Att inte återbetala sin skuld har främst i Europa sets som en grov synd. Hur kan Europeiska länder avstå sina skulder? Det är ju endast problem länder så som Argentina, Grekland och Ryssland som inte betalar sina lån.
Börjar låta som rysk roulett. Nu spekulerar man lite om staterna inte betalar sin skuld och istället skulle bli förlåtna för en del eller majoriteten av lånen. I detta fall kunde det endast vara den andelen som Central bankerna köpt, för om de sprider sig till investerare och skattebetalarnas pensioner så kommer vi att se stora värdenedskrivningar och många missnöjda människor. I värsta fall lär kreditmarknaderna frysa så som 2008, men det kommer inte Central bankerna att tillåta. Som man ser verkar situationen inte bra, eller bra för dom som kan ta mycket lån till låg ränta. De kan allokera pengarna till tillgångar dit överskottet från Central bankernas sedelpressar går. I princip garanterar Central banker ingen risk på marknaden, så fort marknaderna blir oroliga så ökar man på takten och mera pengar flödar in. När sedelpressarna går heta har valutor ofta börjat tappa värde och hög inflation väntat bakom hörnet. Hög inflation betyder höga räntor, höga räntor betyder att lönerna börjar stiga och vice versa.
Men tillbaka till ämnet om statsskulderna och möjligheten att förlåta dessa (som sylten i bullan).
Varför skulle Europa vilja välja samma riktning som Argentina? Ett svar kan vara de gamla problemen som kommer fram, de kan inte hantera pengar ansvarsfullt. Om man är ansvarsfull så tar man svåra beslut som gynnar alla på långsikt, men sällan blir man återvald inom politiken för att göra det som behövs, man blir vald för att säga det andra vill höra. Till dessa hör ”sänkta (höjda) skatter”, ”bättre (billigare) hälsovård” samt de populistiska och numera populära ”bort med invandrarna (dock inte jag fast mina föräldrar eller fru är det)”. Det är ett exempel fall av intressekonflikter och något att göra en djupdykning i.
En liten titta på statsskulderna och vem som ligger bäst och sämst till.
Beakta att grafen nedan endast reflekterar statsskulden och inte totala skulder och obligationer staten har, orsaken varför jag inte har visat dom beror på att stater ofta ändrar på regleringar för att kringgå sina plikter till medborgarna.
Som vi ser har Grekland en stor skuld att bära medan Estland njuter av små skulder. I nationalekonomi tycker man om att granska statsskulden i förhållande till BNP (ekonomins storlek). Lite som bolags skuldsättningsgrad är det en mätare för risk och meddelar om man måste börja göra något eller kan fortsätta njuta av rundturen. Vi ser tydligt att Grekerna har det jobbigt, de måste nog sälja mycket oliver för att få skulden betald och helst inkludera försäljningen i bokföringen (brukar underlätta samlingen av skattemedel). Man ser tydligt att syd Europeiska stater har stora skulder som kan bero på deras kultur ”maniana” och lite vin lär lösa problemet. I norr ser situationen bättre ut som kan bero på vår långa och mörka vinter, samla (spara) för sämre tider. Lite som ekorren lönar det sig att ha lite undangömt när vintern kommer.
Vad ligger statsskulderna på och vad är räntorna?
Här framkommer lite intressant fakta, Tysklands räntor är i många fall negativa och det har den varit sedan 2019 (tråkigt att man inte får bostadslån till negativ ränta, förutom i Danmark). Det betyder att Tyskland kan ta lån utan att betala någon ränta alls (egentligen betalar man till Tyska staten för att få äran att ge dem et lån) sällan har något liknande skådats. Men förstår, Tyskarnas mentalitet och detalj orienterade ingenjörer vill inte ha allt för mycket skulder och det gör dem efterfrågade.
Italien och Grekland har räntor på över 1% vilket är högt under rådande läge, även med en låg ränta kan det uppstå problem om skulden är stor och skatteintäkterna inte ökar (givet att andra offentliga kostnader förblir konstanta, det är ett dåligt antagande med tanke på vad för folk som sköter om den kassan). Grekland toppade statistiken 2012 med en ränta på 22,50% vilket berodde på problemen som kom fram och sedan dess har en del av Grekiska statens (skattebetalarnas) egendom likviderats. Men är det inte absurt att stater kan ta lån till negativ ränta? Med tanke på hur dåligt vissa skött sina finanser, eller är tanken att låta dom överskuldsätta sig så att de senare måste sälja egendom billigt?
Frågan hur man kan lösa dessa Europeiska staters stora skulder? De främst utmaningar kan ligga i att stänga sedelpressarna och höja på räntorna. Vid något skede måste man sluta servera alkohol till kunderna, de kan ju bli våldsamma som Sven på Stureplan. Det skulle resultera högst sannolikt i konkursvåg då bolag som normalt aldrig hålls flytande skulle försvinna. Med andra ord är det frågan om att trycka på ”reset” knappen, en snabb och jobbig process som kan jämföras med ”vit månad”.
Stora frågan är då vad Central bankerna tänker göra, sedelpressarna kan inte gå på hög vara förevigt. Kanske 2% inflation som mål inte lämpar sig i dagens samhälle. Ekonomiernas struktur har förändrats lite sedan målena etablerades och då kan man också anpassa målen enligt ekonomier. Beakta att andra Central banker som FED, Japans och Kinas Central banker har en betydande roll och kan påverka ECBs beslut. Det uppstår genom valutamarknaderna då alla vill exportera dyrt men importera billigt. En räntehöjning skulle höja på valutans värde (om ej marknaden förväntar sig total kollaps) vilket hämmar exporten men gynnar importen. Kom ihåg att detta är en förenklnig, flesta bolag har valutakonton i vilket fall de endast har en excel risk men marginell transaktionsrisk.
En liten kommentar till dom som anser att ökning av räntan är dålig för ekonomin. Kortsiktigt ja, det stramar åt kreditgivningen åt riskfyllda bolag och hushåll som kanske inte borde få lån (kom ihåg, att skjuta upp ett problem löser inget, lite som när väktaren säger att du fått nog men han vet ju inte att du först har börjat dricka). Det om allokerar kapital från aktiemarknaden och bostadsmarknaden till räntemarknaden. Bolags finansieringskostnader stiger för riskfyllda bolag även börsbolag, betyder att investerare inte kan blint placera sitt kapital, värderingar och riskanalyser måste göras noggrannare. Tänk rationellt, om ett bolag inte klarar av att betala en 2% ränta på sina lån lär verksamheten inte vara lönsam och inte medföra stort samhällsvärde. Inte lånar man ju till kompisen som aldrig betalar tillbaka heller, eller gör man det idag?
Vi får se hur detta spel slutar och hur länge det kan fortsätta. Inte ens Japan har utfört så omfattande stimulans som vi ser nu och stor kris var det inte före corona viruste kom. Krisen fanns hos Central bankerna och deras inflations mål.
Lämna gärna din egn synpunkt i kommentarerna.
Källa: Eurostat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar