Nvidia / AI och stora förhoppningar som blir en flopp

 AI revolutionens favoritbarn, Nvidia har ett marknadsvärde över 3 000 miljarder dollar, högre marknadsvärde än Apple och andra största bolaget på jorden till marknadsvärdet efter Microsoft. Nvidias aktie har stigit över 150% under 2024 och inget kan stoppa bolaget från att ta över hela världen. Eller kanske något kan stoppa bolaget, en AI bubbla som spricker likt IT- bubblan eller bostadsbubblan i USA? En stor skillnad är att dessa chip bolag gör långt positiva resultat till skillnad från .com bubblan då bolag inte nådde ett positivt resultat.

Syftet är att kritiskt granska Nvidias marknadsvärde idag, hur marknaden ser ut och lyfta fram den kritik som man borde beakta om man tycker att Nvidia är för lågt värderad. 

Bakgrund

AI boomen drog igång 2023 med hjälp av Chat GPT (lanserades november 2022), sen dess har bolag investerat stora summor i AI. Inte minst Microsoft som köpt sig in i OpenAI (utvecklaren av Chat GPT) och andra bolag som börjat investera i AI. Vad många glömt är att AI är ett brett område, många av AIs områden har existerat långt över 10 år redan. Machine learning t.ex. har funnit väldigt länge och utnyttjats inom många områden i affärslivet, dock har man inte kallat det AI utan automatisering av arbetsmoment. AI typer är bland annat:

• Speach recognition
  
• Machine learning
  
• Deep learning
  
• Virtual representatives
• Natural language
• Decision management
• Biometrics

Vad har allt detta med Nvidia att göra? Enkelt, Nvidia tillverkar komponenter till datorer och annan elektronik vi använder i vardagen. Främst deras chip som ger datorn sin grafiska process kapacitet (GPU i datorns tekniska beskrivning). Chipen de tillverkar ska nu vara snabbare, bättre och effektivare än alla tidigare, de ska också har kapacitet att tänka längre och bättre än tidigare då de endast följed specifika kommandon. 

Nvidia gjorde sin succe just med grafiska kort, de var designade för dator spel och högt uppskattade. Kort fattat bäst i sin klass för en tid. Idag är deras chip hjälpsamma för AI uppgifter, chipen kan tydligen fungera likt människans hjärna i att tänka och lösa olika utmaningar, med en skillnad, kapaciteten är inte lika begränsad som vår hjärna.Nvidia är också på en marknad som har ett begränsat antal producenter, något som ger dem en möjlighet att prissätta sina produkter högt tillsammans med konkurrenterna (dock risk för "tacit collusion" en form av omedveten kartell verksamhet).

Nvidia idag

Idag värderas Nvidia till världens andra största bolag med marknadsvärdet, 3 000 miljarder dollar och varit en av de främst bidragande bolagen till att S&P 500 och NASDAQ indexen stigit kraftigt ett tag.

Varför lyfta fram kritik mot Nvidia, enkelt sagt måste bolaget dominera hela AI marknaden för att motivera dagens värde. Då kanske man tänker att dagens aktiekurs reflekterar marknadens förväntningar på bolagets framtida kassaflöden. Det är korrekt enligt finansiell teori (och DFC modellen) men finansiell teori är en teori som baserats på historiska observationer och framtiden är alltid svår att förutse. 

Idag har Nvidia en bruttomarginal på 73%, rörelsemarginal på 54% och nettomarginal på 49% (2023 bokslut, bokslutsdatumet är sista januari 2024). Inga dåliga marginaler och utvecklingen har varit positiv på årsbasis, bruttomarginalen, rörelsemarginalen och nettomarginalen har ökat sedan 2023 och 2022.  Dock är jämförelseåren något dåliga att använda drivet av corona, komponent brister och allt annat trevligt som hände under dessa år. Tittar man på Q1 2024 jämförts med Q1 2023 har omsättningen ökat 262%, bruttomarginalen ökat till 78%, rörelsemarginalen  till 65% och nettomarginalen till 57% (alla bättre än 2023, dock ett svagt jämförelse år). 

Eget kapital per bokslutet var 17,23 USD per aktie och 19,74 USD per aktie för Q1 2024, ger P/B siffran 71 per bokslutet och 62 för första kvartalet 2024. Nvidia är inte överskuldsatt utan har en god solvensgrad så från det perspektivet inga oroligheter.

P/E siffran ligger på 102 per bokslutet och 72 per rullande 12 månader. Vad man måste beakta är att Nvidia har köpt tillbaka egna aktier från marknaden för 9,7 miljarder dollar per bokslutet 31 januari 2024 och 8 miljarder under Q1 2024. Detta håller uppe bolagets marknadsvärde men är något oroväckande om ej styrelsen och ledningen vet något som marknaden inte vet. Intressant är att Nvidia inte separerar egna aktier i balansräkningen utan endas i specifikationen av eget kapital. Avviker från de flesta noterade bolagen som separerar egna aktier genast i balansräkningen. 

För att P/E siffran skall sjunka till lite rimligare nivå, säger 30, måste Nvidia öka sitt rullande 12 månaders resultat 2,4 gånger, till omkring 40,81 USD per aktie. Kan krävas en del, men om man samtidigt köper egna aktier så är det inte omöjligt (dock minskar egna kapitalet i bolaget). Givet marginalerna hålls på samam nivå innebär det att bolagets omsättning utvecklas från cirka 80 miljarder till 191 miljarder för att uppnå resultat per aktie. Baserat på Q1 2024 omsättningen betyder det en ytterligare 80% tillväxt i omsättningen de närmaste åren.Stora tillväxt förväntningar och något jag är skeptisk till.

Per bokslutet sista januari 2024 kan estimeras att bolaget har cirka 80% av GPU marknaden, med andra ord har de nästan monopol på marknaden (lite som Microsoft). Det finns otroliga tillväxt förväntningar på GPU marknaden, en tillväxt på över 30% per år förväntas vilket låter kraftigt och frågan är om det är sannolikt och rimligt. Det får man själv avgöra men jag finner inte det sannolikt och rimligt. Problemet är att när något blir populärt så har vi tendensen av att skruva upp förväntningarna utan att tänka på om det är sannolikt och rimligt. 

Intressant med Nvidia är att de investerat stora summor i utveckling och här kommer en stor skillnad, Nvidia har skapat cirka 0,62 USD per investerad dollar medan branschen allmännt skapar 1,15USD per investerad dollar. Detta är relevant, för om man inte kan skapar mera omsättning eller samma som investerad kommer man att se ett negativt utfall på långsikt. Nu är vi inne på NPV (net present value) som är relevant då man investerar vare sig i nya anläggningar eller i tekonologi (verktyg etc). Nvidia har investerat väldigt mycket de senaste åren och det kan vara en orsak varför de vuxit snabbare än några andra konkurrenter samt varför de ligger steget före. Med andra ord har Nvidia gjort smarta investeringar dock måste omsättningen ökat signifikant för att betala tillbaka alla investeringar. Om detta inte sker med en god marginal är det många som kommer att bli besvikna.

Branschen har dock sina sykler, ibland går det upp och ibland ner. Om det nu går upp innebär det också att det vid något skede går ner (något finansiell teori sällan klarat av att beakta då man inte förstått att ett bolag kan inte bli större än hela globala marknaden).

Det positiva med Nvidia är att de gör ett positivt resultat, med andra ord bränner bolaget inte ägarnas pengar utan bidrar med positiv utveckling för ägarna. Priset idag kanske reflekterar mera FOMO (fear of missing out) än trovärdig framtida utveckling, något som är svårt att acceptera.

AI

 Ordet AI får människor att bli galna idag, allt med AI motsvarar det man tidigare kallade .com, ordet har blivit en hype om att vi som människor inte längre behöver jobba utan pengar rullar in på kontot och vi kan ligga på stranden med en piña colada. Om detta händer har vi nog inte en drink i handen utan är arbetslösa och undrar hur vi ska betala fakturorna. Den utopiska världen kommer inte om inte vi ändrar på samhället och eliminerar politiska konflikter, då kan vi uppnå denna utopi. Om man tror att AI kan sköta ens jobb innebär det att man inte längre kan skapa nytta, kan man inte skapa nytta övergår man kort sagt till en börda. En börda är en som inte bidrar till samhället eller männskligheten på ett eller annat sätt och månne inte AI vid något skede konstaterar detta. Undrar vad resultatet av det blir.

Allt med AI är inte farligt eller dåligt, den hjälper till med text formatering och mycket annat. Ett verktyg som gör oss effektivare. Inte minst finns det massor av människor som beskriver hur man utan att göra något kan outsourca sina arbetsuppgifter till AI eller bli miljonär på att AI gör allt för en. Låter något bekant...

En dyster framtid

Behöver vi vara oroliga över AI, arbetslöshet, krig och andra faktorer. Det beror på, de som utvecklar AI är de som har vår framtiden i sina händer. Om de gör dramatiska fel kommer vi alla att betala notan, därför har de ett stort ansvar och man hoppas på att någonstans i koden finns skrivet att AI inte får skada människor som i så många filmer och debatter nämnts. 

För en del av oss kommer AI att begränsa vår framtid, vi måste troligen omskola oss och lära oss nytt för att betala räkningarna. För andra är det en ljusare framtid med potentiella väl avlönade arbetsuppgifter. Nvidia är bara en dela av detta och frågan om bolaget är väldigt högt värderat kan man väl konstatera att ja, om man vill tro på att framtiden är så ljus som de påstår får man ta risken men det kan slå tillbaka och hårt. 

En fråga att ställa sig är om Nvidia kommer att äga hela AI chip marknaden eller kommer det upp andra bolag som tar Nvidias framtida marknadsandelar? Kommer det nya bolag drivet av lukrativa marginaler som pressar ned priserna och sänker Nvidias marginaler? 

Igår är histroia, idag är nutid och imorgon är ett mysterium, det blir intressant att sitta på sidan och titta hur Nividias framtid utvecklas men risken är jag inte villig att ta. Är du villig att ta den risken?

 

Pension och Pensionssparande: Generationers dilemma

 Pensionen och pensionssparandet är långt borta för många medan för andra är det en besvikelse varje månad när man ser hur liten summa som kommer på kontot. Inte minst att det tar omkring 22,7 år aktivt arbetande för att uppnå en pension som motsvarar en pension med noll arbetsdagar (Kauppalehti länk).

Pensionssystemen i Finland och Sverige har genomgått betydande förändringar under de senaste decennierna för att anpassa sig till demografiska förändringar och ekonomiska utmaningar. I detta inlägg kommer jag att dyka i finska och svenska pensionssystemen för att bättre förstå hur de utvecklats, hur ser det ut för min åldersgrupp och hur mycket betalar vi varje månad, år i pensionsavgifter.

Pensionsavgifter i Finland och Sverige

I Finland står arbetstagaren för en del av pensionen, med andra ord dras pensionen från bruttolönen vilket minskar på konsumtionskraften idag. Tabellen nedan visar fördelningen av pensionsavgifter mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. I Finland betalar arbetstagaren 7,15% av sin bruttolön till sin framtida pension medan arbetsgivaren står för resterande andel.

I Sverige betalar arbetstagaren en pensionsavgift på 7% av lönen och ingår i preliminärskatten man betalar. Arbetsgivaren står för 10,21% av arbetstagarens lön i pensionsavgift. I Sverige är därmed pensionsavgiften 17,21% som betalas vilket tydligt är en mindre del än vad som betalas i Finland. Arbetstagarens andel även om marginellt lägre i Sverige har en stor inverkan på ekonomin i sin helhet, det är ju inte frågan om en person utan alla arbetstagare i samhället som har en lite större summa att konsumera vilket bidrar med positiv effekt på ekonomin.

Man kan ställa sig frågan varför pensionsavgiften är högre i Finland än i Sverige och svaret kommer vi att få snart (titta på procentuella inbetalningen i pensionssystemet nedan, har tyvärr inte hittat liknande information för Sverige).

Både Finland och Sverige har välutvecklade pensionssystem som bygger på en kombination av offentliga och privata pensioner. I Finland administreras pensionssystemet av FPA (Försäkrings- och pensionsanstalten), medan det i Sverige sköts av Pensionsmyndigheten och privata pensionsförsäkringsbolag. I Finland finns det ett trepelarssystem bestående av en allmän pension, en tjänstepension och en frivillig privat pension. I Sverige är pensionssystemet uppdelat i en allmän pension, en tjänstepension och en privat pension.

Förändringar i pensionsåldrar

Både Finland och Sverige har sett en ökning av pensionsåldern under de senaste årtiondena. Detta beror delvis på den ökande medellivslängden och behovet av att finansiera pensioner under en längre tid. I Finland har den officiella pensionsåldern höjts från 65 år till 65,5 år och är på väg att gradvis ökas till 67 år. I Sverige har den officiella pensionsåldern höjts från 65 år till 66 år och planeras att stiga till 67 år.

Pensionsåldern har dock som i många länder stigit och mellan 2026-2029 är pensionsåldern i Sverige 67 år medan för min åldersgrupp (född 1984-1996 ligger den på 69 år). I Finland skulle min lägsta möjliga pensionsålder vara 67 år och 9 månader motsvarande 66 år i Sverige enligt dagens information. Även om pensionsåldern inte är fastspikad kan man konstatera att arbetslivet förlängs hela tiden men ändringarna har kommit något långsamt och kanske sent i vissa fall. I Finland har man också bundit pensionsåldern till förväntade livslängden vilket kan betyda att vissa år stiger pensionsåldern för att sedan falla andra år. Mycket beror på hur länge vi tänker leva eller hålls i liv. 

Räkna din förväntade och tidigaste pensionsålder i Finland

Förändringar i pensionsålder har lett till debatter och diskussioner kring huruvida det är rimligt att arbeta längre innan man går i pension. Vissa menar att det är nödvändigt för att hålla pensionssystemen hållbara i ljuset av den åldrande befolkningen och ökade kostnader för pensioner. Å andra sidan hävdar andra att det är orättvist att tvinga äldre arbetstagare att fortsätta arbeta längre, särskilt med tanke på att vissa yrken kan vara fysiskt krävande. Motiveringarna i sig är giltiga men man har inte ställt sig frågan om en person som gjort fysiskt arbete kund flytta till ett kontorsjobb mot slutet av arbetslivet vilket skulle kunna öka antalet år i arbetslivet. Frågan om omskolning etc blir då en faktor som inte borde skapa problem givet individen är villig att lära sig något (lite som grundskolan, tvingande och delvis nyttigt för individen och samhället).

Generationella dilemman

De höjda pensionsåldrarna har också gett upphov till generationella dilemman. Många unga människor oroar sig för att de inte kommer att kunna njuta av samma förmåner som äldre generationer när de når pensionsåldern. De fruktar att de kommer att behöva arbeta längre och att pensionerna inte kommer att vara tillräckligt generösa för att täcka deras behov.

Samtidigt känner äldre människor oro över att deras pensioner kanske inte är tillräckligt höga för att täcka deras kostnader under pensioneringen, särskilt med tanke på den ökade livslängden och eventuella hälsoproblem som kan uppstå med stigande ålder.

Dessa generationella dilemman har fört med sig en diskussion om rättvisa och solidaritet mellan olika åldersgrupper. Det finns en ökad medvetenhet om behovet av att balansera behoven och intressena hos både äldre och yngre generationer för att säkerställa ett hållbart och rättvist pensionssystem.

Dilemmat man inte vill medge är att speciellt i Finland har äldre personer betalat förhållandevis lite i pensionsavgifter jämfört med dagens läge. På 60-talet betalade man 5% för att gradvis stiga till dagens nivå. Med andra ord har man underfinansierat pensionssystemet i cirka 40 år och fakturan betalas idag av personer i arbetslivet. Om vi kan medge detta kan vi också korrigera framtida utmaningar i pensionssystemet. Då ska man också komma ihåg att man sedan 90-talet vetat att nativiteten i Finland varit väldigt låg och därmed inte finns matematiskt tillräckligt med personer som finansierar systemet när babyboomers pensionerar sig. 

Grafen nedan visar pensionsavgiften som betalats i Finland, vi sera att förs kring år 2000 höjde man radikalt avgiften för att finansiera en stor del av ackumulerade underskottet. 

 

Man kan också ställa sig frågan om Finlands pensionssystem med några stora pensionsbolag är effektivt eller om man borde sätta ett tak på vad kostander max får vara i förhållande till förvaltat kapital? Ska finska pensionsbolag erbjuda och marknadsföra tjänster mellan himmel och jord eller borde de enbart fokusera på att förvalta pensionskapitalet på bästa sätt? 

Slutsats

Pensionssystemen i Finland och Sverige har genomgått betydande förändringar under de senaste årtiondena för att anpassa sig till demografiska förändringar och ekonomiska utmaningar. Höjda pensionsåldrar har lett till diskussioner och dilemman mellan olika generationer om rättvisa och solidaritet. Det är viktigt att fortsätta att diskutera och utveckla pensionssystemen för att säkerställa att de är hållbara och rättvisa för alla medborgare, oavsett ålder.

Finland har 1,6 miljoner pensionärer och en befolkning på 5,6 miljoner, med andra ord är 28,6% av befolkningen pensionärer och andelen kommer att öka om inte nativiteten eller inflyttningen ökar. Om Finland vill undvika en försämrad framtid för kommande generationer borde man stöda inflyttningen och försäkra hälsovård och utbildning för kommande generationer.  

Samtidigt har Sverige 2,3 miljoner pensionärer och en befolkning på cirka 10,5 miljoner vilket motsvarar en pensionärsandel på 21,8% av befolkningen. Också hög andel men inte lika dramatisk som i Finland. Då ska man beakta att Sverige sett en befolkningstillväxt de senaste 30 åren medan Finland krupit sig framåt till dagens befolkningsmängd (lite som vår BNP utveckling de senaste 14 åren).

Man kan inte direkt jämföra pensionssystemet i Finland och Sverige då de avviker något från varandra. men vad man kan fråga sig är om något fungerar väl i ett annat land, varför inte försöka implementera det i hopp om att förbättra pensionerna och den vägen bidra med bättre säkerhet för kommande generationer.