Kan en investeringsalgoritm slå index?

 Kan en investeringsalgoritm slå börsindex? Än så länge har jag inte hört om någon algoritm som slagit börsindex på långsikt. Berkshire Hathaway som inte är en investeringsalgoritm har slagit säkert alla börsindex de senaste 20 till 50 åren. Inte illa för ett par gamla gubbar 💸

Vet själv om endast en hedge fond som slagit börsen, Renaissance Technologies startad av Jim Simons 1982. De samlade galet med data och skapade en algoritm som slog marknaden även efter deras höga kostnader.

***

Stötte på Stocksholm som säger att de har en algoritm som kan slå index. Främst baserar påståendet på historiska data (stötte på samma från ett finskt bolag, resultatet var en -14% avkastning under två år, de hade testat sin algoritm med historiska data med bra avkastning) och alla kan vi slå historiska data. Det är hur lätt som helst, bara titta och sälj före det rasar och köp tillbaka vid botten. Frågan är då om verkliga användare av tjänsten har slagit index med förslagen som algoritmen ger. 

Om någon av er har använt Stocksholm så meddela gärna om du slagit index tack vare algoritmen. Helst skulle jag vilja se minst fem års resultat och med tanke på att tjänsten tydligen har lanserats först nu så lär det ta en tid förrän vi ser om det verkligen fungerar. Hur fungerar denna algoritm? Enligt Stocksholms laddar algoritmen på daglig basis ner all data om alla aktier från Stockholmsbörsen. Vad algoritmen sedan gör är att den jämför alla aktier med varandra på basen av angivna variabler (backtested variabler, betyder historiskt testade variabler som visat sig avgörande). Här vill jag poängtera att det kan finnas variabler som verkar ge indikationer men frågan är om det finns kausalitet (orsak samband) mellan dessa. Med andra ord behöver man själv inte göra manuellt arbete. Algoritmen är automatiserad och ingen mänsklig påverkan sker (vilket är bra, människor beter sig rationellt men irrationella i många situationer), kvantitativ investering kallar dom det. Enligt deras hemsida (21 december 2022) är algoritmen momentumbaserad, åka upp med börsen och sälja på toppen samt köpa in sig igen när börsen nått botten. 

Tanken är att Stocksholm skall leverera en service som funnits i decennier för institutioner men inte till "retail" placerare. Med andra ord säger de att vanliga placerare skall nu kunna konkurrera med stora institutioner och få lika bra avkastningar (undrar om stora institutioner verkligen haft så bra avkastning jämförts med index?). 

De ger dock en disclaimer, det är ingen garanti att man uppnår denna avkastning vilket är lite konstigt. Om man marknadsför en algoritm som "slår börsen med råge" och sedan nämner att det baserar sig på historiska data så väcker det skräck hos mig. Har hört samma tidigare när man marknadsfört algoritmer som presterar bättre än index, men alla jag hört om har misslyckats. 

På deras hemsida blev jag lite nyfiken över algoritmens utveckling, den är med på marknaden under 2009 "börskraschen" istället för att likvidera alla positioner (skydda kapitalet) och köpa billigare tillbaka när börsen vänder (ska inte tolkas direkt som att man borde ha sålt allt, beror på vad du betalat för bolaget och om man förväntar sig att priset sjunker under inköpsvärdet kan det vara bra ide att sälja, annars "not so good").

För dom som är lika skeptiska som jag berättar de sig ha egna pengar på spel (hört det tidigare) och stort fokus på skin in the game har de, de kritiserar motsvarande förvaltare som inte har egna pengar med i produkten. Lite motstridigt är påståendet att fondförvaltare får bonusar utan att ha en stor del av egna förmögenheten med på spel (Stocksholm killarna får nog också en bonus om de säljer bra som inte är bundet till algoritmens prestation (överavkastning)).

Intressant nog säger de att man ska implementera metoden på långsikt (de tjänare mera på det eftersom det är en prenumeration) och inte allt för mycket på kortsiktig. Hmm, Investor lär vara en av deras tidiga placeringar, eller? Lite orolig är jag över deras backtesting som börjar först från år 2008. Om de verkligen vill visa att algoritmen fungerar så skulle de hoppa till medlet på 1990-talet. Då gör man en riktig backtesting med riktiga bubblor, marknads panik, irrationellt beteende och galen börsuppgång stimulerat av centralbanken. De vill jag se 🍾, momentumen med att köpa aktier som stigit i värde och sälja förlorare kan vara bra (Joel Greenblatt lite liknande balanserings metod men inte riktigt samma). Men att göra detta varje månad kan vara en liten risk tycker jag. De vädjar till akademiska studier som medger att momentum finns och allt är gjort på historiska data för ingen vet hur framtiden ser ut. Roligt exempel de nämner är GameStop som investeringsalgoritmen skulle rekommendera att sälja för att den stigit för mycket (men vad vet de om bolagets finansiella ställning). Att säga vad man ska köpa och sälja kan vara bra för många som inte är insatta i ämnet. Detta tycker förmedlarna om, lätta pengar när folk börjar köpa och sälja så feta bonusar på kommande där när omsättningen ökar (borde köpa aktier i Nordnet & Avanza).

Garantin att du får tillbaka din prenumerationskostnad om du underpresterar till index kan locka många. Men om man tror så mycket på sin produkt (egentligen är det en service) borde man lätt kunna lova att man betalar för hela underprestationen (då finns det ett intresse att prestera bra). Med andra ord säger man då att produkten är så säker att du över presterar bara du följer våra råd. Konstigt att de då upprepar att de inte vet hur framtiden ser ut och därför kan inte garantera en avkastning 🤔 låter som en hund ligger begraven här. 

***

Undrar hur Finansinspektionen ser på saken, om man påstår att man har en algoritm som slår index så måste man också kunna uppfylla det på kort och långsikt. Spekulativt nu, men om de inte uppnår detta påstående så kan man då fråga sig om det kan leda till någon rättsprocess. 

För mig låter det lite flummigt men så länge endast få använder tjänsten finns det en chans att slå index. Orsaken ligger i att ju fler som beter sig på samma sätt desto snabbare äter de upp potentiella avkastningen (större mängder pengar rör sig in och ut). Till slut börjar det vara svårt att slå index när stora summor börjar röra sig på samma sätt. Alternativet är att man sitter i små bolag eller bolag som inte följs av några analytiker eller banker (kan öka risken om man inte läser boksluten, ta sig an en risk man inte är medveten om). 

Har inte heller data som de använder och vet inte exakt hur algoritmen fungerar, vilket ifrågasätter min kritik men på samma sätt är de inte transparent (företagshemligheter vanlig motivering).

Orsaken till att gå med är att de själva har pengar bundet i detta och att de gjort backtesting som fungerat. Tyvärr räcker det inte för mig, de ska kunna uppvisa verklig avkastning för minst 5 år (backtesting uppfyller inte detta) så kanske jag då kan ta mig en ny funderare. Det blev oklart för mig om de redan använt samma investeringsalgoritm i över 2 år eller inte. Då kunde de bevisa att den verkligen fungerat i 2 år (under till stor del en uppgångsmarknad) så skulle bara 3 år återstå för att övertyga mig 😉

Hur som helst, fortsätter jag med mitt dryga och tidskrävande manuella uppsamling av bokslut och gör mina egna beslut. Vi får sen se vem som klarat sig bäst (kunde också göra ett eget backtesting).

Kan inte låta bli att lyfta fram tanken om detta nu blir lite liknande till hela SPAC boomen vi såg. Resultatet återstår att se. 

Placeringsrådgivning från influencers och andra placerings forum

Investera och placera blev väldigt pop några år före corona, alla möjliga influencers och personer som bara på kort tid kunnat köpa en placeringsbostad, aktier eller fonder och skrev om det kunde bli en ny kändis (C-klassens kändis). Sedan kom corona dippen och centralbankernas stimulans, aktierna sköt i höjden och många teknologibolag värderades som under It-bubblans bästa år. Människor med begränsad erfarenhet och ingen erfarenhet eller kunskap att förstå bokslut och marknadens volatilitet växte fram som svampar under höstens regniga dagar.

Jag använder inte min tid till att läsa influencers historia hur de placerar (stor del av kapitalet har kommit antingen från arv, influencer inkomster eller annat, inte från avkastning på placeringar baserade på analyser) eller vad allt folk pratar om på placerings forum. Har istället läst galet många placerings, investerings, psykologi och ekonomiska teoriböcker från alla möjliga årtal (säkert över 100 olika böcker). Resultatet av läsandet är att jag vet vilken typ av placerare jag är och vad det innebär för mina portföljers marknadsvärde och kassaflöde samt bolagen. För varje dag som går lära jag mig mera (främst erfarenhet från marknadens irrationella beteende) och läser fler böcker främst för att samla perspektiv.

De värsta influencer bedragarna jag hört om är det som påstår sig ha placerat och gjort miljonvinsten på ett år men i verkligheten har sålt kurser, personer som låtit bli att berätta om arv de fått ("nej nej, inte alls relevant" eller påverkat hur du plötsligt fick så mycket sparat), vars föräldrar betalade barnen en galet hög lön då de sommarjobbade (en bra form av förmögenhets flyttande i god tid) eller föräldrarna spara en förmögenhet till barnet (som kräket sedan glömt att berätta). Det finns otaligt många av dessa fall, roligaste är de som tagit stora lån för att se bra ut och nu ligger illa till. Men det tillhör vår natur att visa hur mycket vi har för att locka motsatta könet och visa vår auktoritet (den primitiva delen av oss). Nu när pengar har ett pris börjar det knaka för en del av dessa personer, kostnaderna ökar kraftigt men intäkterna kan avstanna (sälj dina kurser mera aggressivt, har du inte lärt dig det skräpet från någon annan på youtube eller Tik Tok så läs ens dessa några ord). 

***

"Här är tre tips som kan göra dig till miljonär på ett år" låter det bekant? Allt oftare stöter vi på dessa rubriker, dock under 2022 har det varit populärare att skriva "förbered dig på en börskrasch" eller "Såhär skyddar du dig mot den kommande börskraschen". Kortsiktiga och spekulativa rubriker som främst baserar sig på vad som hänt på marknaden de senaste dagarna eller högst veckorna. Sällan har det något att göra med långsiktiga utvecklingen eller om att förbli på marknaden trots att det ser grått ut (Seeking Alpha). Bästa var när någon på jobbet sade att hen sålt alla sina aktier, sade då att jag börjat kraftigt öka mina positioner när bra bolag blir billigare. Mycket beror på vilka bolag man har i portföljen och vad för investeringsmål man har och vad man vill uppnå. Skulle jag ha gjort samma tidigt på hösten skulle min förmögenhet vara mindre idag även om dystra mol ligger över ekonomin men jag ser inte någon systemrisk eller potentiellt att kreditmarknaderna kollapsar. Om kreditmarknaderna kollapsar kommer de bästa chanserna fram (min åsikt), köpa billigt sälja dyrt vilket de flesta förstår men inte alltid kan uppfylla i verkligheten. Ett kvartal är för kort tid (finns exceptionella fall men vi kringgår dessa nu) och om du förväntar att bolaget finns om 100 år så representerar ett kvartal 0,25% av bolagets livstid och ett år 1%. Då ställer jag frågan, är ett kvartal så viktigt som marknadsreaktionerna oftast är idag? Kanske bättre att ta senaste meningen tillbaka, vänligen fortsätt med era överreaktioner, jag kan utnyttja dessa till egen förmån och på er bekostnad (som alltid på marknaden är det någon som vinner och någon som förlorar, vilken sida vi står på ser vi senare). 

Ibland är influencers nyttiga (The Plain Bagle), de berättar relevant information och pratar om vad som är bra att beakta. Kanske de kunde lära sig lite mera om beskattningen också eftersom den delen är viktig (om du kan skjuta upp betalningen av skatter så lönar det sig). ISK i Sverige och ASK i Finland, även om värdeandelskontona är något olika ur beskattningen är syftet trots allt samma. ISK har en schablonmässig beskattning som är bunden till statslåneräntan plus 1 procent (dock minst 1,25%), värdeandelsdepå beskattas med 30% på dividender och försäljningsvinster (förlusterna kan kvittas). Små skillnader är avgörande under en lägre period. Finska ASK har ett insättningstak på 50 000 euro och man beskattar inte inhemska dividender (utländska dividender beskattas normalt), försäljningsvinster beskattas inte. ASK uttag beskattas sedan normalt beroende på vad värdet var vid uttag och respektive insättningen vid det tillfället, då kommer normala 30% kapitalinkomsten in. Kom ihåg att finska ASK konton kan endast se uttag och insättningar i form av pengar, medan aktier, fonder etc kan inte flyttas till kontot (något idiotiskt men bättre än inget alls). 

Tillbaka till ämnet och influencers samt alla möjliga nätsidor som spridit sig som coronan men på nätet. Finns många orsaker till det och lyfter fram några, alla vill bli rika och snabbt samt helst utan att behöva göra något annat än att några minuter varje dag lite titta på hur banksaldot växer. Ingen vill höra att det kan ta 20 till 50 år av konstant sparande och läsande, speciellt tiden är också något Nordnets Martin Paasi lyfter fram. I samma takt som influencers växte upp har olika forum visat sig. Frågor som folk ställer på dessa forum får mig ibland att undra om det inte vore bäst att banken bara lagligt lurar dem (elakt men även i dessa fall skulle de ha mera pengar kvar än de galna sakerna de frågar). Ett intressant ämne var när folk började skriva att tre månaders ränta är bättre att ha än tolv månader ränta (lån bundet till respektive ränta), vilket inte alltid stämmer. Här måste man verkligen räkna ut per fall vilket som är bäst. Kom ihåg, ibland är långa räntor bättre (bundna en längre tid) än korta och vice versa.

Placerings forum

För nöjets skull har jag läst vad för frågor människor ställer på placerings forum, finska, svenska och engelska. Frågor som:

Bolagets aktiekurs har sjunkit 42% i år, är det nu en bra tid att köpa aktier i bolaget?

Jag har följt XYZ kurs och den har nu sjunkit mycket, borde man börja köpa nu?

Tänker köpa en placeringsbostad för att hyra ut, är det bra tid att köpa nu? 

 Vill inte vara elak mot de som ställer dessa frågor, många är nybörjare och har knappt läst en bok skriven av en riktig investerare. Egentligen borde de läsa många böcker skriva av olika typs investerare, men om man inte har tålamod kan man alltid börja med indexfonder (låga kostnader), "tiden på marknaden slår timing av marknaden". Även om tiden på marknaden ofta slår timing av marknaden så måste man ha tålamod. Få blir miljonärer över natten utan att ta stora risker men många kan bli miljonärer om man har tålamod att kontinuerligt spara en stor del av livet. Därför lyfts det ofta fram att spara för barnen i deras namn är ett bra sätt att öka på deras välfärd, det tar trots allt 18 år innan de blir myndiga och 18 år på marknaden har gett en god avkastning.

Om du inte tar dig tid att läsa bolags bokslut och litar på det någon skrivit på ett forum är det trots allt du som bär risken. Bra exempel är skogsindustrin i Finland (också Sverige), UPM-Kymmene och Stora Enso som har upplevt jobbiga tider. Trots det har UPM-Kymmene gjort endast två år negativt resultat (2012 och 2008) under de senaste 24 åren och trots det betalat en dividend varje år. Så de som sålde UPM eller Stora Enso aktier och aldrig kommit tillbaka som ägare lär vara något irriterade idag (givet att man inte hittat ett bättre avkastnings alternativ).

"Tio placeringar som gör dig finansiellt fri" är ett exempel på klick rubriker jag ser nästan varje vecka. Då börsen börja dyka under 2022 såg man rubriker som "Finansguru förutspår en global börskrasch" vilket än inte hänt och om det sker lär man kunna plocka bra bolag till billiga priser från börsen. Kom ihåg, det finns varor vi behöver för att leva och dessa industrier kommer inte att krascha bara för att börsen göra det. En intressant studie i Finland var att människor helst ger upp att gå på restauranger än sin telefon (ingen överraskning där, rationellt tänkande men säkert kan någon visa sig på LinkedIn med magisterpapper på basen av den informationen). Frågan är om rubriken har någon samhällsnytta för att inte börja tala om hur dessa rubriker påverkar våra placerarforum där folk blir galna och förutspår en global krasch för branschen. Det finns en del "smartare" personer på placerings forum som försöker hjälpa och stöda nybörjare eller annars bara lata människor, men det är inte deras plikt att berätta dig allt du måste veta när du tar beslut. Mängden information ute på webben ökar varje dag och sällan har informationen värde. Kanske några som berättar om sina misstag och konstaterat att de inte kan förutspå framtiden är värda att titta på eller läsa, att lära sig från andras misstag är billigt jämförts med att verkligen förlora sina pengar.

Om du placerar måste du själv kunna ta beslut, ingen kan ta dom för dig (eller banken kan till ett maffigt pris och ingen garanti) men börja inte gnälla om ett år går dåligt eller det hela tiden går dåligt när du lyssnar på influencers med 2 års erfarenhet av att spara 500 spänn per månad i indexfonder och köpte en bostad i Östermalm (eller Rinkeby) till skyhögt pris och nu gnäller över att det är centralbankens fel att hen sket på sig med ingen due diligence (orsaken till att jag hoppas räntorna ännu stiger är att vi får en normaliserad ekonomi och det kräver liten ekonomisk katastrof för lata och riskbenägna människor). 

Bristfällig finansiell teori

 Det första man måste veta om finansiell teori är att akademikerna kommer att försvara teorierna med sitt liv även om de vet hur bristfälliga teorierna är. Varför kritiserar jag finansiella teorier? Enkelt, teorierna utgår ifrån homo economicus som är en rationell individ som inte existerar i verkliga världen (inte ens bland akademikerna, vilket redan slår deras offensiv). Milton Friedmans argument om effektiva marknader stämmer inte helt främst drivet av människorna irrationella beteende. En effektiv marknad har all tillgänglig information beaktad vilket innebär att marknaderna borde förstått att centralbankerna skulle pumpa in pengar på grunden av corona och därför inte ha fallit så mycket. På motsvarande sätt borde centralbankerna förstå att marknaderna inte alltid vet vad för signaler den ger och att den inte kan se förutspå framtiden med god marginal. 

Argumenten att marknaderna är effektiva baserar sig på att inte beakta människors riktiga beteende (det enda relevanta för att förstå hur ekonomin reagerar på förändringar). Beteende ekonomin har nu fått lite mera stöd men fortfarande för lite för att inte tala om psykologiska undersökningar som kunde bättre förklara människors agerande än ekonomiska studier som inte alltid fokuserar sig på att förstå utan på att bevisa en hypotes. 

Utmaningen är att ekonomi inte är en exakt vetenskap och att den har svårigheter att acceptera sina brister och fel. Tänk på fysik som förstår att den inte kan förklara allt och inte ännu vet hur allt fungerar, till skillnad från ekonomiska institutioner som tror sig veta men inte vet säkert (vilket gör dem farliga). 

***

Man kan uppfatta en del av texten som en attack mot någon även om syftet är att lyfta fram brister vi har. Både teoretiska som mänskliga, att ha brister är okej och vi behöver inte ljuga oss fram till Instagram eller LinkedIn liknande perfekta profiler som sedan begår självmord för att de i verkligheten var deprimerade. Syftet med inlägget är att om du vill göra beslut i livet, må det vara finansiella eller utbildning så måste du kunna själv ta reda på information och antigen bekräfta eller förkasta det andra skrivit eller sagt. Att bevisa tar tid och om man inte vill eller orkar utföra kontroller så måste man bära hela risken själv (även om centralbankerna kan komma till din undsättning, lite som en droglangare). 

Anser själv att jag inte gjort dåliga beslut, även om ett bolag jag placerat i fortfarande är i likvidations process (så här långt har jag förlorat kring 80% av placerade kapitalet i bolaget). Orsaken är att jag själv tagit besluten och då bär jag ansvaret vilket förbättrar mina analyser och blir bättre på att hitta bolag som jag känner mig trygg med. Har inte såvitt dåligt bara för att börsen sjunkit, istället drömmer jag om hur mycket mera aktier jag kan köpa i alla dessa bra bolag som finns och hur mycket dividenderna kommer att växa varje år. Lite som farbror Anka badar jag i pengar i mina drömmar (verkligheten är lite annorlunda) och det beror på att jag inte investerar för att bli miljonär imorgon, istället för att få en miljon i dividender före jag blir 60 år gammal (tyvärr är summan inte inflationsjusterad vilket betyder att 1 miljon lär i dagens pengar vara kring 500 tusen om pengarnas värde fortsätter att sjunka i samma takt). 

Är det fel att fråga på placerings forum hur man ska börja placera eller lyssna på en influencer ge sina ekonomiska råd (beakta att om du ger ekonomiska råd måste du ha en examen som berättigar dig till att ge ekonomisk rådgivning, gäller USA och Europa, disclaimers fråntar dig inte ansvaret även om du tror det). Svaret är nej, det finns en del bra och ärliga personer som tar fram vad allt man ska tänka på, kom ihåg att det inte alltid är så lätt som man påstår. Att börja är lätt men att kontinuerligt göra det är svårt och där uppstår skillnaderna mellan dom som lyckas och de som misslyckas. Min viktigaste fråga är, vad är syftet med sparandet? För mig är det att skapa ett löpande kassaflöde från bra bolag som jag vill äga och hjälpa växa på långsikt. Något jag kan ge till kommande generationer att vidareutveckla och som garanterar dom en bättre levnadsstandard med mindre ekonomiska restriktioner. Har själv märkt att besluten jag gör med långsikt i tanken är bättre än de som jag försökt göra en snabb vinst på (i början på min karriär). 

***

Till sista, för att hitta på en ny inkomstkälla för bankerna (delvis på kundernas bekostnad), kunde de börja erbjuda möjligheten att sälja och köpa räntetaken man tagit på sina lån. Räntetaken är skilda instrument men bundna till lånet man tagit, kunde inte bankerna börja erbjuda möjligheten att sälja dessa instrument till någon annan som vill skydda sitt lån (instrumentet har vissa varierande villkor så som tid, ränta och kostnad men stor del är standard och kunde kanske ses som vanliga derivatinstrument). Nu borde bankernas jurister börja väva ihop denna sekundära marknad för att kunna tjäna en extra fet bonus för 2023 (jag tar gärna en 1% arvode pre transaktionsvärde i konsulteringsarvode, lägg det i finstilade texten och under övriga villkor så blir allt bra). 

Placera i bankaktier under inflation

 Ni har säkert läst om att banker vinner när räntor stiger. Men är det verkligen sant, finns det några risker och är det för sent att hoppa på tåget? 

Fokuserar här på de större bankerna så som Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank. Det finns flera banker noterade på Stockholmsbörsen och Helsingforsbörsen men det kan man ta en annan gång.

På basen av aktiekursens utveckling är svaret på frågan något delat. Nordea, SEB och Swedbanks kurs är lägre idag än vad den var i början av året (ej dividend justerat). Svenska Handelsbanken är bolaget som bidragit med en positiv avkastning YTD (ej dividend justerat). Samtidigt har kronans kurs försvagats med 7,8% till euron. Om du rapporterar i kronor skulle din Nordea europlacering ligga något på plussidan medan kronor nominerade placeringar för euroinnehavare har sett ett ytterligare fall pga kronans försvagande. På basen av kursutvecklingen kunde man delvis argumentera att bankerna klarar nedgången kanske bättre än många andra bolag eller sektorer (finns stor spridning). 

Intressant nog är att Nordeas kurs kommit mest ner sedan 3 januari jämförts med de andra bankerna. En orsak kan ligga i kronans försvagande som kan dämpa nedgången på Stockholmsbörsen (förmånligare för utländska investerare att köpa bolagen). 

 

Frågan är då vad har respektive banks resultat varit fram till september, kan det ge något svar på frågan och hur ser kreditförlusterna (kreditreserveringarna) ut. Tabellen nedan sammanfattar bankernas resultaträkning och kreditförlusterna. På basen av tabellen skulle man kunna dra slutsatsen att SEB och Handelsbanken gör bra resultat (netto marginalen) men man måste gräva lite djupare för att se vad det egentligen beror på.

(mEUR/ mSEK)	Nordea	SEB	Svenska Handelsbanken	Swedbank
Intäkter	6,898	45,759	36,242	37,097
Rörelseresultat	3,634	27,472	20,806	21,432
Rörelsemarginal	52.7%	60.0%	57.4%	57.8%
Vinst efter skatt	2,335	19,555	15,549	15,068
Netto marginal	33.9%	42.7%	42.9%	40.6%
Vinst per aktie	0.61	9.06	7.58	13.38
Förväntade kreditförluster	-37	-1,501	7	800

Kreditrisker (kreditförluster)

Kreditrisken en bank bär är något en ägare av bankaktier borde noggrant följa med. Gör de reserveringar eller minskar de på reserveringarna? 

Minskning av reserveringar betyder ofta en positiv inverkan på resultatet då man frigör gamla risker. Ökning av reserveringar innebär en kostnad i resultaträkningen och minskar på resultatet (baken förväntar sig eller har realiserade kreditförluster då folk eller bolag inte kunnat betala tillbaka sina krediter).

Det är viktigt att förstå vad för risker banken bär och i vilka länder den är verksam. Till exempel kom Nordeas kreditförluster under Q3 2022 främst från Danmark då bostadspriserna sjönk (riskjustering som banken gör). SEB som gjort de största kreditförlusterna (delvis bokföringsmässig då en del är reserveringar och en del är realiserad) 2022 kan inte bara bedömas på basen av ett år. Orsaken till att vi inte kan göra bedömningen på 2022 siffror är att sedan 2020 har Coronan orsakat en del reserveringar hos banker som stegvis har lösts upp och nu kommer makroekonomiska läget fram som också påverkar. med andra ord är kreditrisken inte svart och vitt utan något man måste tolka och följa med.

Visst innebär det att man måste läsa kvartalsrapporter och bokslut men det är en del av kostanden om man investerar i aktier.

Stiger bankaktiekurserna mera

Bankernas aktiekurser har tagit ett litet skutt sedan september, främst har Nordeas aktie stigit kraftigt drivet av resultatet. Men kommer bankaktierna att ytterligare stiga under 2022? 

Om vi gör det enkelt, vi tittar på P/E-talet och endast resultaten till och med september. På basen av förverkligade resultat har Swedbank lägsta P/E-talet på 12,77 följt av SEB på 13,37, Handelsbanken 14,04 och sist kommer Nordea på 16,56. Om man blint stirrar på P/E-talen nu kan det slå tillbaka en dag. Orsaken är att vi ännu har ett kvartal på kommande då många bolag och hushåll börjar känna av högre räntor och lägre bostadspriser som kan öka på kreditrisken hos bankerna. 

Köpte bankaktier i juli och har sedan dess inte funnit banker riskjusterat prisvärda. Det är ju trots allt min åsikt och risken bär jag själv. Tanken är dock inte att på kortsiktiga uppgångar göra pengar utan på långsikt via stigande dividender och större pris stigning bygga upp en portfölj med löpande kassaflöde.

Slutsats

Visst vinner banker då räntor stiger men kreditriskerna stiger också. Hur förhållandet mellan dessa går är en bra fråga. För det behöver vi veta vad för krediter banken gett och till vem (personer och bolag) vilket kräver att man jobbar på banken. Även om banker inte gjort några större kreditförlustreserveringar än så finns det fortfarande en risk för det i närmaste framtiden då både bolag och hushåll drabbas av inflationen och stigande räntor (som en dubbel örfil 😉). 

Viktigaste frågan för spekulanter är om kurserna kommer ännu att stiga. Svar på den frågan har jag inte, men on vi ser på nordiska banker så kan de stiga lite givet rätt nyheter och inga negativa överraskningar (tänk på att finska Aktia som redan resultat varnat). Själv tittar jag på bolagens värderingar (P/E, ROE, dividend i procent osv.). För mig är banker inte så intressanta nu då andra bolag och branscher är billigare främst p.g.a. energipriset och andra oroligheter. Frågan är om dessa billigare bolag och branscher kommer att fortsätta lika dåligt eller normaliseras vinsterna? Högst sannolikt normaliseras vinsterna i framtiden (när är nästa fråga) men tålamod är vad som krävs av en långsiktig ägare.

Hur ska man placera under hög inflation?

 Hur ska man placera under hög inflation eller hyperinflation och finns det något sätt att skydda sig?

Detta är en fråga många garanterat ställt sig så har bestämt att lite granska i data och vad som åtminstone har klarat sig relativt bra. För att inte glömma Buffetts, Mungers och Ray Dalios tankar på hur man kan placera under rådande inflationsdrivande tider. 

"The best businesses during inflation are the businesses that you buy once and then you don't have to keep making capital investments subsequently" Warren Buffett, 2015, Bolagsstämma

 Ovan citatet innebär att bolag som inte kräver stora kapitala investeringar är goda alternativ under hög inflation. Som exempel kan anges fastigheter, när inflationen ökar följer fastigheternas värde något efter men det är också något delat. När räntor stiger sjunker fastigheternas värde för att justera avkastningen till en lämplig nivå. Vi har redan sett att bostadspriser sjunker i många länder och orter, inte minst i Stockholm och Helsingfors. Det finns många orsaker varför bostädernas värde sjunker och räntan är en av dom, men om bostäderna har tappat 7% av värdet och inflationen under samma period varit 9% så har man trots allt inte förlorat lika mycket som inflationen. 

 "The second best protections is a wonderful business" Warren Buffett, 2009, Bolagsstämma

Ett bolag med bra verksamhet som har en vallgrav runt sig lär nog inte vara en överraskning som bra skydd mot inflation. Ofta har man hört Buffett nämna Coca-Cola som ett alternativ medan kollegan Charlie Munger ofta tar upp Costco som ett alternativ. Coca-Cola nämns för att de kan höja på priset utan att kunderna slutar dricka deras produkter. Det beror på att bolaget har en stark bränd som kommer från en populär smak och konstant marknadsföring.

Warren Buffet anser att ett bra bolag som inte kräver stora kapitala investeringar är ett bra skydd mot inflation. Kollegan Charlie Munger brukar inte bry sig om inflation, han fokuserar i stället på att placera i bra bolag som han kan äga en lång tid. Ofta lyfter herr Munger fram Costco (som jag tidigare nämnt) som en av de bästa investeringar han gjort utöver Berkshire Hathaway. Frågan är då om Berkshire Hathaway skulle kunna vara en bra placering som skyddar mot inflation? Troligen kunde bolaget vara ett bra skydd, även om börskursen är något nere i dollar skulle placeringen YTD i euro vara väl på plus. Aktiekursen har inte uppvisat den bästa prestationen de senaste fem åren med något över +70% då det finns andra alternativ. Men med tanke på att vi pratar om ett konglomerat (de är oftast underprissatt jämförts med vad delarna var för sig skulle vara värda, vilket är något konstigt) så kunde man säga att utvecklingen varit bra. 

Ray Dalio har framhävt att reella tillgångar och andra alternativ som investerare inte först kommer på som alternativ under rådande inflation. Reella tillgångar så som fastigheter kan vara ett alternativ, dock måste man beakta att många bostäder i de flesta länderna sett sitt värde börja sjunka som en följd av stigande räntor. Inte minst i Stockholm har bostädernas värde börjat sjunka, detta är logiskt då räntorna stiger och köpare börjar bli försiktiga. 

En mätare som kan vara bra att titta på under dessa turbulenta tider är Shiller P/E förhållandet. Priset delat på bolagens vinst berättar hur mycket man betalar för en enhet vinst i bolaget, ju högre P/E desto mera betalar man men det antyder ofta höga förväntningar på framtida resultat (t.ex. Tesla). Ju lägre P/E värde desto mindre betalar man per enhet vinst men det betyder inte att bolaget skulle vara bra eller långsiktigt lönsamt för det.

För tillfället är S&P 500 indexets P/E på 29,06 medan medianen sedan 1800-talet legat på under 16 och medeltalet något högre på närmare 17. Med andra ord säger medeltalet att det tagit historiskt cirka 16 år att få tillbaka sina pengar (nominellt, inte beaktat inflationen). Varför är Shiller P/E förhållandet relevant? Den ger en indikation på basen av historisk information om marknaden är högt eller lågt värderad. Vissa kan säga att alla marknader varit högt värderade i många år redan och det stämmer om man blankt tittar på P/E talet jämförts med historiska värden. Man måste då komma ihåg att centralbankerna har med våld pumpat otroligt mycket pengar in i ekonomierna som orsakat att tillgångars värde stigit kraftigt, dock har bolags resultat också förbättrats en del. 

 

TIPS

Har tidigare skrivit om TIPS (Treasury Inflation-Protcted Securities) som ges ut av FED och är i USD valuta. Har själv inte hittat dessa skuldebrev på någon av de plattformar jag använder (Nordea och Nordnet) men om man frågar kan de hända att de kunde leverera. Hittade dock några ETFs som placerar i TIPS;

iShares TIPS Bond ETF (TIP)

Vanguard Short-Term Inflation Protected Securities ETF (VTIP)

Schwab US TIPS ETF (SCHP) 

iShares 0-5 Year TIPS Bond ETF

Finns fler alternativ om man bara googlar på "TIPS etf". Intressant nog är att även om de skall skydda mot inflation så betyder det inte att placeringen skulle vara på plus. Tittade snabbt att bland de fem ovan givna ETFs så är det Vanguard som klarat sig bäst YTD medan iShares 0-5 Year TIPS Bond ETF uppvisat den bästa prestationen de senaste 5 åren (utan dividender). Som alltid är det viktigt att man går igenom all tillgänglig information.

Okonventionella metoden

För mig innebär den okonventionella metoden att gå mot strömmen, gör det alla andra inte gör. Om de flesta flyr från aktier kan det på långsikt vara ett bra ställe att hitta en god avkastning. Förstås innebär det inte att man köper bolag som är högt värderade eller som gör förlust redan nu. I stället väljer man bolag som sedan länge gjort ett positivt resultat, är måttligt värderade och inte överskuldsatta. Det finns tillräckligt av dessa bolag och man kan hitta dom via olika aktie screener webbplatser. Själv har jag köpt aktier och fokuserat på små bolag som tagit stryk sedan årsskiftet. En del av dessa småbolag har tagit en hård smäll i verksamheten men det innebär inte att de skulle gå i konkurs bara för att ett år varit lite kämpigt. Med andra ord kan man hitta värde på många ställen, man måste bara söka lite.

Det finns också bolag som nu ger en relativt säker avkastning på över 5% i dividend per år. Dessa kanske inte skyddar kapitalet från inflation men kompenserar en del av inflationen. Bättre att förlora 5% än 10% eller hur? Till dessa bolag hör som jag tidigare tagit upp Warren Buffetts definition på bolag som har en vallgrav runt sin verksamhet. Utöver vallgrav kan man tänka på bolag som säljer tjänster eller varor man måste ha under alla omständigheter (mat, energi och kanske telefonabonnemang). Frågan man måste ställa sig är, kommer aktierna att fortsätta sjunka eller inte? Om man tror att de fortsätter att sjunka agerar man enligt det och vice versa. 

Sammanfattning

TIPS (Treasury Inflation-Protcted Securities) kunde vara ett alternativ under hög inflation men man måste vara noggrann med sina val speciellt om man vill köpa via ETFs. Andra alternativet kunde vara bolag som har en vallgrav runt sin verksamhet, gör ett positivt resultat, inte överskuldsatta och alternativt betalar en god dividend. Berkshire Hathaway kan vara ett exempel på ett bolag som inte betalar en dividend men köper tillbaka sina aktier och försöker generera en god avkastning till sina ägare på långsikt även om investerings portföljens värde varierar. Ett mera bekant exempel för oss i Norden kan vara Investor som långt drivs av Wallenberg släkten.

Någon magisk formel för att slå inflation på ett framgångsrikt sätt finns inte, man måste kunna acceptera sämre reell avkastning som placerare. Placerare har vant sig vid okonventionellt stora avkastningar tack vare Centralbankernas penningstimulation och nu måste vi vänja oss vid verkligheten med sämre avkastning. För mig betyder det bättre möjligheter när folk säljer bra bolag till förmånliga priser, tackar för det.