Inflationspressen hos producenter ökar hela tiden samtidigt som börsen går upp och det rapporteras en inflation vi inte skådat sedan före finanskrisen. Logiskt tänkt borde aktiemarknaden börja vända neråt medan skuldebrev borde se räntan stiga. Varför ser vi inte räntorna stiga, borde inte centralbanker reagera och snart börja höja räntorna?
Amerikanska FED har meddelat om en trolig räntehöjning i och med att inflationen tydligt kommit för att stanna. Samtidigt verkar ECB motvillig att höja räntan men har accepterat en minskning av penningkvarnens takt.
I USA har inflationen redan visat sin negativa inverkan på bolags resultat, främst bolag som producerar varor har mött de största utmaningarna medan It-bolag skonats. Brist på komponenter har också varit ett utbrett samtalsämne som används delvis för att förklara varför resultatet inte uppnått eller överträffat förväntningarna. Vi kan förvänta oss att inflationspressen som producerande bolag ser kommer att höja på många varors pris vilket i sin tur kommer att resultera i krav på löneförhöjningar. När dominoeffekten har satts i gång är det ofta svårt att hindra den, men man kan dämpa risken för överhettning och där spela centralbanker en avgörande roll. Främst är det FED som tagit initiativet och höjde räntan sedan 2015 fram till mars 2019 varefter den sänktes igen.
Harmoniserade konsumentprisindexet för alla produkter i USA, ej säsongsjusterad. FREDs sida.
Som grafen ovan visar har inflationen i USA tagit fart och i september 2021 hade priserna stigit med över 6% jämförts med september 2020. Månatliga inflationsförändringen under 2021 har uppvisat sin ihållighet även om den som lägst var endast 0,18% i augusti jämförts med juli. Maj till juni såg man en ökning på 1,13% vilket redan på månatligt basis är en kraftig inflation.
I Europa ser vi liknande trend som i USA, priserna stiger och takten har bara ökat. Samtidigt visar sig centralbanken ovillig att börja höja räntan vilket för många är bra men kanske inte det bästa för ekonomin... Om vi inom EU samt Euroområdet börjar se en årlig inflation på närmare 4% är det minsta centralbanken kan göra att sluta dela ut pengar och börja höja på räntan. Risken för stagflation finns även om det inte är det första problemet. Det finns många öppna frågor kring stagflation (hög inflation och hög arbetslöshet) och vissa har sagt att man måste justera för oljepriset som var en utmaning under oljekrisen på 1970-talet. Dock är det inte oljepriset som är det största problemet då råoljan inte stigit till sina gamla höjder än. Kort sagt har råmaterial sett sina priser skjuta i höjden samtidigt som globala distributionsnätverken återhämtar sig från coronakrisen. Som jag tidigare skrivit ser problemen ut att komma från logistiken då man inte kan leverera tillräckligt snabbt. Visst finns det andra utmaningar men om man stänger en hamn i Kina för en vecka så finns det en stor dominoeffekt på globala marknaden som kommer som baksmällan (plötsligt och då man minst önskar det). Är stagflation något vi borde oroa oss över? Själv anser jag att det inte är det största problemet, trots allt finns det många öppna arbetsplatser i Europa. Utmaningen ligger främst i att det kan vara bättre att vara arbetslös än att ta emot ett jobb. Varför jobba om du får mindre i hand varje månad, du har mindre fritid och du kan undgå någon som tjatar.
Låt oss snabbt titta lite på inflationen i EU, Euroområdet, Finland, Sverige och Tyskland. Som graferna nedan visar (2015= index 100) släpar Euroområdets inflation något efter EU. Man måste lite beakta valutakurserna inverkan och att ekonomierna avviker sig något från varandra vilket skapar en del skillnad.
Harmoniserade konsumentprisindexet, Eurostat
Tyskland har sett den största prispressen med en 4% ökning jämförts med september 2020 medan Sverige har närmare 3% och Finland 2%. Det är väldigt intressant hur inflationen hoppar upp i Tyskland från början av 2021 medan Sverige och Finland går sin jämna takt. Om man tittar på månatliga förändringarna har 2021 varit förhållandevis måttligare än i USA vilket löntagare och pensionärer kan vara glada över. Om centralbanken tittar endast på de månatliga förändringarna kan de orsaka en del skada när farten ökar. Då måste de höja räntorna och snabbt för att inte skapa total kaos och skada. En utmaning kan ligga i södra Europa vars stater inte alltid skött sin ekonomi. Varför skulle de sköta sig när resten av EU kommer till deras undsättning. Även om man gjorde Grekland till ett exempel vet Italien och Spanien att de inte kommer att se samma krav tack vare sin storlek.
Vad för grunder finns det till att avstå från ränteökningar? Främst kan det minska på bolags investeringsvilja och hushållens vilja och möjlighet att ta nya eller större lån. Räntan har ofta använts för att stimulera eller dämpa en överhettad ekonomi. Visst har man låtit bli att höja räntan om inflationen varit kortvarig men till en stor utsträckning är det beroende på centralbankens egna förväntade kalkyler.
Politiska pressen (som inte borde existera) är nog en faktor som sällan beaktas men högst sannolikt har en betydande inverkan. Håll politikerna glada och folket nöjda så kan du garanteras en fortsatt bra post och säkrad framtid. Trots allt är centralbankschefer ofta politiskt valda personer och därmed har man oundvikligen skapat en intressekonflikt. Intressant nog verkar ämnet inte populärt och forskning inom intressekonflikten är bristfällande.
Har nu skrivit en del om inflation då jag själv ser det på jobbet, vid bensinpumpen och i matbutiken varje dag. Någon risk för större oro är det inte även om jag inte finner ECB:s agerande korrekt. Vi har ju alla rätt till en åsikt och beslutsfattarna skall kunna ta emot kritik så länge vi kan grunda det på data eller fakta av något slag.
Börserna håller sig högt trots inflationspress
Man frågar sig hur det kan vara möjligt att börserna gör nya rekord och håller sig på rådande nivå om vi ser en inflationspress. Svaret är lite tudelat, producerande bolag känner redan av pressen och man ser det i deras resultat. Kostnaderna stiger på material snabbare än vad man kan föra kostanden i priset. Teknologibolag som inte producerar gods utan tjänster ser inte samma press då deras marginaler ofta är högre från början. Det gör att vi har en tudelad utveckling, utöver detta finns det också bolag som är väldigt högt värderade. Marknadsvärdet reflekterar en framtida förväntad avkastning som kan vara proportionellt högt till bolagets egna kapital och rådande resultatförmåga.
Nya bolag noteras på börserna i en snabb takt som kan dämpa och delvis förblinda sparare och investerare. Delvis drivs mycket av lån om man litar på Advisor Perspectives rapport om lånemarginalerna från september 2021. I reella termer har placeringslån ökat snabbare än börsen och marginalerna börjar vara stora. Troligen en orsak till att börsen föll kraftigt i mars 2020 kan delvis berott på att många investerares positioner likvideras automatiskt för att minimera förluster.
Advisor Perspectives insamlade data över reella lånemarginaler och S&P 500 indexets reella tillväxt i USA.
Ska man få panik och sälja allt för att flytta in i skogen nu? Definitivt inte, om vi tittar på börserna sedan 1930-talet ser vi att det gett en avkastning även om man ibland varit tvungen att vänta många år. Till exempel om man 2000 hoppade med i index före It-bubblan sprack så har man varit tvungen att vänta en tid på återbetalningen. Alternativet att spara pengarna i madrassen har varit sämre då värdet på samma summa pengar har minskat i madrassen medan börsen gett en liten avkastning. Lotto kunde vissa tänka sig men det liknar mera ryska rulett, oddsen är mot spelarna och huset vinner alltid. Så istället för att spela på lotto lönar det sig att bli anställd hos Veikkaus eller Svenska Spel, det ger en bättre avkastning. Låter Veikkaus och Svenska Spel motbevisa argumentet med sannolikhet för vinst per runda...
Hur kan vi då motivera dessa höga kurser? En motivering kan ligga i att bolag i framtiden har en bättre lönsamhet än idag (använder resurserna bättre och mera effektivt än tidigare samt teknologin automatiserar allt mera) och att kostnaderna förs delvis in i konsumentpriset utan att signifikant påverka efterfrågan. Har dock inte upplevt ett enda bolag förutom Apple som kunna göra detta, frågan är om det håller i framtiden också.
Affiliate länk till Daniel Wellingtons November kampanj med upp till -50% rabatt, gäller 19.11.2021 till 30.11.2021.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar