De senaste månaderna har olika låneräntor stigit kraftigt (EURIBOR, STIBOR, FEDs styrränta och andra räntor under 2022) och nu har också ECB vågat höja styrräntan med 0,5%. Dags att öppna champagnen och skåla för snart måste man betala för de pengar man lånat (hur jobbigt de än må vara). Orsaken till räntehöjningarna ligger i inflationen som fortsatt löper amok i ekonomin (skrev lite om inflationen i äldre inlägg, relaterat till Ukraina och i november 2021). Delvis avspeglas logistikutmaningarna som redan avspeglades kraftigt under 2021 men också energipriser som stigit kraftigt inte minst under 2022 som ett resultat av kriget i Ukraina. När energipriset stiger och förblir på en högre nivå så avspeglas det direkt i ekonomin som högre kostnader när producenter höjer sina priser för att täcka kostnadshöjningarna. Man skall inte glömma hela logistiken som är beroende av bränslepriser och också påverkar kostnaderna för varor.
ECB & EURIBOR
ECBs beslöt att höja styrräntan men samtidigt börja ett program för att stöda misslyckade stater (bl.a. Italien) via köp av deras statsskuldsbrev för att hålla räntan nere vilket är något skrämmande. Med andra ord finns det inget incitament för dessa länder att sköta sig då centralbanken räddar det dåligt uppfostrade barnet från allt. Gratis pengar till selektivt utvalda på andras bekostnad, låter inte som en rättvis lek. Denna rättvisa har dock saknats sedan finanskrisens början 2008. Frågan är då varför ECB tänker hålla problemländers statsskuldsräntor på en marginell nivå till andra euroländers? Orsaken är väldigt enkel, om de inte gör det finns det en stor risk att länder som Italien, Spanien och Grekland inte kan sköta sin skuld och i princip gör en konkurs (lite som Grekland 2011). Det skulle innebära att risken för att euron som valuta kollapsar och slutar att existera blir för stor. Tänk såhär, varför skulle länder som Tyskland och Finland vilja ha euron om de måste betala andra länders skulder eller rädda dom igen? Alternativt skulle länder som Italien träda ut ur euron vilket direkt skulle reflekteras i en starkare valuta och kunna innebära en försämrad konkurrenskraft för exportindustrin.
Grafen nedan visar hur snabbt och kraftigt marknadsräntorna stigit och att de förväntat sig ränteökningar. Sedan 2016 har bland annat också EURIBOR 12 månader varit negativ och nu vänt kraftigt upp vilket påverkar speciellt många som tagit bostadslån under de senaste 12 månaderna i Finland. Tycker själv att det inte är något man skall mista nattsömnen över utan istället fokusera på att hålla sin konsumtion och sina kostnader i styr, eftersom nästan allt kommer att fortsätta att bli dyrare, även om man inte önskar det eller vill tro på det.
För tillfället åtnjuter bland annat Finland och Tyskland av att euron är en relativt svag valuta då Italien, Spanien och Grekland fortfarande är med. Tänk på hur snabbt dollarn har stärkts till euron under 2022 (grafen nedan), det betyder att bolag i USA kan nu till ett förmånligare pris köpa varor från euroländer (givet att köpet sker i euro men även i dollar blir det billigare om ej euro bolag prissatt fullt ut dollarns valutaförstärkning, detta antagande är viktigt och relevant att förstå). Som grafen nedan visar har dollarn förstärkts (euron försvagats) med omkring 20% sedan början av 2022.
Riksbanken
Sveriges Riksbank (bäst känd som "bara" Riksbanken) bestämmer styrräntan som påverkar bland annat bolåneräntorna. Som alla andra centralbanker ansvarar Riksbanken för att håll inflationen i styr i samhället. Nu när inflationen varit kraftig också i Sverige har Riksbanken höjt räntan två gånger, första höjningen kom i maj från 0% till 0,25% och senaste höjningen på 0,5% skedde 6 juli till 0,75% (med andra ord samma som ECB).
Med andra ord följer Riksbanken ECBs beslut väldigt noga och kontinuerligt, vilket är fullt förståeligt med tanke på att ränteförändringar påverkar valutan som sedan påverkar export industrin.
FED
USAs centralbank har varit den första centralbanken ute med att höja räntan redan i februari och efter det höjt räntan hela 4 gånger. För tillfället ligger räntan på 2,25% vilket är långt över vad vi ser i Europa som ser motsvarande inflation. Orsaken till att FED kunnat höja räntan så många gånger beror på att amerikanska ekonomin bättre anpassar sig till stigande räntor, även om det finns stora risker. Men skillnaden till Europa är att USAs delstater inte uppvisare en lika splittrad ekonomi demografiskt eller strukturellt. Därför kan de höja räntorna snabbare och utan större besvär, med andra ord är FED mycket mera flexibel och gör snabbare beslut.
Sammanfattning
Tydligen har många blivit oroliga över stigande räntor. Börserna rasar, skuldebrevs värde sjunker, bostadspriser sjunker men lönerna följer inte inflationen. Är det en orsak för oro eller något vi borde vänja oss vid? Själv anser jag att det är något vi måste vänja oss vid. Konstant tillväxt och bättre livskvalitet finns inte och kommer inte att finnas. Det betyder att man måste ge upp en del av konsumtionen man vant sig vid. Om man har många små lån kan det löna sig att kombinera lånen och sänka på räntan och kostnaderna. Kanske inte gå ut på fina middagar varje vecka utan endast var andra vecka. Vissa uppoffringar lär behövas även om det känns obekvämt.
Räntehöjningarna är inte en dålig sak, det är en bra sak. För om räntor stiger till 5% eller över för en längre tid så kan ekonomier rensas på zombiebolag och hushåll. Låter kanske groteskt men är hälsosamt. Tänk dig en otroligt överviktig person som äter varje dag mera, vid något skede måste matvanorna förändras eller så kan man förvänta sig en tidig begravning och en fet räkning från hälsovården före det.
Här kommer det jag ser mest fram emot, hur stora kreditförluster kommer bankerna att göra. Än så länge har de varit små och extra reserver gjorda under coronan har främst lösts upp. När räntorna stiger lär kreditförlusterna öka något, men hur mycket får vi se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar