Vilka ETF har jag i min portfölj?

 Öppnar upp vilka ETFs jag har i min portfölj för tillfället och vilka fördelar och nackdelar ETF har. Man kan fråga sig varför teckna i en traditionell fond efter detta inlägg, ger min syn på saken i slutet på inlägget.

Snabb upprepning för de som inte vet vad en ETF är, en ETF är en fond noterad på börsen som kan handlas lika lätt som vanliga aktier. ETF har ofta lägre kostnader än en traditionell fond vilket beror på att man inte har löpande teckningar och inlösningar (endast vid notering och vid eventuell upplösning av ETFn). Man kan lätt titta vad för bolag en ETF innehåller och utbudet av olika ETF är stort, från återinvesterande till ETF som betalar dividender. En ETF måste hålla sig inom investeringsramen precis som alla andra fonder och ur det perspektivet finns det inte någon extra konkursrisk.

Fördelar med ETF

En ETF (Exchange Traded Fund) är en fond som kan handlas på börsen lika lätt som en vanlig aktie. Det innebär att du snabbare och lättare kan köpa eller sälja jämförts med en traditionell fond vars teckning och inläsning kan ta upp till fem dagar innan registrerat eller mottagande av pengarna. Här kom redan första fördelen med en ETF, den är lättare att sälja eller köpa än vanliga fonder. Andra fördelen ligger i kostnaderna som ofta är en bråkdel av traditionella fonder. När man tar bort löpande administration med teckningar och inlösningar och endast balanserar fonden en till fyra gånger per år har man effektivt dragit ner på kostnaderna. Tredje fördelen är det stora utbudet av ETFs som täcker mängder av industrier, geografiska områden, bolags mognadsfaser med fler, utbudet verkar oändligt.

Nackdelar med ETF

Nackdelen med en ETF är att ibland kan värdet ligga under eller över underliggande tillgångarnas värde. Med andra ord betalar folk ibland mera eller mindre än om man skulle köpa alla innehav i proportion. Detta må låta konstigt men verkar allmänt och vardag under volatila dagar. Andra nackdelen med en ETF är relaterad till första, snabb handel är inte alltid den bästa lösningen för sparare. Det passar traders men kan driva sparare till onödig handel som inte ger någon nytta (förvaltaren gör dock pengar på er). Tredje nackdelen är också nämnd som en fördel, utbudet är stort men det innebär mera tid att hitta bra ETFs som uppfyller just de kraven man har. Även om de flesta liknande ETFs har exakt samma innehav kan de skilja sig i kostnad, balanserings intervall, möjlighet till användning av hävstång, användning av derivata instrument med fler. Sita nackdelen är greenwashing, ESG trenden har medfört att många marknadsför ESG fonder men samtidigt kan bolagen vara allt annat än miljövänliga, socialt ansvarsfulla och uppfylla ledningsstruktur. Speciellt socialt ansvarsfulla kan nog inte Meta (Facebook) vara och varje smarttelefon innehåller metaller som kommer från gruvor med barnarbetskraft (tänk på det nästa gång du köper en iPhone). Läs ESG konceptet som marknadsförs noggrant, det kan framkomma att fonden har som syfte att pressa ledningen till att minska på utsläpp och förbättra sina metoder vilket är en positiv sak även om fonden innehåller Shell, BP, Exxon eller Chevron. 

Vilka ETFs har jag i portföljen? 

För tillfället representerar ETFs cirka 0,96% av mitt placerade kapital. Med andra ord en väldigt liten andel vilket drivs av min placeringsfilosofi att vara en ägare i bolag och inte en i mängden. Nedan finns de ETFs jag för tillfället har.

iShares Global Infrastructure

iShares MSCI European Quality Dividend

iShares MSCI World Quality Dividend

iShares EDGE MSCI World Value Factor

iShares Asia Pacific Dividend

iShares Core FTSE 100

iShares STOXX 600 Real Estate

iShares MSCI Eastern Europe Capped

SPDR S&P Global Dividend Aristocrats

Wisdom Tree US Quality Dividend Growth

Eastern Europe, STOXX 600 Real Estate samt Wisdom Tree fonderna ligger något på minus till placerat kapital. På kort sikt kan det verka oroväckande att man betalat mera än vad marknadsvärdet är idag men mig stör det ej och ser det främst som en möjlighet att öka på innehavet. 

Som ni ser har jag främst iShares ETFs i min portfölj. Orsaken ligger främst i att iShares i de flesta fallen varit lättast tillgängligt på de plattformar jag använder. När jag valde dessa ETFs berodde det främst på att de innehöll de bolagen jag ville ha och kostnaden var marginell. Idag kan situationen vara något annorlunda då urvalet ökat men råkar då ut för samma dilemma som barn vid godishyllan. Vad ska man köpa med den begränsade summan man har? Många ser lockande ut men innehållet kan vara en besvikelse, kör man då med det säkra eller tar man en liten risk? Skall man sälja en ETF i hopp om att andra ger bättre avkastning?

Man får relativt lätt och snabbt svar på frågan genom att överväga transaktionskostnaderna, om kostnaderna är höga är steget för en försäljning och köp högre än annars. Alternativt om en ETF har varit väldigt dålig så kan det vara bättre at ta smällen och omallokera även om man i värsta fall måste sälja på förlust. 

Kan snabbt kommentera de ETFs jag har, de flesta betalar en dividend varje kvartal, med undantag European och World Quality Dividend som betalar två gånger om året. Wisdom Tree betalar ingen dividend utan återinvesterar de dividender fonden får. Handel med Eastern Euope har stoppats som en följd av kriget i Ukraina och värde rasade dagarna före handeln stoppades. Beslöt själv att inte sälja ETFn då efter att konflikter har lösts (kan ta många år ännu) behöver man bygga upp hela området och en kraftig tillväx boom kan skådas. Eastern Europe hade en del positioner i Ryska bolag som de eventuellt likviderade eller fortfarande försöker sälja vilket påverkar fondens NAV (Net Asset Value- motsvarighet till eget kapital i ett bolag).

 Varför en traditionell fond?

Mitt svar på frågan om traditionella fonders värde och betydelse är kort sagt, traditionella fonder bidrar med värde. Orsaken ligger i att de kan snabbare anpassa sig till förändrade marknadsomständigheter, hitta kommande stjärnor, värdera ledningens kompetens och bland annat identifiera konkursrisker. Visst är det sant att aktivt förvaltade fonder oftast förlorar mot en index fond på långsikt och att det är svårt att hitta vinnaren i myrstacken. Men passivare traditionella fonder kan skapa mervärde genom sitt urval av bolag. 

Om jag tittar på de ETFs jag har kan jag konstatera att de är passiva och balanseras med jämna mellanrum. Detta innebär att fonden kan bära på en stor risk innan balanseringen sker, jämförts med en traditionell fond. Man måste själv överväga om det är något man kan leva med och vill ha eller om man tycker att det är en för stor risk. Själv finner jag balanseringen lite tråkig då det finns bolag jag gärna skulle köpa ut från börsen, men om priset är över 500 miljoner euro så kan det vara lite svårt (kanske Nordea skulle bevilja det lånet, Nalle skulle nog ta det givet att räntan är bra och risken är måttlig). 

Uppföljning av Nordiska SPAC-bolag

 Följer upp situationen hos de Nordiska SPAC-bolagen och om det hänt något nytt på den fronten, skrev tidigare ett inlägg om de noterade SPAC bolagen och om att Virala gjorde nästan ett världsrekord i snabbaste köpet eller egentligen i deras fall en fusion.

Totalt finns det sex noterade SPAC bolag på nordiska börserna. Dessa är ACQ, Aligro Planet, Creaspac, Lifeline och tbd30. Lifeline är noterade på Helsingforsbörsen medan resten finner man på Stockholmsbörsen. Av de fem bolagen är det ett bolag som redan uppfyllt sitt SPAC ändamål, Virala som fann ett köpeobjekt, eller i deras fall korrekt sagt ett fusionsobjekt. Bolagsstämman godkände fusionen den 13 december och fusionsprocessen har godkänts av Finska Finansinspektionen, vi får vår första lyckade Nordiska SPAC drag som nu finns på Helsingforsbörsen och bolaget heter Purmo Group.

ACQ Bure SPAC

 

På Stockholmsbörsen hittar vi alfabetiskt det första bolaget, ACQ Bure SPAC. Syftet med ACQ Bures SPACen är att förvärva ett nordiskt kvalitetsbolag vars marknadsvärdet är mellan 3-7 miljarder kronor. 

Bolaget har för tillfället 35 miljoner aktier utestående och en kassa på 3,4 miljarder kronor eller 98,26 kronor per aktie. För tillfället äter den operativa verksamheten cirka 0,07 kronor varje kvartal. Med tanke på senaste aktiekursen 96,40 och att kostnaderna hålls kring 0,07 kronor per aktie per kvartal tar det över 2 år innan bolagets kassa motsvarar aktiekursen. Denna snabba data är från Q1 2022 rapporten och hoppeligen kan bolaget hitta ett bra objekt till måttlig värdering som kommer at skapa värde för ägarna på långsikt. Intressant är att det finns 4,2 miljoner warranter som inte har beaktats, dessa har ett pris på 1,30 kronor per styck. Om vi beaktar warranterna står kursen 8,67 kronor högre än kassans värde och inklusive 1,30 kronor betalningen är skillnaden 8,53 kronor. Med andra ord om warranterna utövas och ingen annan förändring sker i bolaget står kursen 8,53 kronor över gängse värdet (gängse värdet är kassan för tillfället då inga andra tillgångar finns).

Om man nu tror att detta skapar en arbitragechans (vi beaktar inte warranterna), kan jag försäkra om att detta inte nödvändigtvis stämmer. Orsaken är osäkerheten kring möjliga köp eller fusions objektet. Riktiga värdet på SPACen kommer att kunna estimeras bättre när de funnit ett objekt vars verksamhet fusioneras eller köps. 

De som tror att kursen borde stiga till motsvarande kassavärde kan ha rätt, vi måste dock beakta rådande marknadssituation där en hög inflation kan försämra bolags resultat åtminstone förtillfället. Att beakta warranterna är en metod som bland annat Benjamin Graham använde sig av för att minimera risken i en placering.

Bolagets aktiekurs har följt den allmänna stämningen på börsen, Stockholms GI är -18,16 % medan ACQ -4,79% vilket visar att bolaget kommit något mindre ner. Orsaken till att ACQ kommit mindre ner kan ligga i kassan och framtida möjligheter. Frågan är om det är köparens marknad eller säljarens när vi pratar om företagsköp eller fusioner.

Om man frågar mig, skulle jag investera i ACQ så kan jag inte ge ett direkt svar. Har tyvärr inte hunnit bekanta mig tillräckligt med bolaget och känner inte de som försöker hitta ett objekt vilket gör det svårt för mig att värdera bolaget på annat sätt än via direkt balansräkningen.

Aligro Planet

 

Aligro Planet söker efter ett ESG uppfyllande bolag vars värde är minst 3 miljarder kronor och nordiskt säte, SPACen är noterad på Stockholmsbörsen. 

Aligro Planet har en kassa inklusive möjliga warrant intäkter till kassan på 80,95 kronor per aktie vilket betyder att aktiekursen står 13,45 kronor högre än bolagets gängse värde. På basen av Q1 2022 rapporten bränner bolaget 0,26 kronor per kvartal vilket ökar skillnaden till marknadsvärdet (givet att marknadsvärdet är oförändrat). För tillfället har bolaget 12,5 miljoner aktier utestående vilket inte låter som mycket men med tanke på aktiekursen och skillnaden i gängse värdet jämförts med aktiekursen skulle jag anse skillnaden relativt stor (tycker inte om att betala för luft om bolaget inte har kunnat uppvisa en bra historik). 

Det svåra med SPAC är deras förmåga att hitta bra objekt som kan skapa långsiktigt värde för ägare och om gamla ägarna stannar eller säljer de snabbt efter köpet eller fusionen. Kunskap och erfarenhet är bra att ha men avgörande är beslutsförmågan under press, jämför med Warren Buffett och Charlie Munger som fått kritik för bolagets stora kassa men tydligt kunnat kommunicera att de söker efter värde och inte en "boom and bust".

Bolagets aktiekurs är nere 2,88% YTD vilket är förhållandevis bättre än Stockholms GI med sin -18,16%. Som jag skrev om ACQ är situationen lite samma gällande alla SPAC bolag, deras kurser har kommit något mindre ner med ett undantag. 

I Aligro Planets situation skulle jag som med ACQ inte lägga mina pengar i bolaget förrän jag vet vad för verksamhet de tar över. Jag må verka kritisk men egentligen handlar det om att jag inte tycker om att förlora pengar.

Creaspac

 

 Creaspac har som syfte att köpa en verksamhet eller ett bolag vars värde är mellan 2-5 miljarder kronor. Intressant är att bolaget klart anger vilka branscher de inte tänker köpa ett bolag i, bland branscherna finns tobak, vapen och alkohol. 

Per Q1 2022 äts 0,08 kronor per aktie per kvartal upp medan kassan motsvara ett värde på  98,24 kronor. Med rådande aktiekurs kan bolaget fortsätta i närmare två år innan kassan motsvarar aktiekursen. Bolaget har 3,75 miljoner teckningsoptioner vars teckningspris är 100 kronor per aktie. Om optionerna används och tecknas efter att ett målbolag hittats skulle värdet motsvara en kurs på 98,47 kronor vilket är 1,97 kronor över marknadsvärdet. Detta antyder att före vi beaktar optionerna är Creaspacs situation lite som ACQ, marknadsvärdet ligger något under kassan. 

Arbitrage möjlighet är som i ACQs fall svårt att kunna konstatera och beroende på målbolaget. Frågan är hur snabbt de hittar ett målbolag och hur bra denna verksamhet är. Under rådande inflation kunde man hoppas på att målbolaget kan lätt föra sina kostnadsökningar i priset men detta gäller inte alla branscher.

Bolagets aktiekurs är nere 4,83% YTD vilket är förhållandevis bättre än Stockholms GI med sin -18,16%.

 Lifeline

 

 Lifelines syfte är att hitta ett målbolag inom olika teknologier, en exakt summa på målbolagets storlek hittade jag inte vilket kan vara positivt då man har mera flexibilitet. bolaget är noterat på Helsingforsbörsen.

Bolaget har en kassa på 8,16 euro per aktie (inklusive kapital för målbolaget) vilket betyder 2,24 euro mindre än marknadsvärdet. Bolaget hade på basen a bokslutet 2,8 miljoner utestående warranter vars teckningspris är 12 euro styck. Om man beaktar warranterna skulle bolaget ha en kassa på 8,87 euro per aktie och skillnaden till marknadsvärdet vara 1,53 euro. Förhållandevis större skillnader än de svenska bolagen och man kunde då fråga sig vad det baserar sig på och om det finns någon grund. Som med alla andra SPAC handlar mycket om framtida värdet och vad för målbolag det blir. Teknologier är ofta svåra att värdera vilket kan skapa en hype eller också en dump. Vad resultatet blir återstår att se men kan själv inte lägga mina pengar i detta då osäkerheten är för stor även om kända finska investerare är med (så som i Virala). Bolaget har inte publicerat ett kvartalsresultat för 2022 utan har endast ett bokslut som omfattar noterings-, marknadsförings och andra kostnader vilket gör löpande kostnaderna svårare att bedöma.

Bolagets aktiekurs är nere 19,50% YTD vilket är förhållandevis mycket när man jämför med de svenska bolagen. Samtidigt är Helsingforsbörsen GI -11,05% vilket kanske kan reflektera en kritik mot SPACen men också att kursen drevs högt upp under 2021.

tbd30

 

 tbd30 syfte är ett målbolag in företags servicebranschen vars värde är mellan 2-5 miljarder kronor. 

Bolagets resultat för perioden som slutade 31 januari uppvisar att de äter 0,07 kronor per aktie per kvartal. Bolaget har en kassa på 80,32 kronor per aktie vilket är 9,68 kronor mera än marknadsvärdet. Bolaget har tre warrant serier som totalt ökar på utestående aktierna med 12,2 miljoner, nästan en dubbling av antalet.

Bolagets aktiekurs är nere 10,45% YTD vilket är något bättre än Stockholms GI -18,16%.

Purmo Group (Virala)

 

Även om Virala inte längre existerar som ett SPAC bolag tar jag upp hur Purmos börshistoria har börjat. Har inte haft tid att fullständigt bekanta mig med Purmos verksamhet och vilka risker som finns och har därför inte köpt aktier i bolaget. Branschen är något okänd för mig vilket också ökar på risken då jag saknar full förståelse hur och under vilka omständigheter bolaget gör sina pengar. Jämförts med Coca-Cola vars verksamhet är lätt att förstå och man vet hur bolaget gör sina pengar.

YTD har Purmo Groups kurs kommit ner med stora 27,46%, mycket mera än Helsingforsbörsens index. Kanske investerare konstaterade att bolaget var lite väl högt värderat vid årsskiftet och började minska på risken inom byggnadsbranschen. Med tanke på att byggnadsbranschen i snabb takt saktar ner i Finland kan risken i bolaget förverkligas, utöver detta har bolaget verksamhet i Ryssland som de avvecklar eller eventuellt säljer bort. Enligt Purmos börsmeddelande representerade Rysslands verksamheten 41,7 miljoner euro i omsättning ( 4,9% av koncernen), 6 miljoner euro av EBITDA ( 5,8% av koncernen) och enligt meddelandet mindre än 3% av totala tillgångar (31,4 miljoner euro av koncernens tillgångar) per bokslutet 2021. 

Purmo är inte det första bolaget som tvingats till större förändringar på grunden av kriget i Ukraina, många andra större internationella bolaget så som finska Nokian Renkaat som haft en större exponering med största delen av produktionen i Ryssland. Geopolitiska risken som tyvärr realiseras nu är också bra att ta i beaktande om man placerar i något bolag.

 Kritik mot SPAC konceptet

Något som fortfarande irriterar mig med hela SPAC konceptet är att man kan tvångsinlösa minoritetsägare om de motsätter sig köpeobjektet. Vill lite utmana hela SPAC konceptet, varför tvångsinlöser man aktieägares aktier om de röstar emot eller inte stöder förvärvet? Är det inte ett sätt att meddela att man inte stöder styrelsens tankar eller finner tanken förhållandevis dyr. Visst argumenterar man att ”de vet bättre”, ”du är en minoritetsägare, så vet din plats”. Visst finns det personer som alltid ska sätta käppar i hjulen men nu och då kan det vara bra att lyssna på vad de har att säga. 

Investerarens Woodstock, Berkshire Hathaways bolagsstämma

 Under veckoslutet den 29 april fick investerare uppleva sitt Woodstock efter två års paus, med andra ord kunde man delta i Berkshire Hathaways bolagsstämma i Omaha, Nebraska. 

Två gamla gubbar som hela investerings världen följer. Warren Buffett 91 och Charlie Munger 98 som fortfarande driver koncernen från en framgång till nästa. Investerare i Berkshire Hathaway har mycket att tacka dessa gubbar för då bolagets värde har stigit signifikant mera än alla andra index. 

Som exempel kan tas utvecklingen sedan 2000 fram till 29 april 2022. Under perioden har Berkshirre Hathaway A aktien gett en årlig avkastning på 10,2% eller 784 % sedan 2000. Samtidigt har S&P 500 indexet uppvisat en årlig avkastning på 5,26% eller 215% sedan 2000. Med andra ord har de två gamla gubbarna slagit indexet klart även om de råkat ut för mycket kritik de senaste åren på grunden av sin stora kassa. Har själv inte varit lika lyckligt lottad att jag skulle ha köpt en A-aktie 2000 utan istället råkade jag plocka upp en B-aktie under coronakrisens höjdpunkt vilket nu get en värdeuppgång. Är inte så mycket en placerare som fokuserar på värdeuppgång utan på företagets möjlighet att producera kassaflöde (dividender) till mig. Problemet med mitt perspektiv är att jag genast beskattas hårdare än de som hittar bolag som kan växa över en längre period. Beakta beskattningen på kapitalinkomster där dividender beskattas genast medan kapitalvinster först vid försäljning. Men jag har inte mött någon större kritik i mitt agerande än, visst finns det dom som hellre placerar i fonder och hoppas på värdeuppgång där, medan jag föredrar direkt företag eller vissa ETF om jag inte till en rimlig kostnad kan replikera fonden.

Kritiken herrarna fått kan konstateras ogrundad och tyder på människors dåliga tålamod och att de inte lyssnar på gubbarna. Jag finner det konstigt då på basen av bolagsstämman verkar de lika klara i huvudet som tidigare och fortfarande kompetenta

Intressant inför bolagsstämman var en av de största pensionsbolagen för offentliga sektorns anställda som utmanade herr Buffetts position som både VD och styrelseordförande (vanligt i USA medan juridiskt sett omöjligt i Nordiska börsnoterade bolag). CalPERS fick sig dock en spark i röven näst i princip alla andra ägare röstade mot deras förslag. Som Buffett tidigare sagt, mera intern byråkrati hjälper varken bolaget eller ägarna och integritet samt hållbarhet skall beaktas i dagliga arbetet. Jämför med de flesta bolagen som idag har högt uppsatta chefer vars uppgift är hållbarhet (green washing i många fall). Undrar hur många ägare verkligen läser hållbarhets sidorna i bokslutet, jag gör inte det och en del av det som står skrivet kunde sammanfattas i två meningar ”vi betalade X miljoner för att kunna hävda att vi kompenserat våra utsläpp". Våra kommande produkter för att garantera löpande konsumtion lär ha en större negativ inverkan än vad våra modeller kan räkna ut”. Tänk vilken transparens det skulle vara, vem vill höra på CO2 utsläpp när du rakt kan läsa vad som verkligen skedde. En feedback till dom som tror att CO2 utsläpps siffrorna är exakta, ingen har en exakt siffra på det och få lägger tid på det när du inte ens är beredd att betala för det 😉

 

Berkshire Hathaways Bolagsstämma sammanfattat

Nedan har jag sammanfattat de viktigaste ämnen som diskuterades på bolagsstämman enligt mig.

"Market timing" med andra ord hur herrarna kan vara så bra på att hoppa in och ut från marknaden. En orsak ligger i värderingarna, de köper när man får värde och säljer när de tycker att värdet man får för pengarna är lågt eller ser ut att vara negativt. Med andra ord är det inte en fråga om teknisk analys utan om att förstå sig på hur marknaderna fungerar och om börserna reflekterar underliggande ekonomin. 

Inflation har varit en återkommande fråga. Buffett sade att investering i ens egen kunskap är ett bra alternativ då du i bästa fall blir den bästa inom ditt område. Detta gäller inte alla jobb men man kan alltid försöka bli bättre på det man gör. Buffett har också framhävt goda bolag som bra är inflations skydd, bl.a. Coca Cola har han nämnt upprepade gånger. 

Hype & dump och Robinhood, ämnet var främst relaterat till gömda kick-backs och ledningens agerande. Kick-back är när en leverantör får en andel av det som folk placerar givet att de köper eller tecknar i ifrågavarande företag eller fond. Tydligen hade ledningen sålt en stor del av sina aktier före kursen började falla. Som högst verkade Robinhood stå på 55USD per aktie och nu under 10 USD vilket kan för vissa investerare vara en stor förlust.

BitCoin var igen en upprepad fråga som Warren svarade på att det inte get något värde. Värdet på Bitcoin baserar sig på hopp om att någon annan är villig att betala mera för det. Han jämförde det med en åkermark som an producera något av värde för en konsument i form av mat eller råvara till andra industrier. På motsvarande sätt ger bostäder ett hem till människor, någonstans att bo och leva vilket skapar värde. Han argument är att Bitcoin inte producerar detta värde, vad han inte nämner att det liknar hans kommentarer om guld. Kort sammanfattat är Bitcoin inte en produktiv tillgång och därför har han inget intresse av det.

Mungers Kina investeringar har något förbryllat många. Herr Munger förklarar att han finner mera värde i kinesiska bolag för tillfället än i Amerikanska motsvarigheter. Som exempel kan man ta skillnaden i värdering mellan Amazon och Alibaba. Kinesiska motpartens värdering är signifikant lägre även om den politiska risken är större i Kina. Dock verkar Kina ligga många steg före USA i reglering av It-bolag. 

Wall Street har varit en form av kasino, ibland är det syftes relaterat och uppfyller sina kapital allokerings uppgift men nu och då är det ett kasino. Med kasino menar han att man köper och säljer utan goda grunder utan bara för att förvaltaren vill driva upp volymerna för att själva göra pengar på transaktionskostnader. 

Jag tycker om Buffetts och Mungers metod att relativt rakt och transparent svara på frågor. De sitter framför ägarna men inte med ryggen mot som hundar. Något för andra bolag att ännu förbättra och man kunde ju ta fram hela ledningen på scenen så ägarna ser vem och vad dom betalar för. En form av respekt till ägarna och om ledningen och styrelsen också är ägare ger det hoppeligen ett incitament att agera i ägarnas intresse och inte i eget i form av gömda belöningar som middagar, matcher, barnens hobbyn och så vidare.

Om du har lite tråkigt så rekommenderar jag att titta på bolagsstämman, sex timmar av intressant diskussioner för alla investerare och placerare. För er som inte har något intresse men inte kan sova kan jag varmt rekommendera att lyssna, man kan somna relativt snabbt.

Inflation och rädsla för krig i Ukraina

 Börserna fortsätter sin nedgång drivet av rädslan för ett krig i Ukraina och inflationen som löper amok i samhällen. STOXX Europe 600 har sjunkit med -7,49%, NASDAQ -14,43%, Stockholm GI -16,35% och Helsingfors GI -11,39%. Mycket röda siffror drivet av osäkerhet och rädsla för potentiell ny konflikt och ökade kostnader som bolag inte kan föra direkt i priset. 

Inlägget är uppdelat i två delar där jag först börjar med Ukraina krisen och sedan snabbt diskuterar inflationen.

Ukraina krisen

Ukraina har sedan 2014 varit på Putins (Rysslands) agenda, då klev oidentifierade soldater iland på Krim-halvön och inte långt efter det konstaterades att området nu tillhör Ryssland. Konflikten följdes av ekonomiska sanktioner mot Ryssland och Putins närmaste krets. En del av EUs sanktioner drabbade medlemsstater så som Finland väldigt hårt då exporten föll och fortfarande kan man inte exportera vad som helst till Ryssland.

För tillfället är nyheterna om situationen i Ukraina delad, en del säger att ryska trupper klivit in i Ukraina och andra säger att man inte vet vad som händer där. Detta har en stor inverkan på börserna som uppvisar en stor osäkerhet, bolag med exponeringar i Ryssland har sett sina kurser sjunka kraftigt och det kunde man förvänta sig. Frågan är om krisen eskalera till ett krig eller om det endast blir en mindre konflikt med politiska komiker som försöker berömma sin egen insats. 

Inflationspressen

2021 tog inflationen fart både i USA som i Europa (fokus på dessa geografiska områden), centralbankerna togs på bar gärning när deras förväntningar och prognoser visade sig vara på en nybörjarnivå och inte den förväntade professionella standarden. I USA var den ej säsongsjusterade inflationen i januari 2022 +7,5% (januari 2022 jmf. januari 2021) vilket är en otroligt hög årlig inflation som inte skådats på närmare 40 år. Pressen på FED att höja räntan är därför stor, även om de oroar sig över en möjlig stagflation (hög inflation och arbetslöshet). Det spekuleras redan mellan 3 och 7 räntehöjningar i USA vilket är ju trots allt spekulationer. Säkert kommer vi att se några räntehöjningar i USA under 2022 och de lär vara marginella och inte innebära en förödande inverkan på ekonomin. 

Europa har också sett en stark inflation slå hårt mot konsumtionskraften, +5% i december och trenden verkar fortsätta med högre press. man förväntar sig en årlig inflation på 5,1 % i januari vilket kommer att pressa ECB till räntehöjning alternativt avslutande av penningpressen.

Det intressanta i diskussionen kring inflation och räntehöjningar är att centralbankerna varit väldigt dåliga på att estimera inflationen. Visst är deras estimationer politiskt drivan så som besluten men om deras uppgift är att hantera inflation så kunde man konstatera att de inte får ett godkänt betyg för det senaste året. Argumenten är väldigt enkla, om vi har en inflation på 5% och lönerna stiger med 0,5% förlorar konsumenterna sin köpkraft vilket minskar på konsumtionen som är en av de största drivkrafterna vid uträkningen av BNP. En räntehöjning skulle minska på skuldsättningen och äta en del av köpkraften. Själv anser jag att en räntehöjning innebär en mindre ekonomisk risk, istället kunde räntehöjningen rensa ekonomin på zombiebolag som inte normalt klarar av att uppvisa ett positivt resultat. Det skulle också drabba zombie hushåll som överskuldsatt sig och tvingas in i en otroligt svår situation, men kanske byte till en förmånligare bil kunde hjälpa dom. Trots allt har vi väntat på inflationen i många år och då kommer också räntehöjningen. 

Det positiva med räntehöjningen är att en del tillgångars värde kommer att sjunka, bostäder och värdepapper är oftast de som först tar smällen. Det är inte dåliga nyheter, istället kan man börja fynda när gratis pengar försvinner från marknaden. Kort sagt, de som är kreditvärdiga och har en säker arbetsplats kommer att vinna. Förlorarna är många och ofta är det samhällets mest utsatta som alltid tar den första smällen. Själv har jag tagit ett marginellt bullet lån som använts till köp av aktier, eftersom jag inte ser Ukraina krisen som det största problemet utan det är inflationen och jag vill begränsa minskningen av min köpkraft. 

För dom som nu tänker på att ta en massiv kredit eller bullet lån så kan jag inte rekommendera om du inte har full koll på din ekonomi och har en stark ekonomi. Stark ekonomi betyder inte att du har mycket tillgångar utan att du har ett starkt positivt kassaflöde varje månad. Om du saknar ett positivt kassaflöde är ytterligare lån inte en lösning utan då lönar det sig att söka hjälp förrän det är för sent.

Liv i stugan, aktiv aktiehandel har ingen samhällsnytta

 En person som aktivt för handel på börsen dagarna i ända bidrar med ingen samhällsnytta och kunde jämföras med en vanlig droglangare, bäst att de är arbetslösa än att de yrar på börsen. Åt det hållet twittrade ekonomen Juha Itkonen och nu får han sociala medians tangentbords NAVY SEAL och Spetsnaz trupper att rikta sin inre ilska mot sig (länken till Helsingin Sanomats artikel var Itkonen lite öppnar upp sin tweet). Day trader, spekulant, aktieguru eller vad annat dessa personer vill kalla sig som vaknat från vinterdvalan.

Itkonens formulering är provocerande (Nalle Wahlroos 2.0) men han ställer en fråga som i många fall är aktuellt i dagens samhälle. Många tänker eller har övergått till att handla värdepapper med korta intervall. Det lär avspeglas i antalet traders som uppvisar sina nya vinnare tekniker på youtube och i andra sociala kanaler. Itkonen nämner att han ville skapa diskussion kring ämnet om vad för jobb och vad för ekonomisk aktivitet bidrar med framtida välfärd för samhället. Frågan om day traders plötsligt försvinner, skulle välfärdssamhället påverkas av det? Det vore också bra för Itkonen att kritisera sig själv med frågan vad för samhällsnytta har han haft som ekonom i samhället? Att ändra sin prognos hela tiden lär inte bidra med något värde även om människor känner sig säkrare om någon sagt att framtiden ser ut på ett visst sätt.

Som vi alla säkert vet blev det liv i stugan efter tweeten och många olika motiveringar har flugit från alla håll och synvinklar. Tråkigt nog har få individer kunnat besvara tweeten kritiskt. Om man tänker något efter och ser det mera som en fråga, vad för samhällsnytta bidrar aktiv handel med? Likviditet på börsen? Nya innovationer? Samhällstjänst som upprätthåller välfärdssamhället? Perspektiven är många, kanske en fråga kunde vara vad för nytta peningflyttare har i samhället? Då ifrågasätter vi dock hela bankväsendet och främst aktivt förvaltade fonder och hedgefonder. 

 Anser att Itkonen väl tar fram att det inte räcker med att man tjänar pengar på det man gör eller att man ger någon enstaka individ nytta. Man måste kunna se över muren och hur det påverkar samhället. Tänk på Tesla, bolaget har lyckats med att driva igenom en elektrisk revolution inom bilindustrin. Både konsumenter, politiker och biltillverkarna satsar nu stort på elbilar. Det är förhoppningsvis en stor nytta för samhällen och människor på långsikt. Google hjälper människor att hitta material, information och allt möjligt annat på nätet med att försöka hitta de bästa stämmande sidorna till de sökorden man gett. Alibaba förenar allt från små bolag till stora bolag med konsumenter över hela världen. Vattenfall bidrar med elproduktion och försöker minimera sina CO2 utsläpp (kan ta en tid med så många kolkraftverk i Tyskland) och läkemedelsbolag försöker lösa de flesta problem vi har även om det kan medföra olika biverkningar. Facebook (dagens Meta), Instagram, TikTok med fler skryt tjänster lär nog orsaka mera psykisk ohälsa än någon form av nytta för samhället och mänskligheten, men det får du ta upp med psykologen (kan rekommendera en av mina kunder om du känner dig deppad, lite klirr i kassan).

Mot argumenten har främst varit att day traders skapar likviditet på marknaden, minskar på prisskillnader och bidrar med skatteintäkter. Itkonen kritiserar skatteintäkterna då det trots allt är ett noll summa spel, ens vinst är en annans förlust, med andra ord ökar inte skatteintäkterna. Likviditet kan behövas på marknaden när alla får panik, det antyder Itkonen men i miljön vi lever bidrar extra likviditet med inget värde. Prisskillnaderna har inte beaktats i artikeln.

Det som kan bidra med delvis nytta är transaktionskostnaderna som förbättrar bankens resultat och säkert anställdas bonusar. Banker motiverar med glädje nyttan de bidrar med i aktihandel speciellt på börsen där det endast flödar nytt kapital vid emissioner. Kanske betydelsen har minskat när det finns så många VC:n (Venture Capital) och stora privata investerare som inte behöver göra likadana riskbedömningar som banken. Men utöver det verkar nyttan marginell även om man kan anse annat för att kunna berättiga sitt perspektiv. Visst tar någon upp argumentet att bonusarna ofta konsumeras och skapar efterfrågan, vilket inte alltid är en bra sak. Om alla inkomster konsumeras saknar samhället sparade kapital som kunde investeras för framtida effektivare produktionsalternativ eller utveckling av service tjänster. Så med andra ord måste någon spara för att andra ska kunna konsumera, inte kan central banken trycka pengar i all evighet utan att skapa hyperinflation. 

Day trading, kortsiktig spekulation är ett känsligt ämne som delar åsikter. Vi har rätt till vår egen åsikt och får motivera, men när man läser folks kommentarer (egentligen är det direkta attacker) börjar man undra om deras liv är så tråkigt och meningslöst att de har tid att kommentera ämnet överlag. Det var en form av underhållning som man främst ser i riksdagen när tuppar och höns löper amok. Kanske bäst att vi gör det vi är bra på och kan tänka oss göra en längre tid, vare sig det bidrar med lite (inget) värde eller stort samhällsvärde. Tänk på att en stor del av byråkratin egentligen är meningslöst och ett stort slöseri av mänskliga resurser. Denna hjärnkapacitet kunde användas till att lösa större problem, medicinska, biologiska med fler områden. Dock skulle det kräva mera ansvar av individen och det är jobbigt, bättre att betala någon annan att ta ansvaret så man kan sedan klaga. Kanske det inte alltid finns ett rätt svar även om världen är svart och vit.

Orsaken till att jag tar upp detta ämne är främst för att provocera men också i hopp om att människor kan visa att de har en förmåga att kritisera sina egna åsikter och tankar. Om du inte kan kritisera dina egna tankar och åsikter lär du inte ha kapacitet till någon form av kritiskt tänkande vilket göra dig till en lätt spelbricka. Vill du vara en spelbricka?

Enligt Skolverket innebär kritiskt tänkande att man kan analysera, reflektera, dra slutsatser, värdera och ifrågasätta. I detta fall har folk klarat av att dra egna slutsatser genom övervärdering av sina egna insatser medan allt annat har uteblivit. Man brukar ofta vilja motbevisa sin egen slutsats eller ställning, då hittar man bristerna i sina egna tankar och kan komma till en bättre slutsats. Vi lever dock i ett samhälle där snabbhet och att reagera oberoende om det är optimalt eller ej värderar högt. Det reflekteras i diskussioner då du inte blir uthängd i samhället om du visar dig ha gjort grovt fel. Med andra ord finns det inget incentiv att tänka före man skriver och många röster försvinner i flummet och massan av deprimerade människor. Kan jag då ställa frågan till dig, hur går du tillväga med ditt kritiska tänkande? Har själv märkt på jobbet att många beslut som gjorts det senaste året varit snabba beslut främst drivet av rädsla och andra beslut som varit operativt kritiska skjutits upp då ingen vill ta ansvar för konsekvenserna. När jag kritiserat detta har jag som svar fått att jag helst skall vara tyst och vet inte tillräckligt om ämnet även om det varit jag som levererat informationen och gjort upp olika scenarion. Har märkt att folk vill lyfta fram människor som stöder deras åsikter istället för att lyssna och lyfta fram de som kan motbevisa åsikterna (strukturerade formuleringar).

Kom ihåg att alla frågor kanske inte kan besvaras på en gång, var sig du vill eller inte. Jag skulle personligen inte vilja göra samma beslut som Bayer AGs ledningsgrupp gjorde vid köpet av Monsanto, snabbt, bristfälligt och stort.

2021 i ett paket

 Året 2021 är nu undanstökat och det var ju ett intressant år ur många perspektiv. Virus man trodde sig ha vunnit gjorde come back, Trump flög ut, Archegos krascha, inflationen tog fart, SPAC det nya heta, virtuella valutor i topp. Elon Musk blev jordens rikaste person och börserna gjorde rekord på rekord och NFT blev en stor grej.  När man tänker på allt detta så var ju 2021 inte ett så dåligt år. Bolag gjorde bra resultat, central bankers älsklingsbarn ”inflation” visade sig och viruset tog igen fart dock i lika strålande nya rekord som börserna. 

Lite humoristiskt är det att börserna gjort så många rekord under ett år. Om man snabbt sammanfattar så gjorde S&P 500 68 all time high rekord under 2021 (LA Times). Endast året 1995 gjorde S&P 500 fler all time highs, snacka om ett vilt år. NASDAQ, Dow Jones, Stockholmsbörsen, Helsingforsbörsen med fler har gjort nya rekord under 2021. Inte dåligt för de som hängt med och fått en del av tårtan. 

 

När man tänker på det hela är det helt fruktansvärt galet och kanske oroväckande för pessimisterna. Så många rekord och så lite har förändrats. Eller det finns mera pengar än någonsin i ekonomierna och främst tack vare sedelpressen. Även om FED snart stramar åt tillgången till gratis luncher så har börserna fortsatt norrut, tydligt tecken på låg estimerad sannolikhet för åtstramning. 

För att inte tappa glädjen än så noterades totalt 27 bolag på Helsingforsbörsen och över 100 på Stockholmsbörsen. Det har gjort Stockholmsbörsen till den största i Europa i antalet bolag (Bloomberg) och det kan man tro när man tittar på bredden av bolagen. Detta är positivt och ökar på urvalet för sparare och investerare. För att hämta lite större siffror in (2021 var ett år med stora siffror), 2 388 IPOs inträffade under 2021 enligt EYs IPO Trends vilket var en tillväxt på över 60% jämförts med 2020. 

Under 2021 avkastade S&P 500 +28,7%, NASDAQ +23,20%, OMX Stockholm GI +38,18% och OMX Helsingfors GI 21,71%. Bland dessa fyra börser tog Stockholm första priset medan Helsingfors fick nöja sig med en fjärde plats. Under 5 år har OMX Stockholm GI avkastat 125% vilket motsvarar en årlig avkastning på 18% per år, inte dåligt med tanke på att vi hade Corona nedgången våren 2020. Under samma period har Helsingfors GI avkastat en motsvarande 12% årlig avkastning på 5 år eller totalt närmare 78% vilket också är en god avkastning. om man ser på långsikt och Stockholmsbörsen fortsätter i samma takt lär skillnaden till andra börser stiga signifikant och kan vara en avgörande skillnad hur stor portfölj man har om 20 eller 30 år. Hoppas alla haft ett gott placerings år och om ni ännu ej kikat på portföljen kan det vara bra att åtminstone en gång om året titta på den och konstatera att det blir nog bra.

SPAC bolag blev ett hett tema med 6 noteringar i Norden, fyra på Stockholmsbörsen och två på Helsingforsbörsen. Av dessa sex var det finska Virala (VAC) som fann ett fusionsobjekt på väldigt kort tid. Får se hur det går med resten, de har ännu god tid på sig att hitta objekt men verkar som att värderingarna är utmaningen. Många bolag värderas förhållandevis högt vilket minimerar potentiella uppgången på kort och långsikt.

Som börsindex har Coronaviruset gjort motsvarande rekord i antalet dagliga positiva resultat. Men vi ska hoppas att det snart lugnar sig så kan vi återgå till de mera traditionella nyheterna om terrorism och hotet i öst (björnen råkade vakna passligt till jul). Kanske Finlands statsminister Stekar Sture Marin kunde visa Putin lite hur man "chillar & hänger" istället för att vara så allvarlig och hotfull. I Tyskland har Merkel sagt sitt som förbundskansler och verkar ta steget tillbaka för at låta andra fortsätta hålla Europa stabilt. En imponerade karriär har den damen gjort och är säker på att många av oss är överens om att hon trots allt skött sitt jobb väldigt bra. Olaf Scholtz tar över efter Merkel, stor press lär han känna då en ikon skall ersättas. 

Ekonomin såg inflationen återvända i 2021, fullt utrustad med prishöjningar inom många områden. Visst har en del länder sett skatterna påverka prishöjningarna men mycket drivs också av andra faktorer. Energipriset steg kraftigt mot slutet av året, mat blev dyrare, boendekostnaderna steg i sin vanliga takt (de har dock stigit jämnt sedan finanskrisen) och i USA konstaterade man att inflationen inte är temporär. ECB anser dock att inflationen är temporär (de ligger ju alltid något efter i Frankfurt) men lär få sig en liten chock när de märket att kalkylerna inte höll. Det positiva i politiken under 2021 var att Trump flög ut ur Vita Huset och has anhängare som stormade Capitol i början av januari börjar något ångra sig. Anmärkningsvärt var Trump mediaplattform Truth Social som noterades via Digital World på USA börsen. Minst sagt ett effektivt år för Trump, dålig start då han länge gömde sig i Florida men verkade som att han senare under året vaknade upp till sin minskade publicitet. Du kan läsa mera om Trumps Truth Social på reuters.com. 

Teslas marknadsvärde överskred de följande fem största biltillverkarna och Elon Musk blev jordens rikaste person och Jeff Bezos lämnade tronen som Amazons VD. Samtidigt i Kina såg Evergrande ägare värdet på sin placering kollapsa när bolaget febrilt försöker lösa sin överskuldsättning och dåliga kassaflöde. Ever Given blockerade Suezkanalen vilket orsakade globala logistikutmaningar som man fortfarande kan se spår av. Brist på elektroniska komponenter blev att hett tema för många tillverkare, bland annat Skoda stängde en anläggning i Tjeckien för en vecka. 

Under 2021 såg vi Talibanerna återta makten i Afghanistan, ingen större höjdare men politiskt beslut drev förändringen. Dock det positiva var att en del människor fick möjligheten att evakueras från ruinerna och en osäker framtid. 

Facebook och deras appar kraschade för 6 hela timmar som säkert resulterade i ångest, panik, abstinensbesvär och överhettning av stöd och supportlinjerna. Inte långt efter det konstaterade Facebook att deras namn byts till Meta för att bättre passa framtida förväntningar. 

Kan konstatera att 2021 var händelserikt som så många andra år har varit. För mig var året relativt stabilt som de flesta har varit, sakta men säkert uppåt. Får se vad 2022 hämtar och om börserna orkar stiga i samma takt eller om det blir en liten paus. Egentligen det optimala vore om börserna gör en liten 20% dykning så kunde man öka på positionerna till ett rimligt pris och sedan stiga till dagens kurser. Men på kort sikt följer börserna sällan en tydlig logik (annan än den man vill och i efterskott kan lätt förklara).

Några andra önskningar för 2022 vore nog främst att grannarna nedanför gjorde slut så man kunde sova gott om nätterna. Hunden kunde de ta med sig så behöver man inte höra på ylandet. Så börskrasch och grannen kan flytta tillbaka till skogen, två små men trevliga önskningar för 2022. Kanske du har några bättre önskningar för 2022 som högre lön eller lottovinst?

Online-enkäter, hur jag tjänar en extra slant

Om man vill tjäna lite extra cash finns det en del alternativ ute i världen. Ett alternativ jag funnit är att svara på frågeformulär, online-enkäter. Ofta är det bolag som vill veta vilken smak, form, färger eller dylikt för en produkt. På detta sätt kan man som konsument påverka vad för produkter kommer till marknaden, åtminstone till en viss grad. Att svara ärligt på frågeformulär kan ge en liten extra slant varje månad eller ge möjlighet till olika presentkort. Mycket beror på vilken plattform man väljer, nedan nämner jag tre jag använder samt tar upp Nielsen IQ Homescan och Kantar som en bonus.

Online-enkäter jag använder är Kuluttajapaneeli, Mielipidetutkimus och Mielipidemaailma. Tycker alla tre är bra, lätta att använda och det kommer alla möjliga frågor mellan himmel och jord. Man kan alltid välja att svara eller låta bli. Som alltid är det bra att svara ärligt på frågorna för att informationen används för undersökningar. Man ska inte förvränga data eftersom det kan orsaka skada. 

Vad jag märkt med alla dessa alternativ är att det efter registrering tar en tid innan man börjar få frågor. Med tiden när man svarat på frågor kan det komma dagligen flera frågeformulär man kan svara på, på detta sätt kan man tjäna ihop en slant.  

Kuluttajapaneeli

Kuluttajapaneeli har jag använt i lite över ett år nu. Man kan fylla i enkäterna både på webben samt i appen. Ibland irriterande när man fyllt i förhandsinformation varefter det meddelas att de fått tillräckligt med svar, men det kan jag leva med. De kunde utveckla systemet lite vidare så att man inte i onödan skulle behöva fylla i bakgrundsinformationen.

För varje formulär man fyllt i får man en lite ersättning, beroende på hur lång tid det är estimerat. Summan samlas på kontot och vid 10€ kan man börja lösa in på många olika sätt. Man kan ta ut via PayPal, välja presentkort via GoGift, donera till WWF eller köpa prenumerationer via Lehtikortti.

För varje ifyllt formulär kan man samla från 0,20€ upp till några euro. Ofta ligger summorna mellan 0,40€ och 1,20€. Ibland kan man delta i smakprover som skickas hem, då kan belöningen bestå av någon godispåse eller annat trevligt. 

Tycker själv att Kuluttajapaneeli är fungerade och lätt att använda. Har inte kontrollerat om alla frågeformulär jag gjort till slut har ackrediterats till mig då jag läst kritik om att man ibland kan fylla i hela formuläret utan att bli ersatta. 

Mielipidetutkimus

 Mielipidetutkimus ställer också frågor mellan himmel och jord, skillnaden till de andra alternativen är att man inte kan ta ut samlade saldot som cash. I stället finns det endast presentkort till butiker som Stadium, CDON.com, Dressman, Glitter, Jysk, Nelly, Vero Moda, Zalando eller virtuellt Mastercard. Ersättningen man får per fråga varierar på estimerade tiden det tar att svara. Ofta ligger summorna på samma nivå som Kuluttajapaneeli, ingen hög timlön men kanske bättre än alternativa kostanden.

Deras nätsida är lätt att använda även om den ser ut att härstamma från början på 2000-talet, för dom som endast tänker på det visuella så kan det löna sig att vända till något mera modernt. 

Har inte riktigt något negativt att skriva annat än det problemet de alla har. Ibland kan ett frågeformulär vara stängt även om man genast vid mottagning av e-posten trycker på länken. Det är irriterande, dock har det hänt att de sedan haft någon annan fråga att fylla i. 

Har inte varit en aktiv användare av Mielipidetutkimus sedan start men nu och då kan jag svara en timme i stäck på frågor. Därför har jag samlat ungefär 70% mindre än via Kuluttajapaneeli och för att jag föredrar att kunna ta ut saldot som pengar.

Mielipidemaailma

Hos Mielipidemaailma kan man svara på alla möjliga frågor om syn på samhället, matvanor och annat mellan himmel och jord. 

Till skillnad från Kuluttajapaneeli samlar man poäng som senare kan konverteras till presentkort, virtuellt MasterCard eller flyttas över till PayPal kontot.

Oftast kommer inbjudan som ett e-post och det kan hända att de har flera olika frågeformulär att fylla i. Därför brukar jag reservera lite tid och kan tillbringa närmare 30-40 minuter med att fylla i formulären varannan vecka. Ersättningarna varierar beroende på längd och ämne. 

Mielipidemaalimas nätsida är användarvänlig och man vänjer sig snabbt med att fylla i frågeformulären. Tycker själv att det är ett bra sätt att samla lite smått kapital för små investeringar, även om summan på årsbasis är väldigt marginell. Anser dock att de kunde ha en applikation så som Kuluttajapaneeli vilket kunde ge många mervärde samt bidra till att de snabbare kunde uppnå antalet respondenter.

Kantar 

 Kantar skapar frågeformulär som besvaras av deras medlemmar, uppdragsgivarna består av bolag i olika branscher. De hjälper bolagen att värdera sina produkter, bränd och vad konsumenterna vill se och konsumera i framtiden. Samma som Kuluttajapaneeli, Mielipidetutkimus och Mielipidemaaila med fler andra globala leverantörer.

Kantar gör flera omfattande analyser som används i många sammanhang. Man stöter också på deras formulär via Kuluttajapaneeli, Mielipidemaailma och Mielipidetutkimus. 

Själv använder jag inte Kantar men har hört och läst främst positiv feedback om dom. Visst finns det alltid någon som klagar men om klagomålet berör främst individens förmåga att röra på fingret så kanske dess bidrag är begränsat.

Nielsen IQ Homescan

Nielsen IQ Homescan är den stora samlaren av konsumenters köpbeteende som många bolag betalar för. Här är processen lite annorlunda än de andra. Nielsen väljer om du är lämplig och tillhör den gruppen de vill ha med (vill ju inte över representera någon grupp). De väljer dig på basen av din ansökan och det är normalt att man får avslag men kan hända att efter en tid får du förfrågan om att ansöka igen och kan bli vald. I och med att bolag köper Nielsens data är det viktigt att de som väljs representerar den valda demografiska gruppen och skannar alla köp.

Genom att skanna alla sina köp får man poäng och utöver detta finns det månatliga, kvartals och årliga utlottningar där man kan vinna flera olika presentkort, resor och till och med bilar.

Processen att skanna alla köp kan verka jobbig och det är det säkert med tanke på att ersättningen kanske inte alltid är den bästa i förhållande till använd tid. Som så ofta måste man beakta alternativa kostanden.

Sammanfattning

Kuluttajapaneeli, Mielipidetutkimus, Mielipidemaailma, Kantar och Nielsen IQ Homescan erbjuder individer möjligheten att kunna tjäna på frågeformulär, åsikter och att dela data om vad man köper. Av dessa är det Kuluttajapaneeli och Mielipidemaailma som har alternativet att via Paypal ta ut pengarna i cash medan andra erbjuder presentkort och virtuellt Mastercard. 

Mina favoriter är nog Kuluttajapaneeli tack vare deras app och Mielipidemaaila vars hemsida är uppdaterad till 2021 och för att dessa två erbjuder möjligheten att ta ut saldot i cash. kom ihåg at timlönen inte är något strålande, om du får 1€ i ersättning för 15 minuter motsvarar det en timlön på 4€. Det är mindre än minimilönen så kom ihåg detta.

För er i Sverige är några av alternativen Ebuno.se, panelsok.net och surveyfactor. Har inte provat någon av dom, det finns säkert en del skrivet med tanke på att Google sökning av online-enkäter gav 3,6 miljoner träffar på 0,72 sekunder. 

Om du har lite extra tid att döda och vill tjäna en liten slant så kan dessa tjänster bidra med klirr i kassan. Rik lär man inte bli på det, men att kunna spara en extra 50€ (500 spänn) om året är inte så dåligt. Kom ihåg att ränta på ränta sköter resten som fungerar som en extra kick i framtiden.