söndag 28 november 2021

Online-enkäter, hur jag tjänar en extra slant

Om man vill tjäna lite extra cash finns det en del alternativ ute i världen. Ett alternativ jag funnit är att svara på frågeformulär, online-enkäter. Ofta är det bolag som vill veta vilken smak, form, färger eller dylikt för en produkt. På detta sätt kan man som konsument påverka vad för produkter kommer till marknaden, åtminstone till en viss grad. Att svara ärligt på frågeformulär kan ge en liten extra slant varje månad eller ge möjlighet till olika presentkort. Mycket beror på vilken plattform man väljer, nedan nämner jag tre jag använder samt tar upp Nielsen IQ Homescan och Kantar som en bonus.

Online-enkäter jag använder är Kuluttajapaneeli, Mielipidetutkimus och Mielipidemaailma. Tycker alla tre är bra, lätta att använda och det kommer alla möjliga frågor mellan himmel och jord. Man kan alltid välja att svara eller låta bli. Som alltid är det bra att svara ärligt på frågorna för att informationen används för undersökningar. Man ska inte förvränga data eftersom det kan orsaka skada. 

Vad jag märkt med alla dessa alternativ är att det efter registrering tar en tid innan man börjar få frågor. Med tiden när man svarat på frågor kan det komma dagligen flera frågeformulär man kan svara på, på detta sätt kan man tjäna ihop en slant.  


Kuluttajapaneeli

Kuluttajapaneeli har jag använt i lite över ett år nu. Man kan fylla i enkäterna både på webben samt i appen. Ibland irriterande när man fyllt i förhandsinformation varefter det meddelas att de fått tillräckligt med svar, men det kan jag leva med. De kunde utveckla systemet lite vidare så att man inte i onödan skulle behöva fylla i bakgrundsinformationen.

För varje formulär man fyllt i får man en lite ersättning, beroende på hur lång tid det är estimerat. Summan samlas på kontot och vid 10€ kan man börja lösa in på många olika sätt. Man kan ta ut via PayPal, välja presentkort via GoGift, donera till WWF eller köpa prenumerationer via Lehtikortti.

För varje ifyllt formulär kan man samla från 0,20€ upp till några euro. Ofta ligger summorna mellan 0,40€ och 1,20€. Ibland kan man delta i smakprover som skickas hem, då kan belöningen bestå av någon godispåse eller annat trevligt. 

Tycker själv att Kuluttajapaneeli är fungerade och lätt att använda. Har inte kontrollerat om alla frågeformulär jag gjort till slut har ackrediterats till mig då jag läst kritik om att man ibland kan fylla i hela formuläret utan att bli ersatta. 

Mielipidetutkimus

 Mielipidetutkimus ställer också frågor mellan himmel och jord, skillnaden till de andra alternativen är att man inte kan ta ut samlade saldot som cash. I stället finns det endast presentkort till butiker som Stadium, CDON.com, Dressman, Glitter, Jysk, Nelly, Vero Moda, Zalando eller virtuellt Mastercard. Ersättningen man får per fråga varierar på estimerade tiden det tar att svara. Ofta ligger summorna på samma nivå som Kuluttajapaneeli, ingen hög timlön men kanske bättre än alternativa kostanden.

Deras nätsida är lätt att använda även om den ser ut att härstamma från början på 2000-talet, för dom som endast tänker på det visuella så kan det löna sig att vända till något mera modernt. 

Har inte riktigt något negativt att skriva annat än det problemet de alla har. Ibland kan ett frågeformulär vara stängt även om man genast vid mottagning av e-posten trycker på länken. Det är irriterande, dock har det hänt att de sedan haft någon annan fråga att fylla i. 

Har inte varit en aktiv användare av Mielipidetutkimus sedan start men nu och då kan jag svara en timme i stäck på frågor. Därför har jag samlat ungefär 70% mindre än via Kuluttajapaneeli och för att jag föredrar att kunna ta ut saldot som pengar.

Mielipidemaailma

Hos Mielipidemaailma kan man svara på alla möjliga frågor om syn på samhället, matvanor och annat mellan himmel och jord. 

Till skillnad från Kuluttajapaneeli samlar man poäng som senare kan konverteras till presentkort, virtuellt MasterCard eller flyttas över till PayPal kontot.

Oftast kommer inbjudan som ett e-post och det kan hända att de har flera olika frågeformulär att fylla i. Därför brukar jag reservera lite tid och kan tillbringa närmare 30-40 minuter med att fylla i formulären varannan vecka. Ersättningarna varierar beroende på längd och ämne. 

Mielipidemaalimas nätsida är användarvänlig och man vänjer sig snabbt med att fylla i frågeformulären. Tycker själv att det är ett bra sätt att samla lite smått kapital för små investeringar, även om summan på årsbasis är väldigt marginell. Anser dock att de kunde ha en applikation så som Kuluttajapaneeli vilket kunde ge många mervärde samt bidra till att de snabbare kunde uppnå antalet respondenter.

Kantar 

 Kantar skapar frågeformulär som besvaras av deras medlemmar, uppdragsgivarna består av bolag i olika branscher. De hjälper bolagen att värdera sina produkter, bränd och vad konsumenterna vill se och konsumera i framtiden. Samma som Kuluttajapaneeli, Mielipidetutkimus och Mielipidemaaila med fler andra globala leverantörer.

Kantar gör flera omfattande analyser som används i många sammanhang. Man stöter också på deras formulär via Kuluttajapaneeli, Mielipidemaailma och Mielipidetutkimus. 

Själv använder jag inte Kantar men har hört och läst främst positiv feedback om dom. Visst finns det alltid någon som klagar men om klagomålet berör främst individens förmåga att röra på fingret så kanske dess bidrag är begränsat.

Nielsen IQ Homescan

Nielsen IQ Homescan är den stora samlaren av konsumenters köpbeteende som många bolag betalar för. Här är processen lite annorlunda än de andra. Nielsen väljer om du är lämplig och tillhör den gruppen de vill ha med (vill ju inte över representera någon grupp). De väljer dig på basen av din ansökan och det är normalt att man får avslag men kan hända att efter en tid får du förfrågan om att ansöka igen och kan bli vald. I och med att bolag köper Nielsens data är det viktigt att de som väljs representerar den valda demografiska gruppen och skannar alla köp.

Genom att skanna alla sina köp får man poäng och utöver detta finns det månatliga, kvartals och årliga utlottningar där man kan vinna flera olika presentkort, resor och till och med bilar.

Processen att skanna alla köp kan verka jobbig och det är det säkert med tanke på att ersättningen kanske inte alltid är den bästa i förhållande till använd tid. Som så ofta måste man beakta alternativa kostanden.


Sammanfattning

Kuluttajapaneeli, Mielipidetutkimus, Mielipidemaailma, Kantar och Nielsen IQ Homescan erbjuder individer möjligheten att kunna tjäna på frågeformulär, åsikter och att dela data om vad man köper. Av dessa är det Kuluttajapaneeli och Mielipidemaailma som har alternativet att via Paypal ta ut pengarna i cash medan andra erbjuder presentkort och virtuellt Mastercard. 

Mina favoriter är nog Kuluttajapaneeli tack vare deras app och Mielipidemaaila vars hemsida är uppdaterad till 2021 och för att dessa två erbjuder möjligheten att ta ut saldot i cash. kom ihåg at timlönen inte är något strålande, om du får 1€ i ersättning för 15 minuter motsvarar det en timlön på 4€. Det är mindre än minimilönen så kom ihåg detta.

För er i Sverige är några av alternativen Ebuno.se, panelsok.net och surveyfactor. Har inte provat någon av dom, det finns säkert en del skrivet med tanke på att Google sökning av online-enkäter gav 3,6 miljoner träffar på 0,72 sekunder. 

Om du har lite extra tid att döda och vill tjäna en liten slant så kan dessa tjänster bidra med klirr i kassan. Rik lär man inte bli på det, men att kunna spara en extra 50€ (500 spänn) om året är inte så dåligt. Kom ihåg att ränta på ränta sköter resten som fungerar som en extra kick i framtiden.

söndag 14 november 2021

Inflationspressen ökar samtidigt som börserna håller sig högt

 Inflationspressen hos producenter ökar hela tiden samtidigt som börsen går upp och det rapporteras en inflation vi inte skådat sedan före finanskrisen. Logiskt tänkt borde aktiemarknaden börja vända neråt medan skuldebrev borde se räntan stiga. Varför ser vi inte räntorna stiga, borde inte centralbanker reagera och snart börja höja räntorna? 

Amerikanska FED har meddelat om en trolig räntehöjning i och med att inflationen tydligt kommit för att stanna. Samtidigt verkar ECB motvillig att höja räntan men har accepterat en minskning av penningkvarnens takt. 

I USA har inflationen redan visat sin negativa inverkan på bolags resultat, främst bolag som producerar varor har mött de största utmaningarna medan It-bolag skonats. Brist på komponenter har också varit ett utbrett samtalsämne som används delvis för att förklara varför resultatet inte uppnått eller överträffat förväntningarna. Vi kan förvänta oss att inflationspressen som producerande bolag ser kommer att höja på många varors pris vilket i sin tur kommer att resultera i krav på löneförhöjningar. När dominoeffekten har satts i gång är det ofta svårt att hindra den, men man kan dämpa risken för överhettning och där spela centralbanker en avgörande roll. Främst är det FED som tagit initiativet och höjde räntan sedan 2015 fram till mars 2019 varefter den sänktes igen.

FED räntesats sedan 2016, FREDs sida.


Konsumentprisindexet i USA med 2015 som index 100

 Harmoniserade konsumentprisindexet för alla produkter i USA, ej säsongsjusterad. FREDs sida.

Som grafen ovan visar har inflationen i USA tagit fart och i september 2021 hade priserna stigit med över 6% jämförts med september 2020. Månatliga inflationsförändringen under 2021 har uppvisat sin ihållighet även om den som lägst var endast 0,18% i augusti jämförts med juli. Maj till juni såg man en ökning på 1,13% vilket redan på månatligt basis är en kraftig inflation.

I Europa ser vi liknande trend som i USA, priserna stiger och takten har bara ökat. Samtidigt visar sig centralbanken ovillig att börja höja räntan vilket för många är bra men kanske inte det bästa för ekonomin... Om vi inom EU samt Euroområdet börjar se en årlig inflation på närmare 4% är det minsta centralbanken kan göra att sluta dela ut pengar och börja höja på räntan. Risken för stagflation finns även om det inte är det första problemet. Det finns många öppna frågor kring stagflation (hög inflation och hög arbetslöshet) och vissa har sagt att man måste justera för oljepriset som var en utmaning under oljekrisen på 1970-talet. Dock är det inte oljepriset som är det största problemet då råoljan inte stigit till sina gamla höjder än. Kort sagt har råmaterial sett sina priser skjuta i höjden samtidigt som globala distributionsnätverken återhämtar sig från coronakrisen. Som jag tidigare skrivit ser problemen ut att komma från logistiken då man inte kan leverera tillräckligt snabbt. Visst finns det andra utmaningar men om man stänger en hamn i Kina för en vecka så finns det en stor dominoeffekt på globala marknaden som kommer som baksmällan (plötsligt och då man minst önskar det). Är stagflation något vi borde oroa oss över? Själv anser jag att det inte är det största problemet, trots allt finns det många öppna arbetsplatser i Europa. Utmaningen ligger främst i att det kan vara bättre att vara arbetslös än att ta emot ett jobb. Varför jobba om du får mindre i hand varje månad, du har mindre fritid och du kan undgå någon som tjatar. 

Låt oss snabbt titta lite på inflationen i EU, Euroområdet, Finland, Sverige och Tyskland. Som graferna nedan visar (2015= index 100) släpar Euroområdets inflation något efter EU. Man måste lite beakta valutakurserna inverkan och att ekonomierna avviker sig något från varandra vilket skapar en del skillnad.

Harmoniserade konsumentprisindexet, Eurostat

 

Harmoniserade konsumentprisindexet i Finland, Sverige och Tyskland sedan 2015
Harmoniserade konsumentprisindexet, Eurostat

Tyskland har sett den största prispressen med en 4% ökning jämförts med september 2020 medan Sverige har närmare 3% och Finland 2%. Det är väldigt intressant hur inflationen hoppar upp i Tyskland från början av 2021 medan Sverige och Finland går sin jämna takt. Om man tittar på månatliga förändringarna har 2021 varit förhållandevis måttligare än i USA vilket löntagare och pensionärer kan vara glada över. Om centralbanken tittar endast på de månatliga förändringarna kan de orsaka en del skada när farten ökar. Då måste de höja räntorna och snabbt för att inte skapa total kaos och skada. En utmaning kan ligga i södra Europa vars stater inte alltid skött sin ekonomi. Varför skulle de sköta sig när resten av EU kommer till deras undsättning. Även om man gjorde Grekland till ett exempel vet Italien och Spanien att de inte kommer att se samma krav tack vare sin storlek.

Vad för grunder finns det till att avstå från ränteökningar? Främst kan det minska på bolags investeringsvilja och hushållens vilja och möjlighet att ta nya eller större lån. Räntan har ofta använts för att stimulera eller dämpa en överhettad ekonomi. Visst har man låtit bli att höja räntan om inflationen varit kortvarig men till en stor utsträckning är det beroende på centralbankens egna förväntade kalkyler.

Politiska pressen (som inte borde existera) är nog en faktor som sällan beaktas men högst sannolikt har en betydande inverkan. Håll politikerna glada och folket nöjda så kan du garanteras en fortsatt bra post och säkrad framtid. Trots allt är centralbankschefer ofta politiskt valda personer och därmed har man oundvikligen skapat en intressekonflikt. Intressant nog verkar ämnet inte populärt och forskning inom intressekonflikten är bristfällande.

Har nu skrivit en del om inflation då jag själv ser det på jobbet, vid bensinpumpen och i matbutiken varje dag. Någon risk för större oro är det inte även om jag inte finner ECB:s agerande korrekt. Vi har ju alla rätt till en åsikt och beslutsfattarna skall kunna ta emot kritik så länge vi kan grunda det på data eller fakta av något slag.

 Börserna håller sig högt trots inflationspress

Man frågar sig hur det kan vara möjligt att börserna gör nya rekord och håller sig på rådande nivå om vi ser en inflationspress. Svaret är lite tudelat, producerande bolag känner redan av pressen och man ser det i deras resultat. Kostnaderna stiger på material snabbare än vad man kan föra kostanden i priset. Teknologibolag som inte producerar gods utan tjänster ser inte samma press då deras marginaler ofta är högre från början. Det gör att vi har en tudelad utveckling, utöver detta finns det också bolag som är väldigt högt värderade. Marknadsvärdet reflekterar en framtida förväntad avkastning som kan vara proportionellt högt till bolagets egna kapital och rådande resultatförmåga. 

Nya bolag noteras på börserna i en snabb takt som kan dämpa och delvis förblinda sparare och investerare. Delvis drivs mycket av lån om man litar på Advisor Perspectives rapport om lånemarginalerna från september 2021. I reella termer har placeringslån ökat snabbare än börsen och marginalerna börjar vara stora. Troligen en orsak till att börsen föll kraftigt i mars 2020 kan delvis berott på att många investerares positioner likvideras automatiskt för att minimera förluster. 

Advisor Perspectives samlade lånemarginal data för USA sedan 1997 

Advisor Perspectives insamlade data över reella lånemarginaler och S&P 500 indexets reella tillväxt i USA.

Ska man få panik och sälja allt för att flytta in i skogen nu? Definitivt inte, om vi tittar på börserna sedan 1930-talet ser vi att det gett en avkastning även om man ibland varit tvungen att vänta många år. Till exempel om man 2000 hoppade med i index före It-bubblan sprack så har man varit tvungen att vänta en tid på återbetalningen. Alternativet att spara pengarna i madrassen har varit sämre då värdet på samma summa pengar har minskat i madrassen medan börsen gett en liten avkastning. Lotto kunde vissa tänka sig men det liknar mera ryska rulett, oddsen är mot spelarna och huset vinner alltid. Så istället för att spela på lotto lönar det sig att bli anställd hos Veikkaus eller Svenska Spel, det ger en bättre avkastning. Låter Veikkaus och Svenska Spel motbevisa argumentet med sannolikhet för vinst per runda... 

Hur kan vi då motivera dessa höga kurser? En motivering kan ligga i att bolag i framtiden har en bättre lönsamhet än idag (använder resurserna bättre och mera effektivt än tidigare samt teknologin automatiserar allt mera) och att kostnaderna förs delvis in i konsumentpriset utan att signifikant påverka efterfrågan. Har dock inte upplevt ett enda bolag förutom Apple som kunna göra detta, frågan är om det håller i framtiden också.

Affiliate länk till Daniel Wellingtons November kampanj med upp till -50% rabatt, gäller 19.11.2021 till 30.11.2021.