lördag 8 januari 2022

Liv i stugan, aktiv aktiehandel har ingen samhällsnytta

 En person som aktivt för handel på börsen dagarna i ända bidrar med ingen samhällsnytta och kunde jämföras med en vanlig droglangare, bäst att de är arbetslösa än att de yrar på börsen. Åt det hållet twittrade ekonomen Juha Itkonen och nu får han sociala medians tangentbords NAVY SEAL och Spetsnaz trupper att rikta sin inre ilska mot sig (länken till Helsingin Sanomats artikel var Itkonen lite öppnar upp sin tweet). Day trader, spekulant, aktieguru eller vad annat dessa personer vill kalla sig som vaknat från vinterdvalan.

Itkonens formulering är provocerande (Nalle Wahlroos 2.0) men han ställer en fråga som i många fall är aktuellt i dagens samhälle. Många tänker eller har övergått till att handla värdepapper med korta intervall. Det lär avspeglas i antalet traders som uppvisar sina nya vinnare tekniker på youtube och i andra sociala kanaler. Itkonen nämner att han ville skapa diskussion kring ämnet om vad för jobb och vad för ekonomisk aktivitet bidrar med framtida välfärd för samhället. Frågan om day traders plötsligt försvinner, skulle välfärdssamhället påverkas av det? Det vore också bra för Itkonen att kritisera sig själv med frågan vad för samhällsnytta har han haft som ekonom i samhället? Att ändra sin prognos hela tiden lär inte bidra med något värde även om människor känner sig säkrare om någon sagt att framtiden ser ut på ett visst sätt.

Som vi alla säkert vet blev det liv i stugan efter tweeten och många olika motiveringar har flugit från alla håll och synvinklar. Tråkigt nog har få individer kunnat besvara tweeten kritiskt. Om man tänker något efter och ser det mera som en fråga, vad för samhällsnytta bidrar aktiv handel med? Likviditet på börsen? Nya innovationer? Samhällstjänst som upprätthåller välfärdssamhället? Perspektiven är många, kanske en fråga kunde vara vad för nytta peningflyttare har i samhället? Då ifrågasätter vi dock hela bankväsendet och främst aktivt förvaltade fonder och hedgefonder. 


 Anser att Itkonen väl tar fram att det inte räcker med att man tjänar pengar på det man gör eller att man ger någon enstaka individ nytta. Man måste kunna se över muren och hur det påverkar samhället. Tänk på Tesla, bolaget har lyckats med att driva igenom en elektrisk revolution inom bilindustrin. Både konsumenter, politiker och biltillverkarna satsar nu stort på elbilar. Det är förhoppningsvis en stor nytta för samhällen och människor på långsikt. Google hjälper människor att hitta material, information och allt möjligt annat på nätet med att försöka hitta de bästa stämmande sidorna till de sökorden man gett. Alibaba förenar allt från små bolag till stora bolag med konsumenter över hela världen. Vattenfall bidrar med elproduktion och försöker minimera sina CO2 utsläpp (kan ta en tid med så många kolkraftverk i Tyskland) och läkemedelsbolag försöker lösa de flesta problem vi har även om det kan medföra olika biverkningar. Facebook (dagens Meta), Instagram, TikTok med fler skryt tjänster lär nog orsaka mera psykisk ohälsa än någon form av nytta för samhället och mänskligheten, men det får du ta upp med psykologen (kan rekommendera en av mina kunder om du känner dig deppad, lite klirr i kassan).

Mot argumenten har främst varit att day traders skapar likviditet på marknaden, minskar på prisskillnader och bidrar med skatteintäkter. Itkonen kritiserar skatteintäkterna då det trots allt är ett noll summa spel, ens vinst är en annans förlust, med andra ord ökar inte skatteintäkterna. Likviditet kan behövas på marknaden när alla får panik, det antyder Itkonen men i miljön vi lever bidrar extra likviditet med inget värde. Prisskillnaderna har inte beaktats i artikeln.

Det som kan bidra med delvis nytta är transaktionskostnaderna som förbättrar bankens resultat och säkert anställdas bonusar. Banker motiverar med glädje nyttan de bidrar med i aktihandel speciellt på börsen där det endast flödar nytt kapital vid emissioner. Kanske betydelsen har minskat när det finns så många VC:n (Venture Capital) och stora privata investerare som inte behöver göra likadana riskbedömningar som banken. Men utöver det verkar nyttan marginell även om man kan anse annat för att kunna berättiga sitt perspektiv. Visst tar någon upp argumentet att bonusarna ofta konsumeras och skapar efterfrågan, vilket inte alltid är en bra sak. Om alla inkomster konsumeras saknar samhället sparade kapital som kunde investeras för framtida effektivare produktionsalternativ eller utveckling av service tjänster. Så med andra ord måste någon spara för att andra ska kunna konsumera, inte kan central banken trycka pengar i all evighet utan att skapa hyperinflation. 

Day trading, kortsiktig spekulation är ett känsligt ämne som delar åsikter. Vi har rätt till vår egen åsikt och får motivera, men när man läser folks kommentarer (egentligen är det direkta attacker) börjar man undra om deras liv är så tråkigt och meningslöst att de har tid att kommentera ämnet överlag. Det var en form av underhållning som man främst ser i riksdagen när tuppar och höns löper amok. Kanske bäst att vi gör det vi är bra på och kan tänka oss göra en längre tid, vare sig det bidrar med lite (inget) värde eller stort samhällsvärde. Tänk på att en stor del av byråkratin egentligen är meningslöst och ett stort slöseri av mänskliga resurser. Denna hjärnkapacitet kunde användas till att lösa större problem, medicinska, biologiska med fler områden. Dock skulle det kräva mera ansvar av individen och det är jobbigt, bättre att betala någon annan att ta ansvaret så man kan sedan klaga. Kanske det inte alltid finns ett rätt svar även om världen är svart och vit.

Orsaken till att jag tar upp detta ämne är främst för att provocera men också i hopp om att människor kan visa att de har en förmåga att kritisera sina egna åsikter och tankar. Om du inte kan kritisera dina egna tankar och åsikter lär du inte ha kapacitet till någon form av kritiskt tänkande vilket göra dig till en lätt spelbricka. Vill du vara en spelbricka?

Enligt Skolverket innebär kritiskt tänkande att man kan analysera, reflektera, dra slutsatser, värdera och ifrågasätta. I detta fall har folk klarat av att dra egna slutsatser genom övervärdering av sina egna insatser medan allt annat har uteblivit. Man brukar ofta vilja motbevisa sin egen slutsats eller ställning, då hittar man bristerna i sina egna tankar och kan komma till en bättre slutsats. Vi lever dock i ett samhälle där snabbhet och att reagera oberoende om det är optimalt eller ej värderar högt. Det reflekteras i diskussioner då du inte blir uthängd i samhället om du visar dig ha gjort grovt fel. Med andra ord finns det inget incentiv att tänka före man skriver och många röster försvinner i flummet och massan av deprimerade människor. Kan jag då ställa frågan till dig, hur går du tillväga med ditt kritiska tänkande? Har själv märkt på jobbet att många beslut som gjorts det senaste året varit snabba beslut främst drivet av rädsla och andra beslut som varit operativt kritiska skjutits upp då ingen vill ta ansvar för konsekvenserna. När jag kritiserat detta har jag som svar fått att jag helst skall vara tyst och vet inte tillräckligt om ämnet även om det varit jag som levererat informationen och gjort upp olika scenarion. Har märkt att folk vill lyfta fram människor som stöder deras åsikter istället för att lyssna och lyfta fram de som kan motbevisa åsikterna (strukturerade formuleringar).

Kom ihåg att alla frågor kanske inte kan besvaras på en gång, var sig du vill eller inte. Jag skulle personligen inte vilja göra samma beslut som Bayer AGs ledningsgrupp gjorde vid köpet av Monsanto, snabbt, bristfälligt och stort.





söndag 2 januari 2022

2021 i ett paket

 Året 2021 är nu undanstökat och det var ju ett intressant år ur många perspektiv. Virus man trodde sig ha vunnit gjorde come back, Trump flög ut, Archegos krascha, inflationen tog fart, SPAC det nya heta, virtuella valutor i topp. Elon Musk blev jordens rikaste person och börserna gjorde rekord på rekord och NFT blev en stor grej.  När man tänker på allt detta så var ju 2021 inte ett så dåligt år. Bolag gjorde bra resultat, central bankers älsklingsbarn ”inflation” visade sig och viruset tog igen fart dock i lika strålande nya rekord som börserna. 

Lite humoristiskt är det att börserna gjort så många rekord under ett år. Om man snabbt sammanfattar så gjorde S&P 500 68 all time high rekord under 2021 (LA Times). Endast året 1995 gjorde S&P 500 fler all time highs, snacka om ett vilt år. NASDAQ, Dow Jones, Stockholmsbörsen, Helsingforsbörsen med fler har gjort nya rekord under 2021. Inte dåligt för de som hängt med och fått en del av tårtan. 

Vad som hänt under 2021

 

När man tänker på det hela är det helt fruktansvärt galet och kanske oroväckande för pessimisterna. Så många rekord och så lite har förändrats. Eller det finns mera pengar än någonsin i ekonomierna och främst tack vare sedelpressen. Även om FED snart stramar åt tillgången till gratis luncher så har börserna fortsatt norrut, tydligt tecken på låg estimerad sannolikhet för åtstramning. 

För att inte tappa glädjen än så noterades totalt 27 bolag på Helsingforsbörsen och över 100 på Stockholmsbörsen. Det har gjort Stockholmsbörsen till den största i Europa i antalet bolag (Bloomberg) och det kan man tro när man tittar på bredden av bolagen. Detta är positivt och ökar på urvalet för sparare och investerare. För att hämta lite större siffror in (2021 var ett år med stora siffror), 2 388 IPOs inträffade under 2021 enligt EYs IPO Trends vilket var en tillväxt på över 60% jämförts med 2020. 

Under 2021 avkastade S&P 500 +28,7%, NASDAQ +23,20%, OMX Stockholm GI +38,18% och OMX Helsingfors GI 21,71%. Bland dessa fyra börser tog Stockholm första priset medan Helsingfors fick nöja sig med en fjärde plats. Under 5 år har OMX Stockholm GI avkastat 125% vilket motsvarar en årlig avkastning på 18% per år, inte dåligt med tanke på att vi hade Corona nedgången våren 2020. Under samma period har Helsingfors GI avkastat en motsvarande 12% årlig avkastning på 5 år eller totalt närmare 78% vilket också är en god avkastning. om man ser på långsikt och Stockholmsbörsen fortsätter i samma takt lär skillnaden till andra börser stiga signifikant och kan vara en avgörande skillnad hur stor portfölj man har om 20 eller 30 år. Hoppas alla haft ett gott placerings år och om ni ännu ej kikat på portföljen kan det vara bra att åtminstone en gång om året titta på den och konstatera att det blir nog bra.

SPAC bolag blev ett hett tema med 6 noteringar i Norden, fyra på Stockholmsbörsen och två på Helsingforsbörsen. Av dessa sex var det finska Virala (VAC) som fann ett fusionsobjekt på väldigt kort tid. Får se hur det går med resten, de har ännu god tid på sig att hitta objekt men verkar som att värderingarna är utmaningen. Många bolag värderas förhållandevis högt vilket minimerar potentiella uppgången på kort och långsikt.

Som börsindex har Coronaviruset gjort motsvarande rekord i antalet dagliga positiva resultat. Men vi ska hoppas att det snart lugnar sig så kan vi återgå till de mera traditionella nyheterna om terrorism och hotet i öst (björnen råkade vakna passligt till jul). Kanske Finlands statsminister Stekar Sture Marin kunde visa Putin lite hur man "chillar & hänger" istället för att vara så allvarlig och hotfull. I Tyskland har Merkel sagt sitt som förbundskansler och verkar ta steget tillbaka för at låta andra fortsätta hålla Europa stabilt. En imponerade karriär har den damen gjort och är säker på att många av oss är överens om att hon trots allt skött sitt jobb väldigt bra. Olaf Scholtz tar över efter Merkel, stor press lär han känna då en ikon skall ersättas. 

Ekonomin såg inflationen återvända i 2021, fullt utrustad med prishöjningar inom många områden. Visst har en del länder sett skatterna påverka prishöjningarna men mycket drivs också av andra faktorer. Energipriset steg kraftigt mot slutet av året, mat blev dyrare, boendekostnaderna steg i sin vanliga takt (de har dock stigit jämnt sedan finanskrisen) och i USA konstaterade man att inflationen inte är temporär. ECB anser dock att inflationen är temporär (de ligger ju alltid något efter i Frankfurt) men lär få sig en liten chock när de märket att kalkylerna inte höll. Det positiva i politiken under 2021 var att Trump flög ut ur Vita Huset och has anhängare som stormade Capitol i början av januari börjar något ångra sig. Anmärkningsvärt var Trump mediaplattform Truth Social som noterades via Digital World på USA börsen. Minst sagt ett effektivt år för Trump, dålig start då han länge gömde sig i Florida men verkade som att han senare under året vaknade upp till sin minskade publicitet. Du kan läsa mera om Trumps Truth Social på reuters.com

Teslas marknadsvärde överskred de följande fem största biltillverkarna och Elon Musk blev jordens rikaste person och Jeff Bezos lämnade tronen som Amazons VD. Samtidigt i Kina såg Evergrande ägare värdet på sin placering kollapsa när bolaget febrilt försöker lösa sin överskuldsättning och dåliga kassaflöde. Ever Given blockerade Suezkanalen vilket orsakade globala logistikutmaningar som man fortfarande kan se spår av. Brist på elektroniska komponenter blev att hett tema för många tillverkare, bland annat Skoda stängde en anläggning i Tjeckien för en vecka. 

Under 2021 såg vi Talibanerna återta makten i Afghanistan, ingen större höjdare men politiskt beslut drev förändringen. Dock det positiva var att en del människor fick möjligheten att evakueras från ruinerna och en osäker framtid. 

Facebook och deras appar kraschade för 6 hela timmar som säkert resulterade i ångest, panik, abstinensbesvär och överhettning av stöd och supportlinjerna. Inte långt efter det konstaterade Facebook att deras namn byts till Meta för att bättre passa framtida förväntningar. 

Kan konstatera att 2021 var händelserikt som så många andra år har varit. För mig var året relativt stabilt som de flesta har varit, sakta men säkert uppåt. Får se vad 2022 hämtar och om börserna orkar stiga i samma takt eller om det blir en liten paus. Egentligen det optimala vore om börserna gör en liten 20% dykning så kunde man öka på positionerna till ett rimligt pris och sedan stiga till dagens kurser. Men på kort sikt följer börserna sällan en tydlig logik (annan än den man vill och i efterskott kan lätt förklara).

Några andra önskningar för 2022 vore nog främst att grannarna nedanför gjorde slut så man kunde sova gott om nätterna. Hunden kunde de ta med sig så behöver man inte höra på ylandet. Så börskrasch och grannen kan flytta tillbaka till skogen, två små men trevliga önskningar för 2022. Kanske du har några bättre önskningar för 2022 som högre lön eller lottovinst?




söndag 28 november 2021

Online-enkäter, hur jag tjänar en extra slant

Om man vill tjäna lite extra cash finns det en del alternativ ute i världen. Ett alternativ jag funnit är att svara på frågeformulär, online-enkäter. Ofta är det bolag som vill veta vilken smak, form, färger eller dylikt för en produkt. På detta sätt kan man som konsument påverka vad för produkter kommer till marknaden, åtminstone till en viss grad. Att svara ärligt på frågeformulär kan ge en liten extra slant varje månad eller ge möjlighet till olika presentkort. Mycket beror på vilken plattform man väljer, nedan nämner jag tre jag använder samt tar upp Nielsen IQ Homescan och Kantar som en bonus.

Online-enkäter jag använder är Kuluttajapaneeli, Mielipidetutkimus och Mielipidemaailma. Tycker alla tre är bra, lätta att använda och det kommer alla möjliga frågor mellan himmel och jord. Man kan alltid välja att svara eller låta bli. Som alltid är det bra att svara ärligt på frågorna för att informationen används för undersökningar. Man ska inte förvränga data eftersom det kan orsaka skada. 

Vad jag märkt med alla dessa alternativ är att det efter registrering tar en tid innan man börjar få frågor. Med tiden när man svarat på frågor kan det komma dagligen flera frågeformulär man kan svara på, på detta sätt kan man tjäna ihop en slant.  


Kuluttajapaneeli

Kuluttajapaneeli har jag använt i lite över ett år nu. Man kan fylla i enkäterna både på webben samt i appen. Ibland irriterande när man fyllt i förhandsinformation varefter det meddelas att de fått tillräckligt med svar, men det kan jag leva med. De kunde utveckla systemet lite vidare så att man inte i onödan skulle behöva fylla i bakgrundsinformationen.

För varje formulär man fyllt i får man en lite ersättning, beroende på hur lång tid det är estimerat. Summan samlas på kontot och vid 10€ kan man börja lösa in på många olika sätt. Man kan ta ut via PayPal, välja presentkort via GoGift, donera till WWF eller köpa prenumerationer via Lehtikortti.

För varje ifyllt formulär kan man samla från 0,20€ upp till några euro. Ofta ligger summorna mellan 0,40€ och 1,20€. Ibland kan man delta i smakprover som skickas hem, då kan belöningen bestå av någon godispåse eller annat trevligt. 

Tycker själv att Kuluttajapaneeli är fungerade och lätt att använda. Har inte kontrollerat om alla frågeformulär jag gjort till slut har ackrediterats till mig då jag läst kritik om att man ibland kan fylla i hela formuläret utan att bli ersatta. 

Mielipidetutkimus

 Mielipidetutkimus ställer också frågor mellan himmel och jord, skillnaden till de andra alternativen är att man inte kan ta ut samlade saldot som cash. I stället finns det endast presentkort till butiker som Stadium, CDON.com, Dressman, Glitter, Jysk, Nelly, Vero Moda, Zalando eller virtuellt Mastercard. Ersättningen man får per fråga varierar på estimerade tiden det tar att svara. Ofta ligger summorna på samma nivå som Kuluttajapaneeli, ingen hög timlön men kanske bättre än alternativa kostanden.

Deras nätsida är lätt att använda även om den ser ut att härstamma från början på 2000-talet, för dom som endast tänker på det visuella så kan det löna sig att vända till något mera modernt. 

Har inte riktigt något negativt att skriva annat än det problemet de alla har. Ibland kan ett frågeformulär vara stängt även om man genast vid mottagning av e-posten trycker på länken. Det är irriterande, dock har det hänt att de sedan haft någon annan fråga att fylla i. 

Har inte varit en aktiv användare av Mielipidetutkimus sedan start men nu och då kan jag svara en timme i stäck på frågor. Därför har jag samlat ungefär 70% mindre än via Kuluttajapaneeli och för att jag föredrar att kunna ta ut saldot som pengar.

Mielipidemaailma

Hos Mielipidemaailma kan man svara på alla möjliga frågor om syn på samhället, matvanor och annat mellan himmel och jord. 

Till skillnad från Kuluttajapaneeli samlar man poäng som senare kan konverteras till presentkort, virtuellt MasterCard eller flyttas över till PayPal kontot.

Oftast kommer inbjudan som ett e-post och det kan hända att de har flera olika frågeformulär att fylla i. Därför brukar jag reservera lite tid och kan tillbringa närmare 30-40 minuter med att fylla i formulären varannan vecka. Ersättningarna varierar beroende på längd och ämne. 

Mielipidemaalimas nätsida är användarvänlig och man vänjer sig snabbt med att fylla i frågeformulären. Tycker själv att det är ett bra sätt att samla lite smått kapital för små investeringar, även om summan på årsbasis är väldigt marginell. Anser dock att de kunde ha en applikation så som Kuluttajapaneeli vilket kunde ge många mervärde samt bidra till att de snabbare kunde uppnå antalet respondenter.

Kantar 

 Kantar skapar frågeformulär som besvaras av deras medlemmar, uppdragsgivarna består av bolag i olika branscher. De hjälper bolagen att värdera sina produkter, bränd och vad konsumenterna vill se och konsumera i framtiden. Samma som Kuluttajapaneeli, Mielipidetutkimus och Mielipidemaaila med fler andra globala leverantörer.

Kantar gör flera omfattande analyser som används i många sammanhang. Man stöter också på deras formulär via Kuluttajapaneeli, Mielipidemaailma och Mielipidetutkimus. 

Själv använder jag inte Kantar men har hört och läst främst positiv feedback om dom. Visst finns det alltid någon som klagar men om klagomålet berör främst individens förmåga att röra på fingret så kanske dess bidrag är begränsat.

Nielsen IQ Homescan

Nielsen IQ Homescan är den stora samlaren av konsumenters köpbeteende som många bolag betalar för. Här är processen lite annorlunda än de andra. Nielsen väljer om du är lämplig och tillhör den gruppen de vill ha med (vill ju inte över representera någon grupp). De väljer dig på basen av din ansökan och det är normalt att man får avslag men kan hända att efter en tid får du förfrågan om att ansöka igen och kan bli vald. I och med att bolag köper Nielsens data är det viktigt att de som väljs representerar den valda demografiska gruppen och skannar alla köp.

Genom att skanna alla sina köp får man poäng och utöver detta finns det månatliga, kvartals och årliga utlottningar där man kan vinna flera olika presentkort, resor och till och med bilar.

Processen att skanna alla köp kan verka jobbig och det är det säkert med tanke på att ersättningen kanske inte alltid är den bästa i förhållande till använd tid. Som så ofta måste man beakta alternativa kostanden.


Sammanfattning

Kuluttajapaneeli, Mielipidetutkimus, Mielipidemaailma, Kantar och Nielsen IQ Homescan erbjuder individer möjligheten att kunna tjäna på frågeformulär, åsikter och att dela data om vad man köper. Av dessa är det Kuluttajapaneeli och Mielipidemaailma som har alternativet att via Paypal ta ut pengarna i cash medan andra erbjuder presentkort och virtuellt Mastercard. 

Mina favoriter är nog Kuluttajapaneeli tack vare deras app och Mielipidemaaila vars hemsida är uppdaterad till 2021 och för att dessa två erbjuder möjligheten att ta ut saldot i cash. kom ihåg at timlönen inte är något strålande, om du får 1€ i ersättning för 15 minuter motsvarar det en timlön på 4€. Det är mindre än minimilönen så kom ihåg detta.

För er i Sverige är några av alternativen Ebuno.se, panelsok.net och surveyfactor. Har inte provat någon av dom, det finns säkert en del skrivet med tanke på att Google sökning av online-enkäter gav 3,6 miljoner träffar på 0,72 sekunder. 

Om du har lite extra tid att döda och vill tjäna en liten slant så kan dessa tjänster bidra med klirr i kassan. Rik lär man inte bli på det, men att kunna spara en extra 50€ (500 spänn) om året är inte så dåligt. Kom ihåg att ränta på ränta sköter resten som fungerar som en extra kick i framtiden.

söndag 14 november 2021

Inflationspressen ökar samtidigt som börserna håller sig högt

 Inflationspressen hos producenter ökar hela tiden samtidigt som börsen går upp och det rapporteras en inflation vi inte skådat sedan före finanskrisen. Logiskt tänkt borde aktiemarknaden börja vända neråt medan skuldebrev borde se räntan stiga. Varför ser vi inte räntorna stiga, borde inte centralbanker reagera och snart börja höja räntorna? 

Amerikanska FED har meddelat om en trolig räntehöjning i och med att inflationen tydligt kommit för att stanna. Samtidigt verkar ECB motvillig att höja räntan men har accepterat en minskning av penningkvarnens takt. 

I USA har inflationen redan visat sin negativa inverkan på bolags resultat, främst bolag som producerar varor har mött de största utmaningarna medan It-bolag skonats. Brist på komponenter har också varit ett utbrett samtalsämne som används delvis för att förklara varför resultatet inte uppnått eller överträffat förväntningarna. Vi kan förvänta oss att inflationspressen som producerande bolag ser kommer att höja på många varors pris vilket i sin tur kommer att resultera i krav på löneförhöjningar. När dominoeffekten har satts i gång är det ofta svårt att hindra den, men man kan dämpa risken för överhettning och där spela centralbanker en avgörande roll. Främst är det FED som tagit initiativet och höjde räntan sedan 2015 fram till mars 2019 varefter den sänktes igen.

FED räntesats sedan 2016, FREDs sida.


Konsumentprisindexet i USA med 2015 som index 100

 Harmoniserade konsumentprisindexet för alla produkter i USA, ej säsongsjusterad. FREDs sida.

Som grafen ovan visar har inflationen i USA tagit fart och i september 2021 hade priserna stigit med över 6% jämförts med september 2020. Månatliga inflationsförändringen under 2021 har uppvisat sin ihållighet även om den som lägst var endast 0,18% i augusti jämförts med juli. Maj till juni såg man en ökning på 1,13% vilket redan på månatligt basis är en kraftig inflation.

I Europa ser vi liknande trend som i USA, priserna stiger och takten har bara ökat. Samtidigt visar sig centralbanken ovillig att börja höja räntan vilket för många är bra men kanske inte det bästa för ekonomin... Om vi inom EU samt Euroområdet börjar se en årlig inflation på närmare 4% är det minsta centralbanken kan göra att sluta dela ut pengar och börja höja på räntan. Risken för stagflation finns även om det inte är det första problemet. Det finns många öppna frågor kring stagflation (hög inflation och hög arbetslöshet) och vissa har sagt att man måste justera för oljepriset som var en utmaning under oljekrisen på 1970-talet. Dock är det inte oljepriset som är det största problemet då råoljan inte stigit till sina gamla höjder än. Kort sagt har råmaterial sett sina priser skjuta i höjden samtidigt som globala distributionsnätverken återhämtar sig från coronakrisen. Som jag tidigare skrivit ser problemen ut att komma från logistiken då man inte kan leverera tillräckligt snabbt. Visst finns det andra utmaningar men om man stänger en hamn i Kina för en vecka så finns det en stor dominoeffekt på globala marknaden som kommer som baksmällan (plötsligt och då man minst önskar det). Är stagflation något vi borde oroa oss över? Själv anser jag att det inte är det största problemet, trots allt finns det många öppna arbetsplatser i Europa. Utmaningen ligger främst i att det kan vara bättre att vara arbetslös än att ta emot ett jobb. Varför jobba om du får mindre i hand varje månad, du har mindre fritid och du kan undgå någon som tjatar. 

Låt oss snabbt titta lite på inflationen i EU, Euroområdet, Finland, Sverige och Tyskland. Som graferna nedan visar (2015= index 100) släpar Euroområdets inflation något efter EU. Man måste lite beakta valutakurserna inverkan och att ekonomierna avviker sig något från varandra vilket skapar en del skillnad.

Harmoniserade konsumentprisindexet, Eurostat

 

Harmoniserade konsumentprisindexet i Finland, Sverige och Tyskland sedan 2015
Harmoniserade konsumentprisindexet, Eurostat

Tyskland har sett den största prispressen med en 4% ökning jämförts med september 2020 medan Sverige har närmare 3% och Finland 2%. Det är väldigt intressant hur inflationen hoppar upp i Tyskland från början av 2021 medan Sverige och Finland går sin jämna takt. Om man tittar på månatliga förändringarna har 2021 varit förhållandevis måttligare än i USA vilket löntagare och pensionärer kan vara glada över. Om centralbanken tittar endast på de månatliga förändringarna kan de orsaka en del skada när farten ökar. Då måste de höja räntorna och snabbt för att inte skapa total kaos och skada. En utmaning kan ligga i södra Europa vars stater inte alltid skött sin ekonomi. Varför skulle de sköta sig när resten av EU kommer till deras undsättning. Även om man gjorde Grekland till ett exempel vet Italien och Spanien att de inte kommer att se samma krav tack vare sin storlek.

Vad för grunder finns det till att avstå från ränteökningar? Främst kan det minska på bolags investeringsvilja och hushållens vilja och möjlighet att ta nya eller större lån. Räntan har ofta använts för att stimulera eller dämpa en överhettad ekonomi. Visst har man låtit bli att höja räntan om inflationen varit kortvarig men till en stor utsträckning är det beroende på centralbankens egna förväntade kalkyler.

Politiska pressen (som inte borde existera) är nog en faktor som sällan beaktas men högst sannolikt har en betydande inverkan. Håll politikerna glada och folket nöjda så kan du garanteras en fortsatt bra post och säkrad framtid. Trots allt är centralbankschefer ofta politiskt valda personer och därmed har man oundvikligen skapat en intressekonflikt. Intressant nog verkar ämnet inte populärt och forskning inom intressekonflikten är bristfällande.

Har nu skrivit en del om inflation då jag själv ser det på jobbet, vid bensinpumpen och i matbutiken varje dag. Någon risk för större oro är det inte även om jag inte finner ECB:s agerande korrekt. Vi har ju alla rätt till en åsikt och beslutsfattarna skall kunna ta emot kritik så länge vi kan grunda det på data eller fakta av något slag.

 Börserna håller sig högt trots inflationspress

Man frågar sig hur det kan vara möjligt att börserna gör nya rekord och håller sig på rådande nivå om vi ser en inflationspress. Svaret är lite tudelat, producerande bolag känner redan av pressen och man ser det i deras resultat. Kostnaderna stiger på material snabbare än vad man kan föra kostanden i priset. Teknologibolag som inte producerar gods utan tjänster ser inte samma press då deras marginaler ofta är högre från början. Det gör att vi har en tudelad utveckling, utöver detta finns det också bolag som är väldigt högt värderade. Marknadsvärdet reflekterar en framtida förväntad avkastning som kan vara proportionellt högt till bolagets egna kapital och rådande resultatförmåga. 

Nya bolag noteras på börserna i en snabb takt som kan dämpa och delvis förblinda sparare och investerare. Delvis drivs mycket av lån om man litar på Advisor Perspectives rapport om lånemarginalerna från september 2021. I reella termer har placeringslån ökat snabbare än börsen och marginalerna börjar vara stora. Troligen en orsak till att börsen föll kraftigt i mars 2020 kan delvis berott på att många investerares positioner likvideras automatiskt för att minimera förluster. 

Advisor Perspectives samlade lånemarginal data för USA sedan 1997 

Advisor Perspectives insamlade data över reella lånemarginaler och S&P 500 indexets reella tillväxt i USA.

Ska man få panik och sälja allt för att flytta in i skogen nu? Definitivt inte, om vi tittar på börserna sedan 1930-talet ser vi att det gett en avkastning även om man ibland varit tvungen att vänta många år. Till exempel om man 2000 hoppade med i index före It-bubblan sprack så har man varit tvungen att vänta en tid på återbetalningen. Alternativet att spara pengarna i madrassen har varit sämre då värdet på samma summa pengar har minskat i madrassen medan börsen gett en liten avkastning. Lotto kunde vissa tänka sig men det liknar mera ryska rulett, oddsen är mot spelarna och huset vinner alltid. Så istället för att spela på lotto lönar det sig att bli anställd hos Veikkaus eller Svenska Spel, det ger en bättre avkastning. Låter Veikkaus och Svenska Spel motbevisa argumentet med sannolikhet för vinst per runda... 

Hur kan vi då motivera dessa höga kurser? En motivering kan ligga i att bolag i framtiden har en bättre lönsamhet än idag (använder resurserna bättre och mera effektivt än tidigare samt teknologin automatiserar allt mera) och att kostnaderna förs delvis in i konsumentpriset utan att signifikant påverka efterfrågan. Har dock inte upplevt ett enda bolag förutom Apple som kunna göra detta, frågan är om det håller i framtiden också.

Affiliate länk till Daniel Wellingtons November kampanj med upp till -50% rabatt, gäller 19.11.2021 till 30.11.2021.