tänk på Tesla, bolaget har lyckats med att driva igenom en elektrisk revolution inom bilindustrin. Både konsumenter, politiker och biltillverkarna satsar nu stort på elbilar. Det är förhoppningsvis en stor nytta för samhällen och människor på långsikt. Google hjälper människor att hitta material, information och allt möjligt annat på nätet med att försöka hitta de bästa stämmande sidorna till de sökorden man gett. Alibaba förenar allt från små bolag till stora bolag med konsumenter över hela världen. Vattenfall bidrar med elproduktion och försöker minimera sina CO2 utsläpp (kan ta en tid med så många kolkraftverk i Tyskland) och läkemedelsbolag försöker lösa de flesta problem vi har även om det kan medföra olika biverkningar. Facebook (dagens Meta), Instagram, TikTok med fler skryt tjänster lär nog orsaka mera psykisk ohälsa än någon form av nytta för samhället och mänskligheten, men det får du ta upp med psykologen (kan rekommendera en av mina kunder om du känner dig deppad, lite klirr i kassan).

Mot argumenten har främst varit att day traders skapar likviditet på marknaden, minskar på prisskillnader och bidrar med skatteintäkter. Itkonen kritiserar skatteintäkterna då det trots allt är ett noll summa spel, ens vinst är en annans förlust, med andra ord ökar inte skatteintäkterna. Likviditet kan behövas på marknaden när alla får panik, det antyder Itkonen men i miljön vi lever bidrar extra likviditet med inget värde. Prisskillnaderna har inte beaktats i artikeln.

Det som kan bidra med delvis nytta är transaktionskostnaderna som förbättrar bankens resultat och säkert anställdas bonusar. Banker motiverar med glädje nyttan de bidrar med i aktihandel speciellt på börsen där det endast flödar nytt kapital vid emissioner. Kanske betydelsen har minskat när det finns så många VC:n (Venture Capital) och stora privata investerare som inte behöver göra likadana riskbedömningar som banken. Men utöver det verkar nyttan marginell även om man kan anse annat för att kunna berättiga sitt perspektiv. Visst tar någon upp argumentet att bonusarna ofta konsumeras och skapar efterfrågan, vilket inte alltid är en bra sak. Om alla inkomster konsumeras saknar samhället sparade kapital som kunde investeras för framtida effektivare produktionsalternativ eller utveckling av service tjänster. Så med andra ord måste någon spara för att andra ska kunna konsumera, inte kan central banken trycka pengar i all evighet utan att skapa hyperinflation. 

Day trading, kortsiktig spekulation är ett känsligt ämne som delar åsikter. Vi har rätt till vår egen åsikt och får motivera, men när man läser folks kommentarer (egentligen är det direkta attacker) börjar man undra om deras liv är så tråkigt och meningslöst att de har tid att kommentera ämnet överlag. Det var en form av underhållning som man främst ser i riksdagen när tuppar och höns löper amok. Kanske bäst att vi gör det vi är bra på och kan tänka oss göra en längre tid, vare sig det bidrar med lite (inget) värde eller stort samhällsvärde. Tänk på att en stor del av byråkratin egentligen är meningslöst och ett stort slöseri av mänskliga resurser. Denna hjärnkapacitet kunde användas till att lösa större problem, medicinska, biologiska med fler områden. Dock skulle det kräva mera ansvar av individen och det är jobbigt, bättre att betala någon annan att ta ansvaret så man kan sedan klaga. Kanske det inte alltid finns ett rätt svar även om världen är svart och vit.

Orsaken till att jag tar upp detta ämne är främst för att provocera men också i hopp om att människor kan visa att de har en förmåga att kritisera sina egna åsikter och tankar. Om du inte kan kritisera dina egna tankar och åsikter lär du inte ha kapacitet till någon form av kritiskt tänkande vilket göra dig till en lätt spelbricka. Vill du vara en spelbricka?

Enligt Skolverket innebär kritiskt tänkande att man kan analysera, reflektera, dra slutsatser, värdera och ifrågasätta. I detta fall har folk klarat av att dra egna slutsatser genom övervärdering av sina egna insatser medan allt annat har uteblivit. Man brukar ofta vilja motbevisa sin egen slutsats eller ställning, då hittar man bristerna i sina egna tankar och kan komma till en bättre slutsats. Vi lever dock i ett samhälle där snabbhet och att reagera oberoende om det är optimalt eller ej värderar högt. Det reflekteras i diskussioner då du inte blir uthängd i samhället om du visar dig ha gjort grovt fel. Med andra ord finns det inget incentiv att tänka före man skriver och många röster försvinner i flummet och massan av deprimerade människor. Kan jag då ställa frågan till dig, hur går du tillväga med ditt kritiska tänkande? Har själv märkt på jobbet att många beslut som gjorts det senaste året varit snabba beslut främst drivet av rädsla och andra beslut som varit operativt kritiska skjutits upp då ingen vill ta ansvar för konsekvenserna. När jag kritiserat detta har jag som svar fått att jag helst skall vara tyst och vet inte tillräckligt om ämnet även om det varit jag som levererat informationen och gjort upp olika scenarion. Har märkt att folk vill lyfta fram människor som stöder deras åsikter istället för att lyssna och lyfta fram de som kan motbevisa åsikterna (strukturerade formuleringar).

Kom ihåg att alla frågor kanske inte kan besvaras på en gång, var sig du vill eller inte. Jag skulle personligen inte vilja göra samma beslut som Bayer AGs ledningsgrupp gjorde vid köpet av Monsanto, snabbt, bristfälligt och stort.





söndag 2 januari 2022

2021 i ett paket

 Året 2021 är nu undanstökat och det var ju ett intressant år ur många perspektiv. Virus man trodde sig ha vunnit gjorde come back, Trump flög ut, Archegos krascha, inflationen tog fart, SPAC det nya heta, virtuella valutor i topp. Elon Musk blev jordens rikaste person och börserna gjorde rekord på rekord och NFT blev en stor grej.  När man tänker på allt detta så var ju 2021 inte ett så dåligt år. Bolag gjorde bra resultat, central bankers älsklingsbarn ”inflation” visade sig och viruset tog igen fart dock i lika strålande nya rekord som börserna. 

Lite humoristiskt är det att börserna gjort så många rekord under ett år. Om man snabbt sammanfattar så gjorde S&P 500 68 all time high rekord under 2021 (LA Times). Endast året 1995 gjorde S&P 500 fler all time highs, snacka om ett vilt år. NASDAQ, Dow Jones, Stockholmsbörsen, Helsingforsbörsen med fler har gjort nya rekord under 2021. Inte dåligt för de som hängt med och fått en del av tårtan. 

Vad som hänt under 2021

 

När man tänker på det hela är det helt fruktansvärt galet och kanske oroväckande för pessimisterna. Så många rekord och så lite har förändrats. Eller det finns mera pengar än någonsin i ekonomierna och främst tack vare sedelpressen. Även om FED snart stramar åt tillgången till gratis luncher så har börserna fortsatt norrut, tydligt tecken på låg estimerad sannolikhet för åtstramning. 

För att inte tappa glädjen än så noterades totalt 27 bolag på Helsingforsbörsen och över 100 på Stockholmsbörsen. Det har gjort Stockholmsbörsen till den största i Europa i antalet bolag (Bloomberg) och det kan man tro när man tittar på bredden av bolagen. Detta är positivt och ökar på urvalet för sparare och investerare. För att hämta lite större siffror in (2021 var ett år med stora siffror), 2 388 IPOs inträffade under 2021 enligt EYs IPO Trends vilket var en tillväxt på över 60% jämförts med 2020. 

Under 2021 avkastade S&P 500 +28,7%, NASDAQ +23,20%, OMX Stockholm GI +38,18% och OMX Helsingfors GI 21,71%. Bland dessa fyra börser tog Stockholm första priset medan Helsingfors fick nöja sig med en fjärde plats. Under 5 år har OMX Stockholm GI avkastat 125% vilket motsvarar en årlig avkastning på 18% per år, inte dåligt med tanke på att vi hade Corona nedgången våren 2020. Under samma period har Helsingfors GI avkastat en motsvarande 12% årlig avkastning på 5 år eller totalt närmare 78% vilket också är en god avkastning. om man ser på långsikt och Stockholmsbörsen fortsätter i samma takt lär skillnaden till andra börser stiga signifikant och kan vara en avgörande skillnad hur stor portfölj man har om 20 eller 30 år. Hoppas alla haft ett gott placerings år och om ni ännu ej kikat på portföljen kan det vara bra att åtminstone en gång om året titta på den och konstatera att det blir nog bra.

SPAC bolag blev ett hett tema med 6 noteringar i Norden, fyra på Stockholmsbörsen och två på Helsingforsbörsen. Av dessa sex var det finska Virala (VAC) som fann ett fusionsobjekt på väldigt kort tid. Får se hur det går med resten, de har ännu god tid på sig att hitta objekt men verkar som att värderingarna är utmaningen. Många bolag värderas förhållandevis högt vilket minimerar potentiella uppgången på kort och långsikt.

Som börsindex har Coronaviruset gjort motsvarande rekord i antalet dagliga positiva resultat. Men vi ska hoppas att det snart lugnar sig så kan vi återgå till de mera traditionella nyheterna om terrorism och hotet i öst (björnen råkade vakna passligt till jul). Kanske Finlands statsminister Stekar Sture Marin kunde visa Putin lite hur man "chillar & hänger" istället för att vara så allvarlig och hotfull. I Tyskland har Merkel sagt sitt som förbundskansler och verkar ta steget tillbaka för at låta andra fortsätta hålla Europa stabilt. En imponerade karriär har den damen gjort och är säker på att många av oss är överens om att hon trots allt skött sitt jobb väldigt bra. Olaf Scholtz tar över efter Merkel, stor press lär han känna då en ikon skall ersättas. 

Ekonomin såg inflationen återvända i 2021, fullt utrustad med prishöjningar inom många områden. Visst har en del länder sett skatterna påverka prishöjningarna men mycket drivs också av andra faktorer. Energipriset steg kraftigt mot slutet av året, mat blev dyrare, boendekostnaderna steg i sin vanliga takt (de har dock stigit jämnt sedan finanskrisen) och i USA konstaterade man att inflationen inte är temporär. ECB anser dock att inflationen är temporär (de ligger ju alltid något efter i Frankfurt) men lär få sig en liten chock när de märket att kalkylerna inte höll. Det positiva i politiken under 2021 var att Trump flög ut ur Vita Huset och has anhängare som stormade Capitol i början av januari börjar något ångra sig. Anmärkningsvärt var Trump mediaplattform Truth Social som noterades via Digital World på USA börsen. Minst sagt ett effektivt år för Trump, dålig start då han länge gömde sig i Florida men verkade som att han senare under året vaknade upp till sin minskade publicitet. Du kan läsa mera om Trumps Truth Social på reuters.com

Teslas marknadsvärde överskred de följande fem största biltillverkarna och Elon Musk blev jordens rikaste person och Jeff Bezos lämnade tronen som Amazons VD. Samtidigt i Kina såg Evergrande ägare värdet på sin placering kollapsa när bolaget febrilt försöker lösa sin överskuldsättning och dåliga kassaflöde. Ever Given blockerade Suezkanalen vilket orsakade globala logistikutmaningar som man fortfarande kan se spår av. Brist på elektroniska komponenter blev att hett tema för många tillverkare, bland annat Skoda stängde en anläggning i Tjeckien för en vecka. 

Under 2021 såg vi Talibanerna återta makten i Afghanistan, ingen större höjdare men politiskt beslut drev förändringen. Dock det positiva var att en del människor fick möjligheten att evakueras från ruinerna och en osäker framtid. 

Facebook och deras appar kraschade för 6 hela timmar som säkert resulterade i ångest, panik, abstinensbesvär och överhettning av stöd och supportlinjerna. Inte långt efter det konstaterade Facebook att deras namn byts till Meta för att bättre passa framtida förväntningar. 

Kan konstatera att 2021 var händelserikt som så många andra år har varit. För mig var året relativt stabilt som de flesta har varit, sakta men säkert uppåt. Får se vad 2022 hämtar och om börserna orkar stiga i samma takt eller om det blir en liten paus. Egentligen det optimala vore om börserna gör en liten 20% dykning så kunde man öka på positionerna till ett rimligt pris och sedan stiga till dagens kurser. Men på kort sikt följer börserna sällan en tydlig logik (annan än den man vill och i efterskott kan lätt förklara).

Några andra önskningar för 2022 vore nog främst att grannarna nedanför gjorde slut så man kunde sova gott om nätterna. Hunden kunde de ta med sig så behöver man inte höra på ylandet. Så börskrasch och grannen kan flytta tillbaka till skogen, två små men trevliga önskningar för 2022. Kanske du har några bättre önskningar för 2022 som högre lön eller lottovinst?