Finland har under de senaste åren blivit ett land som allt fler ifrågasätter när det gäller det ekonomiska klimatet. Med ständigt höjda skatter, stigande levnadskostnader och en av Europas högsta inkomstskatter har landet blivit en utmanande plats för många medel- och höginkomsttagare. En del väljer att kalla sig "skatteflyktingar" och ser sig om efter bättre alternativ över Östersjön – som till exempel Sverige.
I vissa fall är Finland ett bra alternativ, dock är det för folk som kan nyttja fulländad skatteplanering medan för andra är Finland inget paradis längre.
Höjda skatter och levnadskostnader i Finland
Under 2023 och 2024 har Finland infört flera skattehöjningar, inklusive ökade inkomstskatter för både medel- och höginkomsttagare samt nya avgifter inom olika sektorer. Samtidigt har levnadskostnaderna – inte minst för bostäder, el och mat – fortsatt att stiga, vilket ytterligare har pressat hushållens ekonomi. Momssatserna har höjts under 2024 och 2025 som sakta men säkert driver upp levnadskostnadern och inte minst höjda bränsleskatter.
Med en toppskattesats som kan nå upp till över 50 procent för höginkomsttagare och en progressiv beskattningsmodell som belastar även medelinkomsttagare kraftigt, upplever många att deras nettolön är för liten i förhållande till deras arbetsinsats och levnadskostnaden.
Sverige som alternativ
I kontrast till Finland har Sverige under 2025 presenterat flera fördelaktiga ekonomiska reformer. Bland annat har man ökat skatteavdragen för medelinkomsttagare och självständiga näringsidkare, vilket gör att fler kan behålla en större del av sin inkomst. Sveriges marginalskatter är också generellt sett lägre för medelinkomsttagare, och de senaste reformerna syftar till att underlätta sparande och ekonomisk trygghet för hushållen.
Trots att Sverige också har sina ekonomiska utmaningar, inklusive höga priser inom vissa sektorer, ses landet som ett mer gynnsamt alternativ av många finländare. Skattereformerna 2025, som inkluderar ökade avdragsmöjligheter för pensionssparande och boendeutgifter, bidrar till att skapa en stabilare ekonomisk grund för många.
Även om lösningarna inte skapar en förmögenhet för individen det första året kommer det på långsikt att bidra med positiv effekt på hushållen och ekonomin.
Skatteflykting, en stålt sådan
Fenomenet med ”skatteflyktingar” är inte unikt för Finland, men det växer i takt med att skillnaderna mellan länders skattepolitik blir tydligare. För de som arbetar i internationella företag eller har möjlighet till distansarbete blir det allt mer attraktivt att flytta till ett land där levnadskostnaderna är rimligare och skattesystemet är mindre betungande.
Inte minst har många finska pensionärer flyttat till Spanien, Portugal och Schweiz. Schweiz är dock endast för de med lite större förmögenhet. Främst har flytten berott på skattemässiga skäl men varför inte njuta av varmt klimat och bättre köpkraft i Spanien än att sitta i en liten etta i mörka Finland och knappt kunna betala räkningarna.
De som anser att man ska stanna i ett land av solidaritetsskäl (du har fått en utbildning och sjukvård som yngre) tillhör ofta en generation som främst upplevt ekonomiska uppgångar. Deras levnadsstandard har förbättrats varje år i snitt och har upplevt ofta en stor ekonomisk revolution i landet där allt blivit bättre. Nu ser många att allt blir sämre, hälsovården är dåligt och kan i många fall orsaka permanenta skador på individer när vård inte får i tid. Skatter höjs men man för allt mindre för dessa pengar gör många frustrerade. Att uppnå samma levnadsstandard som sina föräldrar är nästan omöjligt och landets framtidsutsikter finns ej, ger ingen större orsak för yngre eller äldre att ens stanna i landet. Därför en liten uppmaning till Finland att se över vad är det folk oftast vill ha? Trygghet, bra hälsovård, bra lön (med marginell skatt) och en framtid för kommande generationer är säkert något många är överens om. Dessa punkter kunde Finlands regering tänka på när de gör sina beslut, att öka administrativa lager inom offentliga sektorn löser inte dessa utmaningar, de förorsakar dem då pengarna tar slut för snabb.
Sverige har sina utmaningar, organiserad brottslighet, ett brustet skolsystem (orsakat delvis av försäldrarna som inte vågar medge att de är problemet) och oro om framtiden. Dessa utmaningar är faktiskt små när man jämför med Finland och det finns några orsaker till det. Första är att Finland är långt skuldsatt och takten är ohållbar (ökad skattepress på kommande generationer), andra är finska hälsovården har skurits ner till en nivå där man inte är garanterad vård (officiellt är man garanterad vård men verkligheten stämmer inte överens med varumärket man vill marknadsföra), trejdje är beskattningen (verkliga beskattningen idag som är skillnaden mellan arbetarens bruttolön och nettolön) är för hög och det inkluderar pensionsavgifterna på 25% som tas från dagens arbetstagare.
Anmärkningsvärd skillnad är att arbetsgivaravgifter är högre i Sverige (31,42%, 2024) än i Finland (20,1%, 2024 med normal inkomstgräns för anställda). Det beror på att i Finland stör arbetstagaren för en del av arbetsgivaravgifterna vilket inte sker i Sverige till samma utsträckning. Konstigt nog har Sverige högre bolagsskatt (finska samfundsskatten) på 20,6% medan Finland har 20%. Trots detta har finska ekonomin svårt att köra igång. Så några små argument varför Finland inte är attraktivt och framtidsutsikterna inte ser ljusa ut om inte man korrigerar fundamentala problemen.
Slutsatser
Medan Finland fortsatt brottas med sina ekonomiska utmaningar, ser många på Sverige som ett föredöme när det gäller att balansera skatter och ekonomisk frihet. Inte minst har hushållens förmögenhet och levnadsstandard ökat i Sverige samtidigt som den stått stilla i Finland. De finska beslutsfattarna står inför en svår uppgift – att skapa ett mer konkurrenskraftigt skattesystem utan att kompromissa med landets välfärd. Om detta inte sker riskerar Finland att förlora fler medborgare till sina grannländer och fortsätta sin ekonomiska nedåtspiral.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar